Uppsatsen handlar om 1944 samt 1953 Ärs Statens offentliga utredningars förestÀllningar om abort och de som genomgick detta ingrepp, hur deras sociala situation sÄg ut samt i vilka sammanhang mÀnnen omnÀmndes. De anvÀnda kÀllorna Àr alltsÄ BetÀnkande i abortfrÄgan samt AbortfrÄgan. Syftet Àr att bidra med en historievetenskaplig undersökning om abort eftersom de flesta forskningar har förekommit inom juridik och medicin. Studien Àr uppdelad i tre delar: Definitionen av abort, De aborterande kvinnorna och MÀnnens roll, som tillsammans ger en helhetsbild. Yvonne Hirdmans teoretiska diskussion om genusordning och genuskontrakt fungerar som ett ramverk i min studie.

Göteborg Àr en av Europas mest segregerade stÀder (Andersson m.fl. 2009, s. 7); inkomstsvaga, ofta utlandsfödda bor i hyresrÀtter i förortsstadsdelar medan de ekonomiskt starka har sina egnahemsomrÄden eller bor i innerstaden. I jÀmförelse med andra liknande stÀder i Europa Àr Göteborg starkt segregerat. Mer Àn hÀlften av regionens bostadsomrÄden bestÄr till 90 procent av bara en upplÄtelseform, de flesta av dem Àr egnahemsomrÄden, vilket placerar Göteborg i en sÀrstÀllning.

Syfte: Syftet Àr att skapa förstÄelse för hur offentliga sjukvÄrdsorganisationer har anpassat Balanced Scorecard med avseende pÄ kund- och ekonomiperspektiv.Metod: Studien har genomförts utifrÄn en kvalitativ forskningsmetod. Studien har inspireratsav ett hermeneutiskt synsÀtt. Data har samlats in frÄn ett dussin intervjuer som sedan analyserats med hjÀlp av tidigare forskning.Resultat & slutsats: Balanced Scorecard Àr begrÀnsad i sin utformning p.g.a. politikerna. Styrkortets ekonomiska perspektiv Àr lika viktig som de andra perspektiven men perspektivet Àr begrÀnsat eftersom sjukvÄrden inte kan pÄverka budget.

Syftet med denna studie var att genom en kvantitativ ansats med enka?ter som datainsamlings metod ta reda vad socialsekreterare har fo?r upplevelser i fra?gor som ro?r ansvarsfo?rdelning na?r privata utfo?rare anva?nds vid placeringar av barn. Vi har tittat pa? vad socialsekreterare har fo?r upplevelser och erfarenheter av mo?jlighet till insyn, kontroll och uppfo?ljning samt hur de upplever kvalite?n pa? insatser pa?verkas na?r privata utfo?rare anva?nds vid dessa placeringar. Vi har pro?vat tva? hypoteser som formulerats utifra?n valda teorier om organisation som byra?kratisk och hierarkisk, samt som ma?lstyrd och rationell, och da?refter samlat in empiri och sammansta?llt va?r data och resultat.

Examensarbetet undersöker problem och möjligheter med anvÀndning av fÀrgat ljus i offentliga miljöer samt svenska belysningsplanerare och kommuners instÀllning till anvÀndning av fÀrgat ljus. Undersökningen tar ocksÄ upp vilka lagar, regler och riktlinjer som styr anvÀndningen av fÀrgat ljus.AnvÀndning av fÀrgat ljus Àr ett relativt nytt sÀtt att gestalta miljöer. Komplexiteten ligger i hur och varför fÀrgat ljus skall anvÀndas dÄ det inte finns mycket tillgÀnglig kunskap i omrÄdet samtidigt som befintliga lagar, regler och riktlinjer Àr otydliga. Ljus Àr en viktig del i gestaltningen av staden och dÀrför Àr det Àr viktigt med en övergripande strategi för ljussÀttning av staden. .

