Reality-genren har kritiserats sedan dess uppkomst. Programmen benÀmns ofta i massmedia sÄvÀl som i vardagligt tal som ?förnedrings-TV? eller ?mobbnings-TV? pÄ grund av dess kontroversiella form. Programmen anklagas för att sudda ut grÀnsen mellan den privata och offentliga sfÀren samt att ge tittarna en bild av att det Àr okej att hÄna och förnedra andra mÀnniskor.Genom att lÄta tvÄ fokusgrupper diskutera reality-genren som helhet samt frÄgor som berör Àmnen om klass, etik och identitet syftar denna studie till att undersöka tittarnas attityd till de svenska reality-programmen. De frÄgestÀllningar som studien ocksÄ syftar till att besvara Àr följande: Hur definierar respondenterna i intervjun reality-TV? Anser respondenterna att det gÄr att urskilja nÄgra samhÀllsklasser i programmen? Anser respondenterna att det finns framtrÀdande stereotyper/mönster i programmen? För att besvara frÄgestÀllningarna har jag anvÀnt mig utav tvÄ ostrukturerade fokusgrupper som tillkommit genom ett snöbollsurval.

Sedan 1993 har den svenska lagstiftaren haft ett uttryckligt mĂ„l om att konkurrensrĂ€tten skall bli mer sjĂ€lvgĂ„ende utan inblandning av Konkurrensverket. Det skall bland annat ske genom att privata aktörer vĂ€cker talan om skadestĂ„nd och fĂ„r ersĂ€ttning för skadan som de Ă„samkats. Även Kommissionen har uttalat denna mĂ„lsĂ€ttning och presenterade 2008 en vitbok som syftar till att underlĂ€tta för privata aktörer att tillvarata sin rĂ€tt till ersĂ€ttning. FrĂ„n lagstiftningshĂ„ll finns det en stark tilltro till att privata aktörer kan fylla en preventiv funktion och bidra till att göra konkurrensrĂ€tten i Europa mer effektiv. Möjligheten till skadestĂ„nd har dock endast utnyttjats i en mycket liten omfattning och uppsatsen handlar i huvudsak om denna problematik.I uppsatsen utreder jag vad som Ă€r gĂ€llande rĂ€tt angĂ„ende skadestĂ„nd vid konkurrensbrott och dĂ€refter analyseras varför möjligheten till skadestĂ„nd inte har utnyttjats i större utstrĂ€ckning.

Dagens Àldreomsorg kantas av kvalitetsproblem och arbetsmiljöproblem vilket titt som tÀtt uppdagas i olika mediala skandaler. Sedan en tid tillbaka har Àldreomsorgen i Stockholm konkurrensutsatts och idag bedrivs lite mindre Àn hÀlften av stadens vÄrd- och omsorgsboenden av privata utförare. Samtidigt anklagas vinstdrivna bolag för att ta ut höga avkastningar istÀllet för att satsa pÄ kvalitén. I denna studie undersöks hur Stockholms stad följer upp och sÀkerstÀller att privata utförare tillhandahÄller en god Àldreomsorg. Studien visar pÄ att kvalitén i dessa verksamheter Àr komplex att följa upp och krÀver en relation prÀglad av tillit och förtroende mellan kommun och utförare, och uppföljningen har visat sig likna biktens funktion inom den katolska kyrkan.

MÀnniskans utslÀpp av miljö och klimatpÄverkande vÀxthusgaser har ökat i snabb takt de senaste hundra Ären. Fler varor produceras, konsumeras och transporteras över hela jorden för att uppfylla de krav mÀnniskor har pÄ sin levnadsstandard. Livsmedelsindustrins roll i utslÀppen Àr betydande, speciellt köttproduktionen, som stÄr för 18 procent av vÀrldens totala vÀxthusgasutslÀpp. Genom att minska den mÀngd kött som ingÄr i mÀnniskors mÄltider och gÄ mot att Àta mer vÀxtbaserat, som inte innehÄller köttprodukter, kan matens miljöpÄverkan minska. Ett viktigt omrÄde Àr offentliga matserveringar, vad som serveras dÀr har en inverkan pÄ mÀnniskors matvanor och deras syn pÄ mat.

