Den offentliga sektorn i Sverige har under de senaste decennierna pĂ„verkats av stora reformvĂ„gor. De bakomliggande idĂ©strömningarna har kommit att gĂ„ under samlingsnamnet New Public Management dĂ€r ekonomiska vĂ€rden starkt betonas. Man menar att det inte bör göras nĂ„gon skillnad mellan privata företag och offentliga organisationer i valet av organisationsstruktur och försprĂ„kar att den offentliga sektorn nĂ€rmar sig den privata sektorns organisationsstrukturer. Samtidigt har röster höjts kring att den offentligt-rĂ€ttsliga public service-televisionen, SVT, kommit under starkt inflytande av dessa ekonomiska vĂ€rden pĂ„ bekostnad av de demokratiska och att detta Ă€r problematiskt.Studien tar utgĂ„ngspunkt i dessa fenomen och undersöker med hjĂ€lp av diskursteoretiska utgĂ„ngspunkter huruvida SVTs ledning agerar med utgĂ„ngspunkt i en New Public Management-diskurs.VĂ„ra resultat visar att kritiken Ă€r befogad i det avseendet att det finns en tydlig NPM-prĂ€gel pĂ„ den diskurs som ledningen brukar. Även nĂ€r hĂ€nsyn tas till omkringliggande relevanta förĂ€ndringar ter sig de förĂ€ndringar som Ă€gt rum inom SVT som utmĂ€rkande dĂ„ man istĂ€llet för att fokusera pĂ„ sitt ursprungliga uppdrag och söka problematisera sitt förhĂ„llande till demokratin har kommit att prioritera dessa ekonomiska vĂ€rden..

Sammanfattning Titel: Elektronisk handel mellan privat och offentlig sektor Författare: Dawid Malesa, Tove Mantzakanis Handledare: Henrick Gyllberg Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 10 poÀng Syfte: VÄrt syfte med denna rapport Àr att kartlÀgga de faktorer som hindrar nÀringslivets införande av e-handel med den offentliga sektorn för att kunna identifiera vilka problemomrÄden som bidrar till att den privata sektorns anslutning till e-handel med offentlig sektor inte fÄtt förvÀntad genomslagskraft. Vi kommer att undersöka dessa faktorer ur tre olika perspektiv, offentlig sektors, nÀringslivets leverantörer samt systemleverantörernas. Metod: Vi baserar vÄrt arbete pÄ litteraturstudier av forskningsomrÄdet samt insamling av empirisk data genom intervjuer med representanter frÄn offentlig sektor, leverantörer till offentlig sektor och systemleverantörer. De genomförda intervjuerna Àr av kvalitativ karaktÀr och utgör det material som ligger till grund för analys och slutsatser. Slutsatser: Efter denna genomförda undersökning kan vi konstatera att de problemomrÄden som Àr orsak till att införandet av e-handel mot offentlig sektor inte fÄtt förvÀntad genomslagskraft kan identifieras som följer; ? Organisatorisk struktur inom offentlig sektor ? Teknisk infrastruktur inom bÄde den offentliga sektorn och den privata ? Anslutningstiden ? Avsaknaden av standarder ? Avsaknad av kundkrav frÄn offentlig sektors sida ? Brist pÄ mognad för ett införande bÄde inom den offentliga sektorn och den privata ? Informationsspridning inom samt mellan de tre aktörerna.

Den offentliga sektorn anses som ineffektiv av föresprÄkarna för New Public Management (NPM) som hÀvdar att den offentliga sektorns verksamheter ska bedrivas mer resultatinriktat, likt den privata sektorn. Detta för att skattebetalarnas pengar ska komma tillbaka till medborgarna. Ett sÀtt att lösa vad de framhÄller som ett ineffektivitetsproblem har lett till konkurrensutsÀttning, dÀr privata aktörer fÄr en möjlighet att genom upphandling utföra offentliga tjÀnster. Syftet var att undersöka hur det strategiskt arbetas med stöd och vÀgledning till chefer i konkurrensutsatt verksamhet, samt hur chefer upplever att de fÄr det stöd som behövs för att fullgöra sitt arbete. Vi ville Àven förklara de bakomliggande motiven för konkurrensutsÀttning.

Uppsatsen behandlar privata angelÀgenheter pÄ arbetstid som ett fenomen och ser till anstÀlldas utförande av icke arbetsrelaterade sysslor av mer vardaglig karaktÀr. Undersökningen har genomförts med kvalitativa intervjuer pÄ ett försÀkringsföretag. Synen och förhÄllningssÀttet till privata angelÀgenheter behandlas och förstÄs ur ett ledningsperspektiv samt ur de anstÀlldas perspektiv, vilket slutligen resulterar i en jÀmförelse mellan dessa..