Syfte: Syftet med f?religgande studie ?r att ?ka kunskapen om journalisters upplevelser av m?tet med den offentliga sektorns organisationer, och vad som ?r de bakomliggande orsakerna till deras upplevelser. Teori: Teorier av Lundquist (2001) om tj?nstem?nnens lojalitetsdilemman samt agerande vid oegentligheter p? arbetsplatsen. ?ven tidigare forskning inom intraorganisatorisk tystnadskultur i offentliga organisationer anv?nds.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att med utgÄngspunkt i den systemisk-funktionella grammatiken (SFG) undersöka hur bilden av den ideala arbetssökande informatören/kommunikatören ser ut genom att analysera hur denne konstrueras i sex platsannonser hÀmtade frÄn den ideella, offentliga och privata sektorn. Platsannonsernas innehÄll och de kvalifikationer som efterfrÄgas samt hur modalitet bidrar till att realisera absoluta krav respektive önskemÄl analyseras. Teoretiskt bygger undersökningen pÄ tanken att sociala identiteter konstrueras i texter. Begreppet den ideala sökande signalerar att det inte enbart Àr en lÀsarroll som konstrueras utan en bild som den potentiella sökande bör efterstrÀva. Undersökningen visar att den ideala sökande informatören/kommunikatören hösten 2013 Àr en vÀlutbildad, yrkeserfaren generalist samt en driven, sjÀlvgÄende, prestigelös person som kan samarbeta och ta egna initiativ.

Bakgrund och problem:Avknoppning av kommunala verksamheter blir allt mer vanligt i och med att det i vissa fall kan vara mer effektivt att kommunen hyr tjÀnsten av kommunan-stÀllda som har tagit över driften av en kommunal verksamhet. Det har uppstÄtt en viss pro-blematik i samband med vÀrderingarna, vilket ledde till att avknoppningarna som genomför-des under Är 2007/2008, mÄnga fall var felaktiga eftersom de inte inkluderade alla vÀrden i företaget. En del hÀvdar att det finns skillnader mellan offentliga verksamheter och privata verksamheter och att det dÀrmed inte gÄr att tillÀmpa traditionella vÀrderingsprinciper efter-som de inte tar hÀnsyn till ett flertal aspekter och effekter som inte syns i vÀrderingen men som pÄverkar vÀrdet pÄ det kommunala bolaget. Andra hÀvdar att det inte finns nÄgra skillna-der mellan verksamheter frÄn de olika sektorerna utan att vÀrderingsprinciperna ska gÄ att tillÀmpa och ska leda fram till en korrekt vÀrdering.Syfte:Syftet med denna studie Àr att studera hur vÀrderingen av kommunala verksamheter i samband med avknoppningar har genomförts under perioden Är 2007-2012 i Stockholmsregi-onen. Det kommer att identifieras vilka vÀrderingsmodeller som har anvÀnts och vilka effekter som valen har lett fram till.

Under mina tre Är pÄ Konstfack har jag arbetat fram en vÀrld av ickefigurativa mönster. I mitt examensarbete lÄter jag mönstren röra sig bortom skolans vÀggar och ut i det offentliga rummet. Genom att titta pÄ hur reklamen idag tar plats i staden, pÄ gator, vÀggar, tidningar och i kollektivtrafiken har jag hittat en för mig ny exponeringsyta.Mitt arbete bestÄr av tvÄ delar:I min processbeskrivning utforskar jag ickefigurativa mönsterbilders vÀrde och roll i bÄde konstnÀrliga och vetenskapliga sammanhang. Jag har ocksÄ studerat hur reklamen tar plats i vÄrt offentliga rum. I mitt praktiska konstnÀrliga arbete har jag anvÀnt dessa teoretiska kunskaper tillsammans med en grupp tillvÀgagÄngssÀtt som jag gett samlingsnamnet PATTERN ATTACK.I mitt konstnÀrliga arbete presenterar jag hur olika PATTERN ATTACKs kan gÄ tillvÀga. .

Under mina tre Är pÄ Konstfack har jag arbetat fram en vÀrld av ickefigurativa mönster. I mitt examensarbete lÄter jag mönstren röra sig bortom skolans vÀggar och ut i det offentliga rummet. Genom att titta pÄ hur reklamen idag tar plats i staden, pÄ gator, vÀggar, tidningar och i kollektivtrafiken har jag hittat en för mig ny exponeringsyta.Mitt arbete bestÄr av tvÄ delar:I min processbeskrivning utforskar jag ickefigurativa mönsterbilders vÀrde och roll i bÄde konstnÀrliga och vetenskapliga sammanhang. Jag har ocksÄ studerat hur reklamen tar plats i vÄrt offentliga rum. I mitt praktiska konstnÀrliga arbete har jag anvÀnt dessa teoretiska kunskaper tillsammans med en grupp tillvÀgagÄngssÀtt som jag gett samlingsnamnet PATTERN ATTACK.I mitt konstnÀrliga arbete presenterar jag hur olika PATTERN ATTACKs kan gÄ tillvÀga. .

