Bakgrund: Belöningssystem Àr idag ett hett Àmne som det debatteras mycket om i media. Debatten berör frÀmst den privata sektorns höga bonus till högt uppsatta chefer. Belöningssystemen Àr idag inte lika etablerade inom den offentliga sektorn som de Àr inom den privata sektorn beroende pÄ att finansieringen inom den offentliga sektorn Àr mer begrÀnsad Àn inom den privata sektorn. Medarbetare inom den offentliga sektorn drivs inte enbart av pengar utan det Àr andra faktorer som skapar drivkraft. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att studera befintliga belöningssystem för lÀrare inom Linköpings kommunala gymnasieskolor.

 Uppsatsens syfte Àr att beskriva hur den offentliga verksamheten som kommunen i Jönkö-ping stÄr för tillhandahÄlls ute i sex olika kommuner i Europa. Uppsatsen skall Àven under-söka kommunernas utförandekapacitet för att möta behovet av Àldreomsorg frÄn ett ökan-de antal Àldre mÀnniskor. Detta problem stÀller Àven krav pÄ skol- och barnomsorgen att kunna erbjuda högkvalitativ service för att öka motivationen för ett ökat antal födda barn i samhÀllet som i framtiden skall trygga försörjningskvoten för vÄra Àldre och yngre. I en enkÀt som skickats ut till de sex kommunerna har frÄgor stÀllts om förvÀntad demogra-fiutveckling, offentliga och privata aktörer för kommunal verksamhet samt kostnader för kommunal verksamhet i offentlig- privat regi. Uppsatsen visar att det Àr frÀmst demografi som pÄverkar kommunernas utförandekapacitet men att det Àven finns en korrelation mel-lan demografi samt tvÄ andra faktorer nÀmligen privata och offentliga aktörer samt omfatt-ning av kommunala verksamheter. .

Bakgrund och problem: Majoriteten av försÀljningen mellan företag, samt mellan företag och offentlig sektor sker via handelskrediter. Detta leder till att företagen ofta blir utsatta för risker i form av sena och uteblivna betalningar. I sÄdana situationer finns det behov av riskreduceringsmekanismer som ska reducera och minimera dessa risker. Mekanismerna för reducering av risker har vi fördelat i tvÄ kategorier, privata och offentliga. Avsikten med uppsatsen Àr att undersöka vilka av dessa mekanismer som har störst inverkan pÄ beviljandet av handelskrediter.

Offentliga miljöer ska vara tillgÀngliga för alla mÀnniskor, det Àr reglerat i lagstiftning och det ger mÀnniskor rÀtten att vistas i en stad pÄ samma förutsÀttningar. PÄ delar av Stora torget i Linköping Àr det offentliga rummet begrÀnsat av bland annat uteserveringar. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka det offentliga rummet och dess innebörd i staden. Dessutom ska examensarbetet undersöka skillnader mellan det offentliga och det privatiserade rummet. MÄlet Àr att förklara fenomenet det offentliga rummet samt förstÄ sambandet mellan fysisk utformning och dess pÄverkan pÄ livet i det offentliga rummet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur arbetsgivare och fackföreningar uppfattar Àldre arbetskraft och dess möjligheter respektive hinder att arbeta lÀngre. Resultatet visade att det finns stora variationer mellan olika arbetsgivares och olika fackföreningars uppfattningar om Àldre i yrkeslivet. Framförallt framkom det att förutsÀttningarna Àr olika mellan tjÀnstemÀn och yrkesmÀn. De stora skillnaderna mellan dessa yrkesgrupper ligger i faktorer som hÀlsa och kompetens. Studien visade ocksÄ pÄ olika behov hos privata och offentliga arbetsgivare.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt kvinnornas olika roller Ă„terspeglas i de analyserade tidningarnas reklamannonser. De frĂ„gestĂ€llningar som besvaras med hjĂ€lp av detta arbete Ă€r följande: ? PĂ„ vilket sĂ€tt Ă„terspeglar reklamverksamheten i tidskrifterna Hertha samt Tidevarvet kvinnornas roller inom den privata och den offentliga sfĂ€ren? ? PĂ„ vilket sĂ€tt kan dessa roller analyseras utifrĂ„n perspektiven genus, klass samt etnicitet? Det analyserade materialet utgörs av totalt 132 tidningsupplagor utgivna under tidsperioden 1930-1935. Uppsatsens teoretiska ramar har sin utgĂ„ngspunkt i Norman Faircloughs diskursordningar, Pierre Bourdieus kapitalarter samt JĂŒrgen Habermas privata och offentliga sfĂ€ren. Yvonne Hirdmans genuskontrakt och Nina Lykkes tankar om intersektionalitet anvĂ€nds ocksĂ„ för att besvara minafrĂ„gestĂ€llningar. Uppsatsens huvudsakliga resultat visar att kvinnans frĂ€msta roll var knuten till den privata (intima) sfĂ€ren. De analyserade reklamverksamheterna Ă„terspeglade dock Ă€ven olika möjligheter inom den litterera samt den politiska offentligheten, med roller inom dessa omrĂ„den verkade underordnas husmodersrollen.

