AbstractFörfattaren analyserar i denna uppsats texter om kris, samhÀlle och sÀkerhet, vilka producerats och distribueratsmed stöd frÄn Krisberedskapsmyndigheten.Författaren problematiserar att hotet om potentiella, liksom farorna med förverkligade, kriser anses vara sÄ överhÀngande att en sÀrskild myndighet inrÀttas med syftet att stÀrka hela samhÀllets krisberedskap. Krisberedskapsmyndighetens arbete med samhÀllets sÀkerhet betraktas i uppsatsen som en formav riskhantering varmed riskerna med krisen ska lindras eller elimineras. Med ett diskursanalytisktförhÄllningssÀtt till texterna och genom att anvÀnda governmentality-teorin söker författaren analysera hurmyndigheten beskriver dagens samhÀlle och dess behov av vissa politiska ÄtgÀrder. En avKrisberedskapsmyndighetens centrala uppgifter Àr att bistÄ med kunskap och stöd för initierandet av privat-offentlig samverkan. Författaren beskriver och analyserar dÀrför ocksÄ vad texterna om samverkan mellan detoffentliga och det privata innebÀr för förebyggande krisberedskap och samhÀllelig sÀkerhet.

PÄ senare tid har Facebook förÀndrat förutsÀttningarna för bland annat hur dagens offentliga sjukhus kommunicerar med sina intressenter. Vissa sjukhus har kÀnt ett behov av att förÀndra sin kommunikation till att bli mer strategisk och anpassa sig till stigande krav pÄ ökad transparens som kommit frÄn sÄvÀl allmÀnhet som medier. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och jÀmföra varför tre av Sveriges största offentliga sjukhus anvÀnder det sociala nÀtverket Facebook. Dessutom kommer det studeras hur kommunikationen via Facebook tar sig uttryck hos dessa sjukhus. Undersökningen har bedrivits genom kvalitativa intervjuer med anstÀllda som Àr ansvariga för hanteringen av dessa sjukhus officiella Facebooksidor.

Vad kan rĂ€knas som attraktivt? Är det helt upp till en plats besökare om platsen Ă€r attraktiv eller kan det pĂ„verkas av den fysiska planeringen? I detta arbete kommer begreppet attraktivitet diskuteras och definieras utifrĂ„n vald litteratur. Principer och riktlinjer pĂ„ saker som kan bidra till attraktivitet i det offentliga rummet kommer att lyftas fram och tillĂ€mpas pĂ„ stortorget i Karlskrona för att först se om torget redan idag kan rĂ€knas som attraktivt samt förslag pĂ„ hur det kan förbĂ€ttras utifrĂ„n framtagna kriterier..

Denna studie syftar till att belysa hur offentliga organisationer arbetar kring kunskapsbevaring och kunskapsöverföring. Vi har undersökt hur fem offentliga organisationer med olika organisationsstrukturer arbetar med att bevara kunskap inom organisationen, samt hur de överför kunskap mellan medarbetare och till nyanstÀllda. Studien har samlat in det empiriska resultatet med semistrukturerade intervjuer. I analysen diskuteras det empiriska resultatet med Àmnen som epistemologiska perspektiv inom knowledge management, maktperspektiv, politiska direktiv, arbetsmiljö samt kommunikationens roll. Resultatet av analysen pÄvisar bland annat att muntlig kommunikation Àr en viktig framgÄngsfaktor i en kunskapsprocess..