Denna hermeneutiska studie Àr utförd pÄ uppdrag av GÀvle Hamn. GÀvle kommun som Àgare av GÀvle Hamn via GÀvle Stadshus har som mÄlsÀttning att hamnen skall bli regionens logistiknav. De investeras i bÄde infrastruktur och maskinpark, för att kunna expandera och göra det möjligt för hamnen att bli den tillvÀxtmotor i regionen som Àgaren hoppas pÄ.Expansionen av GÀvle hamn och dess verksamhet skall pÄ sikt leda till att fler företag etablerar sig i GÀvle hamn och i dess nÀrliggande omrÄde. Det i sin tur kommer att medföra fler arbetstillfÀllen, kommuninvÄnare och företagsetableringar. GÀvle kommuns tillvÀxtprogram har som mÄlsÀttning att bli fem procent bÀttre Är 2007 i förhÄllande till Är 2004.Faktorer som internationalisering av ekonomin med ökad globalisering av marknader, snabb teknologisk utveckling, ökad miljöhÀnsyn och en stÀndig strÀvan efter hÄllbar utvecklig, medför att mÄnga företag möter en ökad konkurrens, samtidigt som privatiseringar, avregleringar och minskade resursramar stÀller hÄrdare ekonomiska krav pÄ offentliga verksamheter.

Med hjÀlp av denna kvalitativa undersökning bland yrkeslÀrare har jag försökt ge en bild av yrkeslÀrarnas upplevelser kring kompetensutveckling inom karaktÀrsÀmnet. Hur de gÄr till vÀga för att bevara och utveckla kunskaperna i sina ursprungsyrken. Bland annat ges bilden att yrkeslÀrarna sjÀlva fÄr ta ett stort ansvar för kompetensutvecklingen, snarare Àn rektorer och skolledning..

Syftet med denna uppsats Àr att se hur effektiva metoder och resurshantering pÄverkaroffentliga förvaltningar i BorÄs. Vi för Àven en diskussion om hur implementeringen avstyrmodeller sÄsom Lean har för inverkan pÄ förvaltningarna. Uppsatsen har genomförts medutgÄngspunkt frÄn valda teorier samt intervjuer med administratörer anstÀllda pÄ offentligaförvaltningar i BorÄs. Detta för att fÄ ett medarbetarperspektiv pÄ hur effektivitets- ochresurshanteringstÀnket har yttrat sig för de och deras arbetsplatser.De offentliga förvaltningarna som valt att införa styrmodeller sÄsom Lean i sina verksamheterhar blivit mer kostnadseffektiva och resurssnÄla. En mÀrkbar förÀndring Àr införandet av nyteknik i förvaltningarna.

Dagens Àldreomsorg kantas av kvalitetsproblem och arbetsmiljöproblem vilket titt som tÀtt uppdagas i olika mediala skandaler. Sedan en tid tillbaka har Àldreomsorgen i Stockholm konkurrensutsatts och idag bedrivs lite mindre Àn hÀlften av stadens vÄrd- och omsorgsboenden av privata utförare. Samtidigt anklagas vinstdrivna bolag för att ta ut höga avkastningar istÀllet för att satsa pÄ kvalitén. I denna studie undersöks hur Stockholms stad följer upp och sÀkerstÀller att privata utförare tillhandahÄller en god Àldreomsorg. Studien visar pÄ att kvalitén i dessa verksamheter Àr komplex att följa upp och krÀver en relation prÀglad av tillit och förtroende mellan kommun och utförare, och uppföljningen har visat sig likna biktens funktion inom den katolska kyrkan.

Examensarbetet syftar till att ge förslag till ett trivsamt bebyggelseomrÄde pÄ Lövholmen i Stockholm. Vad Àr det som gör vissa stadsrum mer trivsamma Àn andra? Vilka faktorer pÄverkar vÄrt intryck av det offentliga rummet? Jag har valt att fokusera pÄ faktorerna form, flöde och funktion, som jag anser har stor pÄverkan pÄ hur mÀnniskor upplever stadsmiljön. Stadens form utgör dess gestalt, d v s struktur, skala och utseende. Med flöde avses de mÀnskliga rörelserna i det offentliga rummet.