Offentliga organisationer har de senaste Ă„ren implementerat styrsystem frĂ„n privata organisationer för att förbĂ€ttra organisationerna. Dessa styrsystem har bĂ„de pĂ„visat för- och nackdelar för de offentliga organisationerna vilket Ă€ven har ökat de icke-finansiella riskerna för dessa. Vi stĂ€ller dĂ„ oss frĂ„gan om ett riskhanteringsramverk som Ă€r skapat frĂ€mst för privata organisationer kan förbĂ€ttra riskhanteringsarbetet för Hudkliniken pĂ„ Örebro Universitetssjukhus (USÖ). Syftet med vĂ„r fallstudie Ă€r att förklara hur Hudkliniken pĂ„ USÖ arbetar med riskhantering och om det dĂ€r finns förbĂ€ttringsmöjligheter. Vi vill ocksĂ„ studera om COSOs ramverk för riskhantering kan vara till nytta för kliniken och hjĂ€lpa dem i deras arbete.

Uppsatsen behandlar Ă€mnet information och undersöker hur texten formas och skapas av aktörerna. Fokus ligger pĂ„ hur informationen skiljer sig mellan bloggar och institutionell media, vilket innebĂ€r sĂ„vĂ€l tryckta tidningar som webbtidningar. Norman Faircloughs kritiska diskursanalys samt JĂŒrgen Habermas teori om det privata och det offentliga sĂ€tter ramen för uppsatsen dĂ€r morgontidningen DN, kvĂ€llstidningen Expressen och olika blogginlĂ€gg analyseras. Vi ska utifrĂ„n en hĂ€ndelse se hur informationen formas av den som berĂ€ttar historien. Analysen görs till en början pĂ„ mikronivĂ„ genom en textanalys, för att sedan övergĂ„ till en strukturanalys dĂ€r maktstrukturerna i samhĂ€llet synliggörs.

Bakgrund och problem: Forskare menar att realisering av torrhamnskonceptet kan medföra en rad fördelar, men dessa Àr spridda pÄ flera aktörer, inklusive privata och offentliga, varför en problematik uppstÄr kring fördelning av roller, insatser och nytta. Den offentliga och privata sidan mÄste samarbeta, genom sÄ kallade Public-Private Partnerships (PPP) men motsÀttande mÄlsÀttningar kan hindra utvecklingen. Utbudet av forskning och modeller för PPP vid infrastrukturutveckling Àr inriktad pÄ betydligt större projekt Àn torrhamns-utveckling, varför applicering av detta inte passar. Behov finns av nya modeller och forskning Àr trÀngande.Syfte: Att belysa viktiga aspekter inom samarbeten mellan privata och offentliga aktörer vid utveckling av torrhamnar, genom att teoretiskt och empiriskt undersöka och analysera relationen mellan de bÄda sidorna. Med hjÀlp av existerande modeller och resultat frÄn egna fallstudier skapas i tvÄ steg en modell för att illustrera hur samarbetet fungerar.Metod: Arbetet genomförs med en hermeneutisk vetenskapssyn och en kvalitativ ansats.