Det har gjorts studier om den privata sektorn som visar pÄ att svenska chefer anammar globala managementmodeller utan att reflektera över vad detta kan ha för konsekvenser. Det har visat sig att effekterna av detta har varit att vi rört oss bort frÄn den svenska ledarskapsmodellen trots att den framstÄtt som framgÄngsrik.I denna uppsats har vi identifierat centrala drag i det svenska ledarskapet, dessa Àr maktdistans, delaktighet och konsensus. Vidare har vi undersökt vad som har hÀnt med den svenska ledarskapsmodellen i den offentliga sektorn och om den har förÀndrats efter införandet av New public management med hjÀlp av de centrala dragen. Vi har valt att begrÀnsa oss till förskoleverksamheten och förskolecheferna i Stockholms kommun. Teorierna vi har utgÄtt ifrÄn Àr den svenska modellen, den svenska ledarskapsmodellen och New public management.Vi har utfört en kvalitativ tvÀrsnittsanalys dÀr vi intervjuat fem förskolechefer som leder och samordnar arbetet pÄ förskolan.

Denna uppsats behandlar mÄlstyrning i högskolan. MÄlstyrning i den privata sektorn och den offentliga sektorn skiljer sig Ät av flera orsaker. Bland annat har verksamheter i dessa bÄda sektorer vÀldigt olika förutsÀttningar med hÀnsyn till till exempel vinstintresse. PÄ en högskola finns det dessutom mer specifika förutsÀttningar som gör att det kan vara problematiskt att anvÀnda mÄlstyrning pÄ samma sÀtt som i ett företag. Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur mÄlstyrningen upplevs fungera pÄ en högskola genom att beskriva hur mÄlstyrning anvÀnds i en styrmix.

Det finns en kedja till en bra vÀlfÀrd. Alla individer har behov och önskningar. Dessa ska tillgodoses med de resurser som landet fÄr genom sin Ärliga produktion av varor och tjÀnster, BNP. Hur resurserna ska fördelas Àr en politisk frÄga. Det Àr svÄrt att mÀta vÀlfÀrd.

Ett nytt globalt system, inte nytt i tiden, dock i omfattning och pÄverkan, hÄller pÄ att förÀndra maktordningen och de politiska relationerna sÄ som vi kÀnner dem. Detta innebÀr bland annat att ansvarsfördelningen mellan offentliga och privata aktörer blir mer oklar och tar nya former. Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) syftar pÄ det etiska ansvar företag bör ta för sin verksamhet, sÄvÀl inom den egna organisationen som i det omgivande samhÀllet. Den frÄgestÀllning den hÀr uppsatsen söker besvara gÀller varför CSR blivit en allt viktigare del av företagens policy? Uppsatsens fokus ligger pÄ globaliseringsteori och slutsatsen blir att förklaringarna till CSR kan delas in i sÄvÀl etiska och praktiska, som kosmopolitiska.

NÄgot som har blivit en stor frÄga pÄ sistone dÀr arbetsgivare tvingats ta stÀllning Àr huruvida anstÀllda har tillÄtelse att anvÀnda sina privata enheter pÄ arbetet eller inte. AnvÀndandet av smarta telefoner och surfplattor i privatlivet har pÄ bara nÄgra Är ökat relativt drastiskt. I och med detta sÄ har viljan ocksÄ blivit större bland arbetare att kunna utnyttja sina privata enheter Àven i arbetslivet. Detta fenomen kallas för Bring Your Own Device och implementationen av detta kan orsaka vissa problem och kan exempelvis pÄverka nÀtverkssÀkerheten. Arbetet Àmnade, att genom en enkÀtundersökning, undersöka hur pass vanligt det var att man tillÀt privata enheter i arbetet bland Sveriges kommuner och landsting.

Idag styr och planerar de flesta organisationer i nÄgon form, det gÀller bÄde den privata sektorn som den offentliga sektorn. Det finns olika sÀtt och modeller man kan anvÀnda för att styra en verksamhet t.ex. genom balanserad styrkort. Styrning startas oftast frÄn centrala direktiv som t ex en affÀrs/verksamhetsplan, budget, prognos, resultatmÄl, avkastnings mÄl etc. Styrningen kan baseras pÄ mer eller mindre komplexa styrmodeller och hanteras rent praktiskt via nÄgon form av systemstöd men ibland endast med hjÀlp av Word- och Exceldokument.