Kriser och allvarliga hÀndelser sker pÄ svenska företag varje Är. Krisplanernas förekomst inom privata företag Àr lÄg jÀmfört med den offentliga sektorn, vilket kan medföra att kriberedskapen hos privata företag inte Àr sÄ god som den skulle kunna vara. Syftet med denna studie Àr att fÄnga uppfattningen av hur man pÄ olika nivÄer i privata företag beskriver förekomst, anvÀndande och implementering av krisplaner. De roller som studien undersöker Àr chef, mellanchef samt medarbetare. Totalt har sju stycken kvalitativa intervjuer genomförts och analyserats utifrÄn innehÄllsanalys med meningsbÀrande enheter, koder och kategorier.

Lagen om Offentlig Upphandling (LOU), en lag vars primÀra syfte Àr att skapa lika spelregler för alla entreprenörer inom den europeiska unionen (EU) genom att bland annat förhindra diskriminering, korruption och s.k. svÄgerpolitik bland EU:s statliga och kommunala organisationer. Lagen har sedan den infördes 1994,( Persson (1996)), givit upphov till mÄnga tankar, funderingar och framförallt Äsikter. Tanken med studien Àr att identifiera olika arbetssÀtt hos bÄde offentliga och privata bestÀllare med inriktning pÄ förvaltning samt park- och grönyteskötsel. Varför jobbar man pÄ ett visst sÀtt? Finns det nÄgon djupare bakomliggande tanke eller Àr det för smidighetens skull de jobbar pÄ ett specifikt sÀtt? Syns det i slutresultatet huruvida entreprenaden upphandlats bra eller dÄligt? Syftet med rapporten Àr sÄledes att studera upphandlingsförfaranden pÄ privat och offentlig marknad.

Bakgrund: TjĂ€nstesektorn i Sverige vĂ€xer och marknaden blir allt mer kunskapsintensiv. I och med detta blir de anstĂ€llda en allt viktigare resurs för organisationer. DĂ€rmed stĂ„r dagens privata organisationer inför utmaningen att rekrytera och behĂ„lla kompetent personal i organisationen. Även den offentliga sektorn blir alltmer kunskapsintensiv och sĂ„ledes föddes vĂ„rt intresse för att göra en jĂ€mförelse mellan offentlig och privat sektor vad gĂ€ller styrningför att behĂ„lla sina anstĂ€llda. Studien utgĂ„r ifrĂ„n fem styrningsverktyg som Ă€r centrala för att behĂ„lla anstĂ€llda i organisationen.

Tidigare forskning belyser vikten av att lÀrare sÀtter en grÀns mellan arbetsliv och privatliv för att orka. Syftet med denna uppsats Àr att klargöra hur lÀrare upplever denna grÀnsdragning. Den belyser Àven grÀnsdragningen mellan det privata och det offentliga i en lÀrares vardag. Undersökningen Àr av kvalitativ karaktÀr och den bygger pÄ sex intervjuer av gymnasielÀrare i olika kÀrn- och karaktÀrsÀmnen. HuvudfrÄgorna i undersökningen Àr: Hur upplever lÀrare grÀnsdragningen mellan privatliv och arbetsliv? Hur upplever lÀrare grÀnsdragningen mellan det privata och det offentliga? GÄr det att sÀtta en tydlig grÀns eller upplevs lÀraryrket som en livssituation? PÄverkar grÀnsdragningen lÀrarens arbetssituation pÄ nÄgot vis? Resultatet visar att lÀrare har svÄrt att definiera grÀnsdragningen och att den Àr högst personlig, de ser och hanterar grÀnsdragningen pÄ olika sÀtt.

Att Ă€gna sig Ă„t icke arbetsrelaterade sysslor pĂ„ arbetsplatsen Ă€r relativt vanligt. Dessa sysslor Ă€r svĂ„ra att definiera eftersom det Ă€r vardagliga och ofta nĂ„got den anstĂ€llde gör av rutin. Ämnet Ă€r Ă€ven relativt nytt och outforskat vilket gör att vi skapat en frĂ„gestĂ€llning som lyder:§ Varför Ă€gnar sig anstĂ€llda Ă„t privata angelĂ€genheter pĂ„ arbetstid?§ Vad har den administrativa chefen för syn pĂ„ Ă€mnet privata angelĂ€genheter?§ Vad har anstĂ€llda för syn pĂ„ Ă€mnet privata angelĂ€genheter?§ StĂ€mmer den administrativa chefens och de anstĂ€lldas syn överens?Syftet med vĂ„r undersökning Ă€r att med hjĂ€lp av frĂ„gestĂ€llningen bidra till en utvecklad förstĂ„else för Ă€mnet som Ă€r privata angelĂ€genheter. Vidare Ă€mnar vi att diskutera en högt uppsatt administrativ chefs roll samt förhĂ„llningssĂ€tt till fenomenet.