Jan Wallander hÀvdar att budgeten Àr ett onödigt ont, vilket fick oss att fundera över om det finns nÄgon sanning i detta uttalande eller om de som Àr kritiska till budgeten har anvÀnt den pÄ ett felaktigt sÀtt, som den inte kan eller ska anvÀndas till. Detta gjorde att vi fann ett intresse i att beskriva budgetens funktion i kommuner, privata företag och i de ideella föreningarna samt att förklara skillnader i budgetens funktion mellan de nÀmnda organisationsformerna.I vÄr studie har vi formulerat ett antal hypoteser vilka alla har sin utgÄngspunkt frÄn nÄgon av vÄra teorier, som Àr Institutionellteori, New Public Management vilken dock inte Àr en teori i ordets bemÀrkelse utan en filosofi, vilken mycket kortfattat gÄr ut pÄ att kommuner efterliknar privata företag. Anledningen till att vi presenterar denna filosofi bland teorierna Àr att den precis som teorierna i övrigt ska hjÀlpa till att beskriva budgetens funktion i de nÀmnda organisationsformerna. Ytterligare teorier som presenteras Àr Agentteorin, Incremental budgeting samt Intressentteorin.För att operationalisera uppsatsens syfte gjorde vi en surveyundersökning i form av datorenkÀter dÀr respondenterna rangordnade elva budgetfunktioner. Resultaten pÄvisar att budgetfunktionen varierar pÄ grund av organisationens storlek inom varje organisations form, att budgetfunktion Àr lika i offentliga och i privata organisationer, att kommuner med höger majoritet Àr mer lika privata företag, att i offentliga organisationer Àr budgetens roll mer planerings funktion, Àn uppföljnings funktion, samt att budgeten anvÀnds som argument för resursanskaffning i ideella föreningar.

Det pÄgÄr stora förÀndringar i vÀrlden gÀllande begreppet design och rapporter har kommit bÄde iSverige och Europa om hur design kan lösa samhÀllsproblem. Design kan anvÀndas som ettverktyg för problemlösning i en arbetsprocess eller som konkurrensfördel i en strategi för attutveckla produkter och tjÀnster utifrÄn anvÀndarens behov.Forskning finns om hur privata vinstdrivna företag anvÀnder design som konkurrensmedel.Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur vi med hjÀlp av design kan skapa en strategi för enorganisation i den offentliga sektorn som kan lösa kommunikationsproblem med fokus pÄkundtillfredsstÀllelse. Undersökningen syftar till att svara pÄ hur den offentliga sektorn arbetarmed design och hur en designstrategi inom den offentliga sektorn kan se ut, samt om det finnsnÄgra hinder vid implementering av design.Studien baseras pÄ en kvalitativ metod i form av djupintervjuer, samt en kvantitativenkÀtundersökning utifrÄn en fallstudie pÄ Arbetsförmedlingen. Datainsamling av det empiriskamaterialet har gjorts pÄ fallföretaget samt pÄ tre ytterligare tjÀnsteorienterade organisationer somÀr finansierade av staten och ett produktorienterat företag. Empirin har analyserats utifrÄnföretagsekonomiska teorier samt designteorier och den privata sektorn har stÀllts mot denoffentliga sektorn för att hitta likheter och skillnader dem emellan.Resultatet av studien visar pÄ att design anvÀnds inom den offentliga sektorn och resultatet visaratt det inte finns nÄgra hinder för den offentliga sektorn att jobba med design, men att det iblandkan vara mer svÄrimplementerat pÄ grund av komplexa organisationer och en mÄlgrupp som Àrhela den svenska befolkningen.

Sammanfattning Titel: Elektronisk handel mellan privat och offentlig sektor Författare: Dawid Malesa, Tove Mantzakanis Handledare: Henrick Gyllberg Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 10 poÀng Syfte: VÄrt syfte med denna rapport Àr att kartlÀgga de faktorer som hindrar nÀringslivets införande av e-handel med den offentliga sektorn för att kunna identifiera vilka problemomrÄden som bidrar till att den privata sektorns anslutning till e-handel med offentlig sektor inte fÄtt förvÀntad genomslagskraft. Vi kommer att undersöka dessa faktorer ur tre olika perspektiv, offentlig sektors, nÀringslivets leverantörer samt systemleverantörernas. Metod: Vi baserar vÄrt arbete pÄ litteraturstudier av forskningsomrÄdet samt insamling av empirisk data genom intervjuer med representanter frÄn offentlig sektor, leverantörer till offentlig sektor och systemleverantörer. De genomförda intervjuerna Àr av kvalitativ karaktÀr och utgör det material som ligger till grund för analys och slutsatser. Slutsatser: Efter denna genomförda undersökning kan vi konstatera att de problemomrÄden som Àr orsak till att införandet av e-handel mot offentlig sektor inte fÄtt förvÀntad genomslagskraft kan identifieras som följer; ? Organisatorisk struktur inom offentlig sektor ? Teknisk infrastruktur inom bÄde den offentliga sektorn och den privata ? Anslutningstiden ? Avsaknaden av standarder ? Avsaknad av kundkrav frÄn offentlig sektors sida ? Brist pÄ mognad för ett införande bÄde inom den offentliga sektorn och den privata ? Informationsspridning inom samt mellan de tre aktörerna.