Under mina tre Är pÄ Konstfack har jag arbetat fram en vÀrld av ickefigurativa mönster. I mitt examensarbete lÄter jag mönstren röra sig bortom skolans vÀggar och ut i det offentliga rummet. Genom att titta pÄ hur reklamen idag tar plats i staden, pÄ gator, vÀggar, tidningar och i kollektivtrafiken har jag hittat en för mig ny exponeringsyta.Mitt arbete bestÄr av tvÄ delar:I min processbeskrivning utforskar jag ickefigurativa mönsterbilders vÀrde och roll i bÄde konstnÀrliga och vetenskapliga sammanhang. Jag har ocksÄ studerat hur reklamen tar plats i vÄrt offentliga rum. I mitt praktiska konstnÀrliga arbete har jag anvÀnt dessa teoretiska kunskaper tillsammans med en grupp tillvÀgagÄngssÀtt som jag gett samlingsnamnet PATTERN ATTACK.I mitt konstnÀrliga arbete presenterar jag hur olika PATTERN ATTACKs kan gÄ tillvÀga. .

Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva och analysera vad företag inom den privata sektorn har för uttalade motiv till att hÄllbarhetsredovisa.Metod: I denna studie har den kvalitativa forskningsmetoden tillÀmpats. Vidare genomfördes semistrukturerade intervjuer med olika företag verkande inom olika branscher. Intervjuerna hade alla en intervjumall som utgÄngspunkt vid intervjun. Empirin har kommit oss tillhanda frÄn intervjuer med elva företag. Fem telefonintervjuer genomförda med Hemtex, KappAhl, IKEA, NilsonGroup och Fritidsresor.

I dagens samhÀlle Àr miljöfrÄgor i allra högsta grad aktuella och dÀrför nÄgot som anammats av företag som för nÄgra Är sedan började miljöredovisa. Dessa redovisningar har som syfte att avspegla verkliga förhÄllanden. En studie som nÀringsdepartementet utfört pÄ statliga företag har dock visat att miljöredovisningen inte alltid sammanfaller med det praktiska miljöarbetet. Statliga företag Àr, till skillnad frÄn privata företag, skyldiga att miljöredovisa enligt lag. Huruvida denna lag medför nÄgra egentliga skillnader mellan statliga och privata företags utförande av miljöredovisning Àr en av flera faktorer som tas upp i denna uppsats.Uppsatsen har som grund att undersöka huruvida miljöredovisningen i de tre valda privata företagen Axfood, H&M och Sandvik Àr frikopplade frÄn företagens miljöarbete.

Bakgrund: Antalet personer med demenssjukdom i Sverige berÀknas uppgÄ till 150 000. Utav dessa vÄrdas 55 procent i hemmet av anhöriga. De anhörigas roll och funktion som vÄrdare i hemmet blir alltmer centralt, dÄ vÄrd och omsorg flyttas frÄn det offentliga rummet till det privata. Att trÀda in i rollen som anhörigvÄrdare förÀndrar livssituationen avsevÀrt och allt planeras kring demenssjukdomens villkor. Syfte: Att sammanstÀlla och belysa forskning som beskriver hur de anhöriga upplever sin situation av att vÄrda en anhörig som drabbats av en demenssjukdom. Metod: En litteraturöversikt dÀr fem kvantitativa och sex kvalitativa artiklar analyserats. Resultat: Artikelanalysen resulterade i tre teman:  en ny livssituation, förÀndrad relation och kÀnslomÀssigt pÄfrestande.

NÀr tillgÀngligheten i offentliga miljöer brister begrÀnsar och försvÄras det dagliga livet för personer med funktionsnedsÀttning. Det Àr en frÄga om mÀnskliga rÀttigheter att de offentliga rummen blir tillgÀngliga. DÀrför har regeringen omarbetat sin handikappolitik och satsat stora resurser pÄ att förbÀttra tillgÀngligheten i svenska stÀder, frÀmst genom deras strategi ?LÀtt avhjÀlpta hinder? och Boverkets regelsamlingar. MÄlet Àr en förbÀttrad tillgÀnglighet bÄde pÄ befintliga platser och vid nybyggnationer.