Attityder till sprÄkriktighet: en enkÀtstudie av gymnasieelevers attityder till sprÄkriktighet, syftar till att undersöka gymnasieelevers attityder till behovet av sprÄkriktighet i situationer eller sammanhang dÀr information i form av skriven text tas emot. Studien utgÄr frÄn att sprÄk i dag fungerar under andra förutsÀttningar Àn tidigare. Modern teknik, sÄ som chatt och sms har influerat och förÀndrat villkoren för sprÄk och de befintliga sprÄknormerna. Studien baseras pÄ en enkÀt dÀr informanterna vÀrderar behovet av sprÄkriktighet för givna situationer. EnkÀten har besvarats av 103 elever frÄn fem gymnasieklasser i Norrbotten.

I mÄnga svenska stÀder gÄr det att upptÀcka fenomenet av det peri-urbana landskapet och en planering som strÀvar efter en expansiv stadsutveckling. Det Àr ett hybridlandskap, en expanderad stad dÀr skillnaden mellan stad och land inte existerar i form av en exakt grÀnslinje. Staden innehÄller samtidigt miljöer och platser, i flera fall centralt belÀgna som tenderar att glömmas bort, ÄsidosÀttas eller placeras i ett vÀntans lÀge vid planering. Dessa tomma ytor och hÄligheter utan definierad funktion Àr platser som befinner sig i ett grÀnsland - mellan det planerade och det oplanerade, vilket pÄverkar den angrÀnsande bebyggelsen och marken. Detta ger upphov till arbetets tema - rum i marginal, mellanrum som blir en outnyttjad resurs vid planering.

Miljön pÄ en intensivvÄrdsavdelning Àr utformad för att vÄrda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet Àr fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter pÄ samma sal och personal som stÀndigt nÀrvarar i rummet. NÀrstÄende har en stor betydelse för patienten och de har behov av att fÄ vara nÀra, fÄ information och kÀnna delaktighet nÀr deras anhörige Àr svÄrt kritiskt sjuk. IntensivvÄrdsmiljöns pÄverkan pÄ den nÀrstÄendes besök Àr viktigt att lyfta fram för att kunna möta nÀrstÄendes önskan att vara nÀra samt skapa en vÄrdande miljö dÀr bÄde patientens och nÀrstÄendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka nÀrstÄendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvÄrdsmiljön.

Irradia AB tillverkar och sÀljer terapeutiska, kirurgiska och kosmetiska lasrar. Företaget har hittills inte lyckats skapa utbyte med den offentliga sjukvÄrdsmarknaden. Syftet med undersökningen var dÀrför att analysera och utvÀrdera hinder för Irradia AB:s introduktion pÄ den offentliga svenska sjukvÄrdsmarknaden. Fokus lades pÄ de terapeutiska lasrarna. PÄ grund av undersökningsomrÄdets natur gjordes en separation av mega- och marknadsnivÄ.

Bakgrund: Tuberkulos (TB) Àr en infektionssjukdom som dödar nÀra tvÄ miljoner mÀnniskor varje Är och utgör ett stort lidande för de mÀnniskor som Àr drabbade. Sjukdomen Àr en av de vanligaste i vÀrlden och fortsÀtter att vÀxa globalt.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans roll i omvÄrdnaden till patienter med TB och deras nÀrstÄende. Syftet varocksÄ att granska kvalitén pÄ de i studien ingÄende artiklarna avseende urval.Metod: Studien genomfördes som en beskrivande litteraturstudie dÀr 13 artiklar granskades. Varav nio kvantitativa, tre kvalitativa och en med bÄde kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultat: Sjuksköterskan har ett ansvar i omvÄrdnaden av patienter med TB och deras nÀrstÄende.

The purpose of this paper is to analyze the driving forces and barriers which may exist at the implementation of green supply chain management (GSCM) within public organizations. Suggestions that may increase or reduce driving forces and barriers to public activities will also be provided, where such is found. The background of the study is that the public sector is such a major customer for many companies / providers, which makes the sector able to highly affect its suppliers. This essay is based on literature studies. The results showed that GSCM is a relatively unexplored area, especially applied on the public sector.