De offentliga rummen utgör en viktig del av vÄra stÀder - det Àr dÀr vi förflyttar oss, möts och integrerar med andra mÀnniskor. Men de offentliga rummens grundlÀggande funktion som öppna och demokratiska platser hotas idag av förÀndringar i tillgÀnglighet och funktion. Dagens kommersialisering och privatisering gör att de offentliga ytorna krymper bÄde fysiskt och mentalt. Privatiseringen tar offentlig mark i ansprÄk och hindrar mÀnniskor frÄn att vara medskapare av staden dÄ rummen inte lÀngre Àr öppna, samtidigt som kommersialiseringen skapar en stark dominans över innerstadens rum vilket försvÄrar platsskapande och omprövningar av platsers identitet. Innerstadens offentliga rum fÄr en allt mer ensidig funktion som plats för handel, restaurangbesök och kulturupplevelser.

Inledning och syfteI Göteborg finns ungefÀr 135 000 hyresrÀtter. UngefÀr hÀlften Àgs och förvaltas av Göteborgs stad och resten Àgs av privata fastighetsÀgare. Forskning visar att bostadsmarknaden i Europa blir allt mer avreglerad och marknadsorienterad. Ett led i detta Àr en förÀndrad lag om kommunala bostadsbolag som numera sÀger att bolagen skall drivas affÀrsmÀssigt och med marknadsmÀssiga avkastningskrav. De privata bolagen har ibland fÄtt kritik för att de underhÄller sina fastigheter för lite.

Titel: Faktorer för lÄngsiktiga relationer med hyresgÀster - En jÀmförande studie mellan kommunala och privata bostadsföretagNivÄ: Examensarbete för kandidatexamen i företagsekonomiFörfattare: Hannah Dage, Sandra Slydal ThomassenHandledare: Akmal HyderDatum: 2015 - MajSyfte: Syftet med studien Àr att jÀmföra kommunala och privata bostadsföretag i deras arbete med förtroende, engagemang och kundnöjdhet för att skapa lÄngsiktiga relationer med hyresgÀster.Metod: Studien har omfattat en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tio respondenter frÄn olika kommunala och privata bostadsföretag i östra Mellansverige samt en respondent frÄn HyresgÀstföreningen för att samla in data. Den insamlade datan har dÀrefter presenterats och analyserats mot relationsmarknadsföring för att dra slutsatser om hur företagen arbetar med förtroende, engagemang, kundnöjdhet och lÄngsiktiga relationer.Resultat & Slutsats: Studiens slutsatser visar att bostadsföretagen arbetar med förtroende och engagemang för att uppnÄ kundnöjdhet och relationer. Den visar att det finns fler likheter Àn skillnader i kommunala och privata bostadsföretags arbete med hyresgÀster. Det har dock framkommit att inga av dessa bostadsföretag konkret arbetar för att bygga lÄngsiktiga relationer med hyresgÀster.Förslag till vidare forskning: Genom att det i studien framkommit att medverkande bostadsföretag inte arbetar specifikt för att bygga lÄngsiktiga relationer med hyresgÀster kan förslag till vidare forskning vara att undersöka om teorin övervÀrderar sambanden mellan förtroende, engagemang och kundnöjdhet för att uppnÄ lÄngsiktiga relationer.

Detta Àr en kvalitativ studie som behandlar relationen mellan sociala medier och rekrytering, sÄ kallad social rekrytering. Vi har genomfört intervjuer med personer frÄn företag och offentliga organisationer kring deras anvÀndande av social rekrytering. Vi har Àven intervjuat fyra professionella aktörer som arbetar med sociala medier, kommunikation och human resources, med avsikten att fÄ en djupare inblick i hur sociala medier bör och kan anvÀndas i rekryteringssammanhang. Vi kopplade vÄra intervjuresultat till teorier kring bland annat rekrytering, sociala medier och employer branding.Studiens frÄgestÀllningar berörde hur företagen och de offentliga organisationerna möter social rekrytering samt hur de anvÀnder social rekrytering idag. De professionella aktörerna besvarade frÄgor kring hur de ser pÄ samspelet mellan rekrytering och sociala medier.

Att utveckla hÄllbart innefattar att behoven hos den nuvarande generationen möts utan att Àventyra framtida generationers möjligheter. En integrerad syn pÄ hÄllbarhet Àr viktig eftersom de tre dimensionerna (ekologisk, ekonomisk och social) Àr förbundna med varandra. SamhÀllet stÀller krav pÄ arbete kring hÄllbarhetsfrÄgor och att företag tar ansvar för sina organisationer. Offentliga upphandlingar innehÄller krav pÄ att företag kommunicera sitt arbete kring hÄllbar utveckling. Studien visar pÄ att IT- företag kÀnner denna press och de arbetar stÀndigt med att förbÀttra sÀttet de kommunicerar och presenterar arbetet kring hÄllbarhet.

