Denna studie syftar till att belysa hur offentliga organisationer arbetar kring kunskapsbevaring och kunskapsöverföring. Vi har undersökt hur fem offentliga organisationer med olika organisationsstrukturer arbetar med att bevara kunskap inom organisationen, samt hur de överför kunskap mellan medarbetare och till nyanstÀllda. Studien har samlat in det empiriska resultatet med semistrukturerade intervjuer. I analysen diskuteras det empiriska resultatet med Àmnen som epistemologiska perspektiv inom knowledge management, maktperspektiv, politiska direktiv, arbetsmiljö samt kommunikationens roll. Resultatet av analysen pÄvisar bland annat att muntlig kommunikation Àr en viktig framgÄngsfaktor i en kunskapsprocess..

Syftet med denna studie var att undersöka om man med en emotionell intervention jÀmfört med en kognitiv intervention vid intervju nÄr mer personliga och privata skikt hos personen och fÄr fler konkreta berÀttelser om sjÀlvupplevda episoder. En annan frÄga som undersöktes var om ett relationellt förhÄllningssÀtt jÀmfört med ett neutralt ökar personens benÀgenhet att berÀtta om privata förhÄllanden.TvÄ hypoteser formulerades;1: Den emotionella interventionen vÀcker upp fler konkreta minnen av sjÀlvupplevda episoder Àn en kognitiv intervention gör.2: Det relationella förhÄllningssÀttet ökar personens benÀgenhet att berÀtta om privata förhÄllanden.Ett experiment utfördes med sexton personer, Ätta mÀn och Ätta kvinnor. Var och en intervjuades under fyra olika betingelser utifrÄn fyra olika men likvÀrdiga teman vÀxelvis av tvÄ intervjuare, en man och en kvinna. Betingelserna var; Emotinell/Neutral, Emotionell/Relationell, Kognitiv/Neutral och Kognitiv/Relationell.Resultatet bekrÀftar Hypotes 1 med stark signifikans(0,01).Hypotes 2 bekrÀfats inte av resultatet.Av detta kan man dra slutsatsen att studien förefaller visa att emotionella interventioner jÀmfört med kognitiva interventioner hos intervjupersoner vÀcker upp flera minnen av sjÀlvupplevda konkreta episoder ur sitt eget liv relaterade till det tema som intervjuerna gÀller. En annan slutsats Àr att studien inte bekrÀftar antagandet att ett relationellt förhÄllningssÀtt jÀmfört med ett neutralt förhÄllningssÀtt ökar personens benÀgenhet att berÀtta om privata förhÄllanden..

I det hÀr examensarbetet undersöktes hur designprocessen kan se ut nÀr en grupp medelÄlders mÀnniskor genom tvÄ workshops tar sig an ett designprojekt med hjÀlp av participatory design i det offentliga rummet. Participatory design innebÀr en deltagande design dÀr brukaren, alltsÄ den tÀnkta anvÀndaren, Àr med i hela designprocessen. Jag har utgÄtt frÄn allemansrÀtten som ram för det offentliga rummet. Jag har anvÀnt mig av etnografiskt inspirerad metod och gjort ett kortare fÀltarbete i en liten stad i Dalarna dÀr jag genomförde designprojektet. Undersökningen utgÄr frÄn frÄgestÀllningen:Hur kan designprocessen se ut nÀr en grupp arbetar kollektivt med det offentliga rummet och allemansrÀtten som utgÄngspunk i ett designpedagogiskt projekt? Projektet har sedan dokumenterats med hjÀlp av foto, film och fÀltanteckningar.

Initiativet till detta projekt togs av Tekniska förvaltningen eftersom de kÀnde att det fanns oklarheter med grÀnsdragningarna och anvisningarna i de tidiga skedena av byggnadsprocessen. PÄ grund av detta har man upplevt svÄrigheter att sÀkerstÀlla kvaliteten i byggnadsprocessen. Rapporten belyser tre viktiga punkter för att uppnÄ rÀtt kvalitet, nÀmligen: · PÄbörja pÄ rÀtt sÀtt · Skapa bÀttre förutsÀttningar<br> · Kontrollera resultatet mot kraven Huvudsyftet med rapporten Àr att beskriva hur Tekniska förvaltningen, genom ett utförligt förstudiearbete och ett vÀlgenomarbetat programskede kan sÀkerstÀlla kvaliteten i hela byggnadsprocessen. Dessutom belyser rapporten var man ska göra sin kvalitetssÀkring och varför man ska göra det i detta skede. MÄlet med examensarbetet Àr att identifiera de problem som organisationen har i det nuvarande arbete samt att undersöka hur andra aktörer arbetar i byggnadsprocessen.

