Denna rapport fokuserar pÄ vilka skillnader och likheter det finns mellan ledarskapsstilar inom privat och offentlig sektor. Rapporten anvÀnder sig av ett statistiskt underlag som tagits fram med hjÀlp av beteendeprofileringsverktyget Interpersonal Dynamics Inventory (IDI). Dessutom har ett flertal intervjuer genomförts med utvalda ledare inom privat och offentlig sektor. Rapporten undersöker vilka ledarskapstilar som finns och vilka som Àr vanligast förekommande. Rapporten tar Àven upp viktiga faktorer som skiljer den privata sektorn frÄn den offentliga.Syftet med denna rapport Àr att identifiera skillnader och likheter vad gÀller ledarskapsstilar inom privat och offentlig sektor.

EU, IAASB och PCAOB har under senaste tiden belyst behovet av att vÀsentligen förÀndra innehÄllet i dagens revisionsberÀttelse, detta genom att utarbeta en mÀngd förslag pÄ vad revisionsberÀttelsen bör innehÄlla. Förslagen har vÀckt stora debatter dÀr dessa framförallt kritiseras för att vara vÀldigt omfattande och krÄngliga. Vi saknar tidigare studier som utreder vilken information revisionsberÀttelsen bör innehÄlla och söker dÀrför, i denna studie svaret pÄ den frÄgan ur privata investerares perspektiv. FÄr att nÄ dit utreder vi privata investerares förstÄelse och tillÀmpning av dagens revisionsberÀttelse, vilka förvÀntningar privata investerare har pÄ revisorns roll och ansvarsomrÄden samt utreder hur privata investerare vÀrderar olika förslag pÄ ny information i revisionsberÀttelsen. Avslutningsvis utreder vi vilken effekt utbildning, i synnerhet en större teoretisk kunskap om revision har pÄ uppfattningen, detta genom att dels studera privata investerare, i form av medlemmar frÄn aktiespararna, men Àven genom att studera revisionsstudenter.Studien genomförs genom tvÄ enkÀtundersökningar.

I dagens samhÀlle Àr miljöfrÄgor i allra högsta grad aktuella och dÀrför nÄgot som anammats av företag som för nÄgra Är sedan började miljöredovisa. Dessa redovisningar har som syfte att avspegla verkliga förhÄllanden. En studie som nÀringsdepartementet utfört pÄ statliga företag har dock visat att miljöredovisningen inte alltid sammanfaller med det praktiska miljöarbetet. Statliga företag Àr, till skillnad frÄn privata företag, skyldiga att miljöredovisa enligt lag. Huruvida denna lag medför nÄgra egentliga skillnader mellan statliga och privata företags utförande av miljöredovisning Àr en av flera faktorer som tas upp i denna uppsats.Uppsatsen har som grund att undersöka huruvida miljöredovisningen i de tre valda privata företagen Axfood, H&M och Sandvik Àr frikopplade frÄn företagens miljöarbete.

The purpose of this essay is to investigate and analyze how widely and intensive genderequality issues are considered within Swedish companies. Qualitative interviews werearranged with personnel managers within each company, and complemented with aquestionnaire amongst the employees. The collected information was analysed on the basis ofgender theory, organization and change theory, theory of equal opportunities and historicalstatistics. The outcome of the analysis indicates that companies find gender equality of highinterest, and important to address within the daily work. However the analysis also shows thateven though the companies find gender equality important it is only adopted within few areas,and not across all departments.

Idag vÀljer mÄnga att sitta pÄ caféer och andra offentliga platser för att arbeta eller ha möten, men fÄ caféer Àr anpassade för detta. I mitt examensarbete jobbar jag med möbler för dessa platser och behov.Denna rapport som Àr en del av examensarbetet beskriver vÄra nya arbetsvanor och varför de har uppkommit. Det handlar om förÀndringar i arbetsorganisation, digital utveckling och olika faktorer som gör att mÄnga dras till platser mellan jobb och fritid.Ett designprojekt genomfördes i samarbete med arkitektbyrÄn Code Concept Development riktat mot restaurangen Urban Deli och deras utökade verksamhet pÄ SveavÀgen 44 i Stockholm. Resultatet blir ett förslag med bord och stolar som bygger pÄ flexibilitet och möjlighet till förÀndring pÄ en plats dÀr mÄnga aktiviteter pÄgÄr..