Syftet med detta kandidatsarbete Ă€r att skapa en förstĂ„else för vilka förutsĂ€ttningar dagens samhĂ€llsplaneringsprocess stĂ„r inför samt hur den ger uttryck i dagens samhĂ€llen. Det Ă€r Ă€ven att undersöka processens aktörer och dess inflytande. Genom en litteraturstudie ges ett historiskt och teoretiskt perspektiv pĂ„ svensk samhĂ€llsplanering. Uppsatsen belyser Ă€ven vilka aktörerna Ă€r i planeringsprocessen samt medborgarnas roll. Genom en fallstudie studeras omrĂ„det Älvstaden i Göteborg som stĂ„r inför stora förĂ€ndringar dĂ€r man valt att lĂ„ta medborgarna medverka redan i ett tidigt stadie av processen i form av en omfattande medborgardialog. Resultatet av litteraturstudie samt fallstudie visar hur dagens samhĂ€llsplanering Ă€r ett maktspel mellan offentliga och privata aktörer. Även medborgarna har teoretiskt sett en roll i planeringsprocessen, men i praktiken upplevs denna ofta som begrĂ€nsad..

Nybro Àr en stad i ?Glasriket? i SmÄland, tillhörande Kalmar lÀn. 2004 antogs en Fördjupad översiktsplan för Nybro stad med övergripande riktlinjer för stadens utveckling men ett mer detaljerat stadsmiljöprogram med analys och förslag till riktlinjer för utveckling av stadens offentliga rum finns inte. Arbetet med att utveckla stadens kÀrna Àr redan i full gÄng men det Àr fortfarande mÄnga delar av Nybro stads offentliga miljöer som Àr slitna, omoderna, av vÀldigt blandade karaktÀrer och i stort behov av en uppfrÀschning och uppstramning. Den fysiska avgrÀnsningen för mitt arbete Àr Nybro stad men framförallt stadsdelen Centrum och stadens mest offentliga miljöer. Syftet med mitt examensarbete Àr att ta fram ett förslag till ett stadsmiljöprogram för Nybro stad med förslag pÄ ÄtgÀrder som kan genomföras för att fÄ attraktivare offentliga miljöer i stadskÀrnan utifrÄn de förutsÀttningar, kvalitéer och brister som finns idag. Efter en sammanfattning av Nybro stads utveckling beskriver jag hur det ser ut i Nybro stad idag.

IS- och IT-strategier Àr ett koncept som idag Àr av stor betydelse för verksamheter, bÄde inom den privata och offentliga sektorn. ProblemstÀllningen i detta arbete syftar till att undersöka vad som bör ingÄ i en IS/IT-strategi för att den ska vara ett bra styrdokument för en offentlig verksamhet. Informationen frÄn studien syftar Àven till att finna ett tillvÀgagÄngssÀtt som Àr lÀmpligt vid utvecklandet av en IS/IT-strategi.De slutsatser som drogs frÄn studien pÄvisar att IS/IT-strategier bör vara heltÀckande för verksamheter och att strategin har tydliga kopplingar till verksamhetens övriga mÄl. En IS/IT-strategi bör vara ett mÄldokument dÀr detaljrikedomen Àr lÄng och verksamhetstiden Àr mellan 3 och 5 Är.Studien pÄvisar Àven att det kan fungera bra att utveckla en IS/IT-strategi internt inom kommuner, men att ett bra resultat Àven kan uppnÄs med extern hjÀlp. En viktig faktor för att skapa en framgÄngsrik strategi Àr att ha delaktighet vid utvecklandet.

The aim of this thesis is to analyze and explain the similarities and differences in management control between a private and a public primary care company. A comparative case study was developed based on one public and one private primary care company in Stockholm County Council. The framework of Otley (1999) was used to define and limit the area of management control systems, according to his five factors. For the analysis of the empirical results Hood's (1995) seven doctrines of New Public Management was applied, and customized to fit the purpose of the study. The results indicate that the differences between the two organizations are very limited.

Syfte: Syftet Àr att skapa en ökad förstÄelse för hur offentliga verksamheter i mindre kommuner uppfattar och hanterar utmaningarna vid chefsrekrytering samt vad som ligger till grund för hur de hanterar det. Metodik: En tvÀrsnittsstudie pÄ offentlig sektor i Kalmar LÀn har anvÀnts som forskningsstrategi med en induktiv ansats. Genom en kvalitativ metod med Ätta semi-strukturerade intervjuer har vi producerat fram data. Slutsats: Studien har visat att offentliga verksamheter i mindre kommuner upplever ett problem i att finna lÀmpliga kandidater till chefstjÀnster, men ser inte det som krisartat. För att hantera rekryteringssvÄrigheterna utnyttjar offentliga verksamheter i mindre kommuner bÄde operativa och strategiska ÄtgÀrderna.