I dagens samhÀlle Àr miljöfrÄgor i allra högsta grad aktuella och dÀrför nÄgot som anammats av företag som för nÄgra Är sedan började miljöredovisa. Dessa redovisningar har som syfte att avspegla verkliga förhÄllanden. En studie som nÀringsdepartementet utfört pÄ statliga företag har dock visat att miljöredovisningen inte alltid sammanfaller med det praktiska miljöarbetet. Statliga företag Àr, till skillnad frÄn privata företag, skyldiga att miljöredovisa enligt lag. Huruvida denna lag medför nÄgra egentliga skillnader mellan statliga och privata företags utförande av miljöredovisning Àr en av flera faktorer som tas upp i denna uppsats.Uppsatsen har som grund att undersöka huruvida miljöredovisningen i de tre valda privata företagen Axfood, H&M och Sandvik Àr frikopplade frÄn företagens miljöarbete.

Uppsatsens syfte har varit att med hjÀlp av diskursanalys beskriva och i viss mÄn analysera den offentliga bilden av kvinnomisshandlare. FrÄgestÀllningarna har varit: vilka begrepp Àr centrala i beskrivningarna av mÀnnen? Vad innebÀr det för bilden av mÀnnen att just dessa begrepp Àr de centrala? Vad kan vara anledningen till att just dessa begrepp Àr de centrala? Tidigare forskning med samma forskningsfrÄga Àr obefintlig, men forskning om kvinnomisshandel som samhÀllsproblem och kunskapsfÀlt har visat att en könsmaktsförstÄelse av mÀns vÄld mot kvinnor har blivit allt mer dominerande. Trots detta finns det fortfarande konflikter kring förklaringsmodeller. Forskning om kvinnomisshandel har ofta ett feministiskt perspektiv, vilket denna uppsats har valt bort med förhoppningen att nya perspektiv ger ny kunskap.Urvalet har bestÄtt av tvÄ av Statens Offentliga Utredningar (SOU).

Syftet med uppsatsen a?r att o?ka fo?rsta?elsen dels fo?r hur olika brukargruppers samutnyttjande av offentliga platser fungerar och dels fo?r hur detta hanteras inom planeringen. Anva?nda teorier behandlar det offentliga rummets demokratiska funktion och brukares upplevelse av det. En kvalitativ metod har anva?nts da?r observationer och intervjuer med brukare i Trekantsparken och planerare samt planeringsdokument fra?n Stockholms stad har varit grunden fo?r empirin, en kvalitativ analys har sedan utfo?rts.

For almost a century the debate about women as ordained servants in the Church of Sweden has raged on and on. The decision to open up the priesthood for both genders in 1958 was a milestone in the women?s liberation movement as well as it marks an important time in the church history. The debate has mainly been about how to interpret scripture, who has the right to do so, and so on. Feminist theology has become one way in recent decades to paint a wider and more nuanced picture of history and how to interpret the texts often used to repress women.This essay surveys some of the steps towards that decision, as well as it paints a rough picture of what leadership among women in the church could involve before ordination became an option.

En systemvetare anses inneha en bred kompetens och kan verka inom vitt skilda IS/IT-relaterade omrÄden, inom sÄvÀl den privata som den offentliga sektorn. Vad önskar företag och organisationer att en systemvetare ska ha för kompetens idag och inom den nÀrmsta framtiden? Undersökningen Àr genomförd med hjÀlp av tidigare gjorda utredningar tillsammans med tvÄ typer av enkÀtstudier. Syftet med undersökningen Àr dels att ge en inblick i dagens systemvetarkompetens och dels att utforska hur företag och organisationer ser pÄ det framtida kompetensbehovet för en person med systemvetenskaplig utbildning. Uppsatsen syftar Àven till att ta reda pÄ om företag och organisationer, det vill sÀga det vi ibland benÀmner som arbetsmarknaden i denna studie, strategiskt planerar för den framtida kompetensen.