Offentliga platser i stÀder Àr viktiga för att mÀnniskor ska kunna mötas men Àven av demokratiska skÀl. Det offentliga livet har utspelat sig pÄ olika sÀtt under historien och i dag prÀglas stadsutvecklingen av en neoliberalistisk inriktad planering och politik. En trend i denna utveckling Àr att offentliga ytor privatiseras och förvaltas av privata aktörer. Detta arbete fokuserar pÄ hur privatisering av offentliga platser kan beskrivas utifrÄn ett planerings- och maktperspektiv. Syftet Àr att undersöka hur privatisering av offentliga platser legitimeras och styrs av olika aktörer i en detaljplaneprocess samt vilken pÄverkan omgestaltning fÄr över det offentliga livet pÄ platsen.

Idag Àr information en av de viktigaste resurser som en organisation kan ha. PÄ grund av den stora mÀngden information som flödar inom organisationen har det blivit en allt svÄrare resurs att skydda. InformationslÀckage av hemligstÀmplad information blir dÀrmed ett vanligt problem och kan leda till förödande konsekvenser för organisationer.InformationslÀckage kan hanteras samt pÄverka organisationer pÄ olika sÀtt och i denna studie undersöker vi huruvida det finns nÄgon skillnad pÄ hur de organisationer vi intervjuat inom den offentliga samt privata sektorn hantera samt pÄverkas av informationslÀckage. Undersökningen inkluderar Àven vad enskilda individer, som pÄ nÄgot sÀtt Àr kopplade till informationssÀkerheten, inom organisationerna anser Àr anledningen till att nÄgon vÀljer att bryta mot informationssÀkerheten och lÀcka information.  En kvalitativ studie har gjorts pÄ sex olika organisationer i Ljungby kommun dÀr vi alltsÄ intervjuat 11 personer med nÄgon anknytning till informationssÀkerhet med inriktning mot sekretessavtal.Enligt resultatet framgÄr det att samtliga informanter Àr medvetna om problemet informationslÀckage och till stor del eniga om hur organisationerna de arbetar pÄ skulle pÄverkas vid ett informationslÀckage samt hur detta skulle hanteras.

Offentliga verksamheter har genomgÄtt stora förÀndringar de senaste tvÄ decennierna och forskarnas benÀmning för denna process Àr New Public Management. Offentlig sektor som tidigare varit den största vÀlfÀrdsproducenten har fÄtt en förÀndrad roll och verkar numera tillsammans med privata aktörer. Barnomsorgen Àr en vÀlfÀrdstjÀnst som mÄnga barnfamiljer anvÀnder sig av och utbudet av förskolor har ökat i takt med den fria etableringsrÀtten. EfterfrÄgan av förskolelÀrare har ökat och samtidigt har en rad politiska beslut genomförts som ocksÄ har pÄverkat behovet av att anstÀlla förskolelÀrare, det vill sÀga den nya lÀroplanen och lÀrarutbildningen. Detta har vÀckt ett intresse för hur chefer i förskolor förhÄller sig till lönesÀttningen i en bransch med lönekonkurrens om arbetskraft.

Jag har tittat pÄ aktiveters placeringar, cirkulation och privata/offentliga dÀr de inte stÀnger av parken eller gatan istÀllet aktiverar den. Jag har Àven tagit hÀnsyn till utsikt och klimat sÄ aktivisterna som behöver solljus/utsikt eller natur fÄr det. .

I dagslÀget finns det inget enhetligt regelverk gÀllande specifikt drogtester i den privata och offentliga sektorn. Den aktuella frÄgestÀllningen, hur skiljer sig arbetsgivarens rÀtt att drogtesta sina anstÀllda i privat respektive offentlig sektor har besvarats med hjÀlp av lagar, rÀttspraxis, förarbeten och annan litteratur. Grunden i uppsatsen Àr rÀttsfall frÄn Arbetsdomstolen och Europadomstolen eftersom lagstiftning gÀllande drogtester saknas. Fem rÀttsfall berör den privata sektorn och tvÄ rÀttsfall berör den offentliga sektorn. I samtliga fall har Arbetsdomstolen gjort en intresseavvÀgning mellan arbetsgivarens rÀtt att drogtesta sina anstÀllda och arbetstagarens rÀtt att skydda sin personliga integritet för att avgöra om arbetsgivaren har rÀtt att drogtesta sina anstÀllda med hjÀlp av arbetsledningsrÀtten.

Offentliga platser i stÀder Àr viktiga för att mÀnniskor ska kunna mötas men Àven av demokratiska skÀl. Det offentliga livet har utspelat sig pÄ olika sÀtt under historien och i dag prÀglas stadsutvecklingen av en neoliberalistisk inriktad planering och politik. En trend i denna utveckling Àr att offentliga ytor privatiseras och förvaltas av privata aktörer. Detta arbete fokuserar pÄ hur privatisering av offentliga platser kan beskrivas utifrÄn ett planerings- och maktperspektiv. Syftet Àr att undersöka hur privatisering av offentliga platser legitimeras och styrs av olika aktörer i en detaljplaneprocess samt vilken pÄverkan omgestaltning fÄr över det offentliga livet pÄ platsen.