Arbetet redovisar förhÄllandet mellan belysnings- och fysisk planering och hur dessa tvÄ kunskapsfÀlt kan ge upphov till en förbÀttrad utformning av vÄra stÀders offentliga miljöer. Förutom att belysning har sÄvÀl rationella och estetiska vÀrden som funktions- och effektbelysning har ny teknik inom belysningsbranschen möjliggjort till en form av ljussÀttning av platser som tidigare ansÄgs vara antingen överflödiga, onödiga eller omöjliga. HÄllbar utveckling, det offentliga rummet och belysningsplanering utgör sÄledes arbetets teoretiska ram dÀr olika begrepp stÀlls emot varandra och konkretiseras i olika gestaltningsförslag i ett resultatkapitel. I detta kapitel formuleras visioner för olika problemomrÄden i ett geografiskt avgrÀnsat omrÄde i Karlskrona, dÀr intentionerna med en ny ljussÀttning argumenteras och redovisas i ett gestaltande segment.Förutom att arbetet ger ett exempel pÄ tillvÀgagÄngssÀtt för analys av belysning baserat pÄ diverse litterÀra verk och relevanta handböcker, förankras arbetet med praktiker inom fÀltet. De ger oss en insikt i vad belysningsplanering anses ha för vÀrde bland kommunerna, ger exempel pÄ ljusdesignerns roll i planeringsprocessen och vad det finns för för- och nackdelar med ett belysningsprogram..

Inledning: Offentliga organisationers upphandlingar Àr ett Àmne som Àr intressant bÄde ur ett rent företagsekonomiskt perspektiv och ur ett medborgerligt perspektiv. Dels pÄ grund av att den offentliga sektorn utgör en viktig del av den svenska ekonomin och dels för att dessa upphandlingar regleras i den omskrivna och omdebatterade lagstiftning Lagen om offentlig upphandling (LOU). Till detta kan lÀggas de problem och svÄrigheter som existerar vid inköp av komplexa tjÀnster. Syfte: Att analysera hur offentliga organisationer hanterar sina leverantörsrelationer i upphandlingsprocessen för att sÀkerstÀlla en god tjÀnstekvalitet, vid inköp av komplexa tjÀnster, med perspektiv pÄ fri konkurrens och nÀra relationer. Disposition: Vi har valt att disponera vÄr uppsats som en vandring offentliga organisationer vandrar för att nÄ sitt mÄl som vi definierar som god tjÀnstekvalitet.

Avyttringen och ombildningen av kommunala och privata bostadshyresfastigheter till bostadsrÀttsföreningar har blivit ett allt vanligare fenomen under de senaste decennierna. FrÀmst sker avyttringen i Stockholms kommun. Syftet med denna uppsats Àr att mÀta om prissÀttningen vid utförsÀljning av bostadshyresfastigheter inom Stockholms kommun skiljer sig beroende pÄ om sÀljaren varit privat eller ett allmÀnnyttigt kommunalt bolag. För att undersöka detta har olika regressionsmodeller applicerats pÄ data över fastighetsprisregistret under tvÄ mandatperioder. Resultatet visar en tydlig prisskillnad mellan kommunala avyttringar och privata inom samma omrÄdesindelning.

Jag argumenterar för att man inte kan förstÄ ?barnet? som sÄdant som mer Àn en diskursiv formation. Genom att analysera nyhetsfotografier och intervjuer med förskolepedagoger visar jag hur barnen de berÀttar om, beroende pÄ i vilket sammanhang och till vilken geografisk plats det lokaliseras till, konstrueras olika som subjekt. De barn som knyts till bekönade platser som privata hem, förskola och vÄrd befinner sig oftast inom vÀlfÀrdens Sverige och kan tolkas som ?trygga?.

Denna uppsats handlar om att utveckla ett balanserat styrkort till Individ och familjeomsorgen pÄ RosengÄrd i Malmö. Individ och familjeomsorgen Àr en del av Socialförvaltningen. Det balanserade styrkortet Àr frÄn början utvecklat för den privata sektorn, men har pÄ senare tid börjat anvÀndas i den offentliga sektorn. Vi har anvÀnt oss av den institutionella teorin och den strategiska teorin.Syftet med uppsatsen Àr att se om ett balanserat styrkort kan fungera som ett kompletterande styrverktyg till budgeten och pÄ detta sÀtt bidra till en mer effektiv verksamhet. Som metod har vi anvÀnt oss av en kvalitativ fallstudie.