Kandidatarbetet Àr utfört inom kursen Att gestalta Offentliga Rum. Syftet med projektet har varit att bidra till en djupare förstÄelse för begreppen offentlighet och offentliga rum samt att ta fram och presentera ett förslag som kan förvÀntas förstÀrka Stortorgets funktion som ett offentligt rum i Karlskrona. Gemensamt för olika teoretikers definition av begreppet offentlighet Àr att det bestÄr av tvÄ delar. För att ett stadsrum ska kunna kallas för offentligt ska det vara allmÀnt ? det vill sÀga öppet och tillgÀngligt för alla ? samt gemensamt i motsats till privat.

I övergÄngen frÄn industrialism till post-industrialism förÀndras stÀdernas ekonomiska förutsÀttningar och ökar konkurrensen. StÀder som tidigare haft en god tillvÀxt med bas i tillverkningsindustri drabbas av konkurrens frÄn lÀnder som tillhandahÄller billigare arbetskraft. I den hÀr situationen vÀljer mÄnga stÀder att satsa pÄ att stÀrka sin attraktivitet samt marknadsföra sig för att locka till sig nya invÄnare, nya företag, turister, externt kapital. En strategi Àr att satsa pÄ kultur och evenemang. VÀrdskapet för evenemang kan vid första anblick framstÄ som en odelat positiv och oproblematisk företeelse, nÄgot som gagnar staden med alla dess invÄnare samt Àven regionen och landet som helhet.

SprÄkriktighet i text Àr nÄgot som alltid Àr aktuellt, i och med att sprÄket hela tiden förÀndras, och att antalet offentliga texter bara ökar. För mÄnga texttyper finns det relativt klara normer att följa, t.ex. att man inte ska anvÀnda ?jag? i utredningar och rapporter, eftersom dessa bör ha en objektiv framtoning. I andra sammanhang Àr det inte alls sjÀlvklart hur man ska skriva. Att anvÀnda sig av samma typ av sprÄk nÀr man skriver skönlitteratur som nÀr man skriver en rapport Ät finansdepartementet skulle inte ge sÄ mÄnga lÀsare.

SAMMANFATTNINGUppsatsens titel: De levande döda ? Tecken, Myter och Levande LegenderSeminariedatum: 2007-06-07Kurs: MKV 404:3 Magisteruppsats 10 poĂ€ngFörfattare: Michael RĂŒbsamenHandledare: Fredrik MiegelExaminator: Peter DahlgrenNyckelord: Diskursanalys, Offentliga Personer, Paparazzi, Post-strukturalism, konsumtionSyfte: Uppsatsen syftar till att undersöka och problematisera den diskurs som reglerar konstruerandet av tecken och myter frĂ„n offentliga personer. Uppsatsens mĂ„l Ă€r att utveckla befintliga teoretiska resonemang för att förstĂ„ diskursens Ă„terverkningar i verklighetenMetod: Uppsatsen Ă€r baserad pĂ„ teoretiskt resonerande med stöd av befintliga teorier. Observationer frĂ„n verkligheten fungerar som stöd för resonemangen som förs.Teori: Uppsatsen Ă€r byggd pĂ„ litteratur om post-strukturalistisk samt postmodern teoribildning. I analysen anvĂ€nds teorier om det hyperreella och simulacra, tillsammans med feministisk konstvetenskap samt Zygmunt Baumans moralteoretiska perspektiv.Slutsats: Skvaller konsumeras som historier.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka naprapater och privata sjukgymnasters syn pÄ varandras yrkesroll. Anledningen till att författarna valde just dessa tvÄ yrkesgrupper var, att bÄda grupperna behandlar personer med problem frÄn rörelse- stödjeorganet. Författarna bestÀmde sig för att utföra semistrukturerade intervjuer pÄ tre naprapater och tvÄ sjukgymnaster. All data kodades och av analysresultaten skapades följande huvudkategorier: Resurs, attityder, samarbete och kunskap. Resultatet av studien indikerar pÄ att bÄda grupperna ser varandra som en god resurs och samarbetspartner inom vissa omrÄden.