Titel:Ledarskap i krissituationer ? att vara chef inom den privata Ă€ldreomsorgen 2011-2013.Huvudsyfte:Syftet med studien Ă€r att undersöka hur chefer inom den privata Ă€ldreomsorgen ser pĂ„ sitt ledarskap i krissituationer. HuvudfrĂ„gan för undersökningen har varit: förĂ€ndrar chefer i den privata Ă€ldreomsorgen sitt ledarskap vid krissituationer, och i sĂ„ fall hur?Huvudsaklig metod:Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem chefer frĂ„n tre olika organisationer inom den privata Ă€ldreomsorgen.Huvudsakliga resultat:Det rĂ„der delade meningar bland de undersökta cheferna om huruvida branschkrisen 2011 innebar förĂ€ndringar av ledarskapet. Överlag visar mitt resultat att de flesta av cheferna kan peka pĂ„ faktorer i sitt ledarskap som förĂ€ndrats i krissituationer.

Syftet med denna undersökning Àr att öka förstÄelsen för hur anstÀllda balanserar arbete och övrigt liv med fokus pÄ de privata angelÀgenheter som görs pÄ arbetstid. Jag vill ta reda pÄ hur de anstÀllda rÀttfÀrdigar dessa handlingar och Àven undersöka om det finns skillnader mellan mÀn och kvinnor nÀr det gÀller vad man gör av privat karaktÀr pÄ arbetstid och uppfattningen kring det. Teoriavsnittet utgörs av i huvudsak tvÄ teman. Det ena temat Àr Work-Life Balance och tar upp bakgrund till fenomenet, konflikter mellan livets sfÀrer, de alltmer oklara grÀnserna mellan arbete och övrigt liv samt ett avsnitt om uppdelningen av hushÄllssysslor i ett förhÄllande. Det andra temat berör utförandet av privata angelÀgenheter pÄ arbetstid och behandlar forskning kring detta Àmne samt teoretiska förklaringar kring detta beteende.

I den offentliga sektorn sker idag en genomgripande övergÄng till att erbjuda service via Internet genom elektroniska tjÀnster, e-tjÀnster. FÄ tjÀnster utvecklas utifrÄn ett anvÀndarperspektiv och mÄnga brister i tillgÀnglighet. Funktionshindrade, invandrare och Àldre Àr tre grupper vars behov sÀllan uppmÀrksammas i utvecklingen av dessa tjÀnster. Detta ökar klyftorna i samhÀllet.Studien undersöker hur metoden personas kan anvÀndas för att kommunicera vilka behov som ett urval av dessa grupper har i sin anvÀndning av offentliga e-tjÀnster. Personas Àr en anvÀndarcentrerad form av mÄlgruppsanalys dÀr anvÀndare representeras genom personliga berÀttelser.

Syftet med studien var att beskriva vad personer med synnedsÀttning har för erfarenheter av tillgÀnglighet i utemiljöer och pÄ offentliga platser. Författarna valde en intervjubaserad metod för att besvara studiens syfte dÀr nio personer frÄn tvÄ olika lÀn intervjuades utifrÄn semistrukturerade intervjufrÄgor. Inklusionskriterierna för studien var att deltagarna skulle ha en synskÀrpa pÄ mindre Àn 0,3 och vara medlem i synskadades riksförbund. Data analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys som mynnade ut i tre kategorier ?tillgÀnglig miljö, skillnad mellan sjÀlvstÀndighet och beroende?, ?tillgÀnglig miljö, skillnad mellan trygghet och otrygghet? och ?allmÀn okunskap om tillgÀnglig miljö?.

Denna studie handlar om mÄngfald i arbetslivet. Syftet med studien Àr att identifiera olikadefinitioner och förhÄllningssÀtt till fenomenet mÄngfald pÄ arbetsplatsen. Kvalitativ textanalys medhermeneutisk ansats anvÀnds för att analysera 15 empiriska texter och dokument: 6mÄngfaldsplaner frÄn olika privata och offentliga arbetsplatser, 8 artiklar frÄn DN och talarforumsamt en handbok om mÄngfaldsarbete i organisationer. Det empiriska materialet analyseras medhjÀlp av olika svenska och amerikanska forskare som har studerat mÄngfald bÄde pÄ arbetsplatsenoch generellt i samhÀllet. Studieresultat visar att det finns tvÄ skilda sÀtt att definiera mÄngfald pÄ:1) i termer av mÀnniskors bakgrund och grupptillhörighet och 2) i termer av mÀnniskorsindividuella egenskaper och kompetenser.

Denna uppsats behandlar innerstadens kajer i Stockholm. Syftet Àr att analysera hur innerstadens kajer fungerar som offentliga rum och hur de uppfattas av stadens invÄnare. KÀllmaterialet bestÄr till stor del av plandokument samt av intervjuer med bÄde tjÀnstemÀn och stadens invÄnare.  En fallstudie vid en av innerstadens kajer har genomförts för att pÄ ett tydligare sÀtt förstÄ kajernas dynamik. Resultaten frÄn uppsatsen visar att planeringen kring kajomrÄdena Àr splittrad och uppdelad mellan mÄnga olika instanser. Denna uppdelning tycks ge kajerna dess fysiska och psykiska utseende som antingen uppskattas eller ogillas av stadens invÄnare.