KnÀckfrÄgan som uppsatsen rör sig kring Àr hur dessa rÀttigheter skall kunna garanteras nÀr privata globala bolag, som inte har Äligganden enligt FN-konventioner, kommer in som nya aktörer inom den kommunala vattenhanteringen. Hypotesen, att privatiseringar av vattenförvaltningen kan innebÀra risker för medborgarens rÀtt till tjÀnligt och tillgÀngligt vatten till rimlig kostnad, prövas dÀrför.Vilka aktörer har i dagslÀget egentligen makten över vattnet i Sverige och över de mÀnskliga rÀttigheternas tillÀmpning i vattenfrÄgan? För att fÄ kunskaper om detta utfördes litteraturstudier i Àmnet, liksom en jÀmförande studie mellan NorrtÀlje kommuns vattenförvaltning och dess driftentreprenör, Veolia Vatten AB, ett dotterbolag till det globala multi-utilitybolaget Vivendi.Konklusionerna Àr flera: dels att man frÄn kommunalt hÄll upplever vissa fördelar med viss privatisering; dels att svensk vattenförvaltning Àr införlivat i ett globalt kommersiellt nÀtverk av privata aktörer och dÀrför kÀnner sig hotad av en potentiell maktförlust, s.k. ?överlagring?; dels att Àven den offentliga makten vÀrnar sin domÀn i och med att den stiftar nya lagar med syfte att förhindra privatiseringar och stÀrka den offentliga kontrollen över vattnet; dels att det finns tendenser till global samverkan kring mÀnskliga rÀttigheter mellan FN-organ, det privata nÀringslivet, stater och ideella organisationer..

Under de senaste Ärtionden har styrningen av den offentliga sektorn alltmer börjat likna den styrning som anvÀnds inom den privata sektorn, förÀndringen kallas New Public Management (NPM). NPM bestÄr av en samling idéer som Àr lÄnade frÄn nÀringslivet och de privata företagens metoder att styra sina organisationer. En av de styrmodeller som har blivit alltmer vanlig i svenska kommuner Àr resultatenheter, trots att anvÀndandet av resultatenheter i kommuner Àr relativt vanligt samt att det har anvÀnts i Ärtionden sÄ finns det ingen omfattande forskning om resultatenheter i kommuner. UtifrÄn att privata och offentliga organisationer skiljer sig Ät i sin karaktÀr sÄ Àr syftet att beskriva och kartlÀgga hur kommuner anvÀnder sig av resultatenheter samt förklara varför anvÀndandet av resultatenheter i kommuner ser ut som det gör.I den teoretiska referensramen förklaras hur litteraturen definierar resultatenheter samt de teorier som Àr kopplade till omrÄdet. I den teoretiska referensramen presenteras Àven tidigare forskning om resultatenheter i kommuner, skillnader pÄ offentliga och privata organisationer beskrivs och institutionell teori förklaras.

I och med vÄrdvalets införande, dvs. att patienterna sjÀlva fick bestÀmma var de skullefÄ sina basala vÄrdbehov tillfredsstÀllda, har primÀrvÄrden i VÀstra Götalandsregionen öppnats upp för privata aktörer. FrÄn att ha agerat pÄ en starkt reglerad marknad har de offentliga aktörerna nu blivit konkurrensutsatta. Studien behandlar vÄrdvalets pÄverkan pÄ styrningen inom den offentliga NÀrhÀlsan utifrÄn ett New Public Management-perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer med totalt fyra vÄrdcentralschefer och tvÄ primÀrvÄrdschefer visar denna studie att styrning av den offentliga NÀrhÀlsan i den uppkomna konkurrenssituationen har lett till ett marknadstÀnkande i linje med New Public Management-teorin.