ProjektanstÀllningen Àr en av de atypiska anstÀllningsformer som faller under begreppet tidsbegrÀnsade anstÀllningar och anses vara den mest gynnade gruppen inom samlingsnamnet. Genom en kvalitativ intervjustudie baserad pÄ 8 djupintervjuer Àmnar uppsatsen ge en ökad bild av intervjupersonernas upplevelser av hur arbetslivets sfÀr och den privata sfÀren kombineras och inverkar pÄ varandra. Analysen utgÄr frÄn en teoretisk referensram bestÄende av sociologerna Sennett, Giddens, Castells, Beck, Berger & Luckmann samt Bauman. Resultaten tyder pÄ att arbetslivet har en starkt identitetsskapande effekt och att anknytningen till arbetet, de sociala relationerna i individernas kontaktnÀt, upplevs som starka. I studien framkommer att intervjupersonerna som under lÄng tid arbetat som projektanstÀllda inom mediebranschen upplever arbetet som givande, intressant och möjlighetsskapande.

Underordningen av kvinnor som grupp har pĂ„ global nivĂ„ lĂ€nge varit en frĂ„ga som stĂ„tt i skuggan av traditionella politiska frĂ„gor. Sedan 1979 har det dock funnits en kvinnokonvention stadgad av FN, CEDAW, som har som mĂ„l att genom internationell lagstiftning garantera kvinnor samma rĂ€ttigheter som mĂ€n pĂ„ alla omrĂ„den av det offentliga livet. ÄndĂ„ finns det mĂ„nga indikationer som visar att kvinnor fortfarande inte i praktiken har samma möjligheter som mĂ€n. Syftet med denna uppsats Ă€r att definiera de punkter som Ă€r bristfĂ€lliga med CEDAW och som dĂ€rmed utgör ett hinder för uppluckringen av de patriarkala strukturerna, och lĂ€gga fram The Mexico City Policy som ett exempel pĂ„ sĂ„dana hinder i internationell politik. Vidare Ă€r syftet Ă€ven att med hjĂ€lp av radikalfeministisk teori argumentera för varför man bör ta i beaktande diskriminering av kvinnor Ă€ven i den privata sfĂ€ren.

Att leda för en mÄngfaldig verksamhet Àr en utmaning för ledare oavsett organisation. Att vÀrna om alla mÀnniskors lika rÀtt och inte diskriminera Àr ett krav i ett demokratiskt samhÀlle, som i Sverige regleras ytterligare av diskrimineringslagen. Speciellt stora Àr kraven pÄ den offentliga sektorns verksamhet. Kommunal verksamhet ska som en del i arbetet för förbÀttrad folkhÀlsa tillgÀngliggöra motionsmöjligheter. Denna studie handlar om hur dessa krav fungerar i praktiken.

Syfte: Syftet Àr att skapa förstÄelse för hur offentliga sjukvÄrdsorganisationer har anpassat Balanced Scorecard med avseende pÄ kund- och ekonomiperspektiv.Metod: Studien har genomförts utifrÄn en kvalitativ forskningsmetod. Studien har inspireratsav ett hermeneutiskt synsÀtt. Data har samlats in frÄn ett dussin intervjuer som sedan analyserats med hjÀlp av tidigare forskning.Resultat & slutsats: Balanced Scorecard Àr begrÀnsad i sin utformning p.g.a. politikerna. Styrkortets ekonomiska perspektiv Àr lika viktig som de andra perspektiven men perspektivet Àr begrÀnsat eftersom sjukvÄrden inte kan pÄverka budget.

Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka hur Hallstahammars kommun destinationsutveckling gĂ„r till, och vilken turisttyp som besöker kommunen. Hallstahammars kommun Ă€r en liten kommun, men har olika sevĂ€rdheter för bĂ„de kulturturismen och naturturismen, sĂ„ som Strömsholm slott, Åsby hem och trĂ€dgĂ„rd, fiskeplatser, Skantzen m.m. OmrĂ„dena och sevĂ€rdheterna ligger vĂ€ldigt nĂ€ra varandra, frĂ„n Skantzö bad och camping till centrum Ă€r det ca tio minuters promenad. Att platserna ligger nĂ€ra varandra, Ă€r en styrka som kommunens destinationsutveckling har jĂ€mfört med en större kommun. För att destinationsutvecklingen ska gĂ„ framĂ„t kan kommuner utgĂ„ frĂ„n bl.a.