Med utgÄngspunkt frÄn ett befintligt gestaltningsförslag och en tillhörande vÀxtlista har jag i det hÀr arbetet undersökt de aspekter som kan beaktas för en plantering med estetiska vÀrden under hela Äret. Syftet med arbetet Àr att lyfta betydelsen för landskapsarkitekter men Àven andra lÀsare att lÀra kÀnna sitt vÀxtmaterial för att kunna göra dynamiska vÀxtkompositioner. Detta kandidatexamensarbete Àr uppdelat i tre delar. Den första delen av arbetet bestÄr av en litteraturstudie dÀr lÀsaren fÄr insyn i aspekterna form, fÀrg och komposition. Studien visade pÄ att vÀxtdynamik Àr mest intressant att ta hÀnsyn till dÄ en komposition med estetiska vÀrden under hela Äret efterstrÀvas. Med planering och förstÄelse för vÀxterna kan vÀxtsÀsongen förlÀngas och de estetiska vÀrdena i offentliga rum och privata trÀdgÄrdar förhöjas.

Bakgrund: En pÄgÄende trend inom hÀlso- och sjukvÄrden Àr införandet av marknadsreformer. Den lag som ska tillÀmpas nÀr ett vÄrdvalssystem införs Àr lagen om valfrihetssystem (LOV). PÄ grund av att landstingen Àr sjÀlvstyrande kan formerna för organisation och styrning variera.Syfte: Att undersöka och beskriva hur landsting praktiskt arbetar med att följa upp privata vÄrdgivare inom primÀrvÄrden, med avseende pÄ kvalitet i vÄrden.Metod: Deskriptiv fallstudie med triangulering.Resultat: I alla de tre fallen framhÄlls att uppföljningen av de offentliga och privata vÄrdcentralerna Àr likadan. Det görs uppföljning av samtliga vÄrdcentraler en gÄng per Är. Till denna samlas data in frÄn olika kÀllor.

Cyberloafing avser privat internetanvÀndning under arbetstid. Syftet med studien var att undersöka skillnader mellan cyberloafing pÄ datorer och mobiltelefoner samt skillnader i vissa demografiska variabler. Studiens hypotes var att cyberloafing sker i större utstrÀckning pÄ datorer. Dock förvÀntades cyberloafing Àven förekomma pÄ mobiltelefoner, dessutom förvÀntades viss internetaktivitet ske i högre grad pÄ dem. För att undersöka detta genomfördes en enkÀtundersökning pÄ fyra olika arbetsplatser i en medelstor svensk stad.

Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ vilka privata angelÀgenheter arbetstagare inom stand-by-yrken utför under arbetstid, varför de gör det, attityden gentemot privata angelÀgenheter pÄ arbetsplatsen samt om utförandet av dessa kan kopplas till att arbetstagarna Àr missnöjda med arbetsgivaren och sin arbetssituation. Den forskning som tidigare gjorts har frÀmst undersökt vilka privata angelÀgenheter anstÀllda i kontorsmiljöer utför under arbetstid. Vi önskar dÀrför med denna uppsats att bidra till att bredda forskningen pÄ ett hittills inte sÄ utforskat omrÄde, nÀmligen inom stand-by-yrken.Begreppet stand-by-yrke Àr en egenhÀndigt utformad teoretisk term som beskriver yrken dÀr vi har en förestÀllning om att den anstÀllde kan ha mycket ?dötid? under sitt arbetspass. Med ?dötid? menar vi den tid under ett arbetspass dÀr arbetstagaren varken utför sina huvud- eller bisysslor.

Vid anvÀndning av metoden contingent valuation erhÄlls ofta olika resultat beroende pÄ sÀttet respondenterna frÄgas pÄ. Tidigare studier har visat att binÀra frÄgor leder till en högre estimering av betalningsviljan Àn öppna frÄgor, samt att skillnaden mellan dem Àr lÀgre vid anvÀndning av privata varor Àn vid kollektiva varor. Uppsatsens undersökning Àr ett steg för att förbÀttra förstÄelsen inom detta omrÄde. Syftet Àr att undersöka om de estimerade betalningsviljorna, hÀrledda frÄn uppsatsens experiment, inte skiljer sig signifikant Ät dÄ man anvÀnder sig av öppna och binÀra frÄgor vid utvalda privata varor. Resultat av t-test, dÀr de binÀra svaren Àr justerade frÄn anomalier, visar att de estimerade betalningsviljorna inte skiljer sig signifikant Ät för sju av uppsatsens varor.