Offentlig skulptur Àr en viktig del av ett samhÀlles/en stads offentliga miljö. Tillsammans med arkitekturen blir det samhÀllet/stadens ansikte. 1960-talet var en brytningstid, konstdebatten tog fart i Sverige en ny generation konstnÀrer var pÄ vÀg. De var grÀnsöverskridande bÄde i frÄga om uttrycksmedel och tekniker. Konsten fick en ny funktion, den skulle förmedla ett budskap den skulle ta stÀllning i samhÀllsdebatten.

I patienthotellet bor flera familjer tillsammans i ett tillfÀlligt kollektiv. Kollektivet Àr i detta fall inte sjÀlvvalt av familjerna utan en praktisk lösning för de familjer som har lÄng resvÀg till sjukhuset och inte möjlighet att resa hem över natten.Projektet har dÀrför kretsat kring hur man distribuerar privata och gemensamma rum inom byggnaden. Hur privat vill man vara och hur gemensam vill man vara?Ska man göra separata lÀgenheter med pentry? Ska man Äterskapa en bostad delad med andra? Eller ska man maximera de gemsamma ytorna och se de privata ytorna som endast sovrum?Om man skapar en alltför hemlik miljö, kan den intimiteten bli pÄtrÀngande nÀr man delar den med frÀmlingar?Jag har undersökt min frÄgestÀllning i byggnadens alla delar. Hur relaterar byggnaden till sin omgivning? Hur ser fasaden ut? Hur relaterar de privata rummen till de gemsamma rummen? Hur relaterar de gemensamma rummen till varandra?.

De flesta organisationer Àr idag medvetna om att informationssystemsstrategier mÄste utvecklas i ett större perspektiv till organisationens affÀrsstrategiformulering och implementationsprocesser. Detta har pÄ senare Är blivit allt viktigare, dÄ teknikens framfart medför nya möjligheter för organisationer att konkurrera pÄ marknaden. En organisations strategiarbete och strategiformulering pÄverkas direkt eller indirekt av yttre omstÀndigheter. Det kan vara allt ifrÄn konkurrenter, det rÄdande konkurrensklimatet pÄ marknaden till historiska hÀndelser i organisationen eller hos de individer som arbetar med strategiformuleringen. Idag mÄste organsationer oavsett om de Àr inom det privata eller offentliga sektorn, stora som smÄ anpassa sig till den miljö de verkar i och agera strategiskt gÀllande sin IS/IT-strategi för att utvecklas.Syftet med studien Àr att identifiera faktorer som pÄverkar IS/IT-strategiarbetet och genom detta beskriva hur strategiarbetet har utvecklats och kommer att utvecklas.

Svensk Scenkonst fÄr merparten av sin finansiering frÄn offentliga bidrag. Den senaste tiden har Kulturdepartementet uppmanat till ökade insatser för att höja den privata finansieringen av konst. Kultursponsring frÄn privata företag uppgÄr idag till 1 % av finansieringen.Uppsatsen studerar relationen mellan konst och marknad genom att titta pÄ kultursponsring. Syftet Àr att skapa en bild av relationen mellan det sponsrande företaget och den konstproducerande verksamheten som sponsras. FrÄgorna som stÀlls handlar om sponsorernas möjlighet att pÄverka den konstnÀrliga processen.

Titel: Vad fort det gÄr! ? en studie av offentliga verksamheters instÀllning och lÀrande av krishantering i sociala medierFörfattare: Jesper Franke och Johanna LyngarthUppdragsgivare: Bengt Johansson, JMGKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, institutionenför journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2012Handledare: Mathias A. FÀrdighSidantal: 43Antal ord: 12 163 (exl. abstract, executive summary och bilagor)Syfte: Att undersöka svenska, offentliga verksamheters instÀllning till socialamedier samt vad de har lÀrt sig av att ha hanterat kris i dem.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer av respondentkaraktÀr.Material: Tio respondentintervjuer med representanter frÄn sex olika offentliga verksamheter.Huvudresultat: Resultatet visar att de intervjuade offentliga verksamheterna har registrerade konton i sociala medier, men att kvalificerad nÀrvaro dÀr krÀver resurser. De verksamheter som avsatt mindre resurseranvÀnder plattformarna som envÀgskanaler, dÀr man inte kan utnyttja deras interaktiva fördelar.

Ansvarsredovisning Àr en modell som började figurera i den privata sektorn pÄ 1960-talet. Idag Àr begreppet vÀlkÀnt och vÀlanvÀnt inom de flesta stora företag, och ansvarsredovisning har börjat anvÀndas Àven i offentliga verksamheter. Den ekonomiska utgÄngspunkten i offentlig sektor ligger i budgetprocessen. Genom budget börjar man plantera ansvar i organisationen.Budget och budgetering kÀnner alla till som varit i kontakt med ekonomin inom organisationer, bÄde privata och offentliga. PÄ grund av den sÀrstÀllning budget och budgetering har inom offentlig verksamhet sammankopplas detta med ansvarsredovisning för att se hur handlingarna inom organisationen, utifrÄn budget, kan pÄverka de möjligheter och begrÀnsningar som kan ges.

Svensk lagstiftning stadgar i aktiebolagslagens tionde kapitel om att varje aktiebolag skall ha en revisor. Diskussioner har förts om att revisionsplikten bör tas bort, i första hand för smÄ privata aktiebolag. Vi har med bakgrund av diskussionen funnit det intressant undersöka vilken upplevd nytta revisionen tillför smÄ privata aktiebolag. Vi undersökte vÄrt problemomrÄde genom en litteraturstudie och en enkÀtundersökning samt intervjuer med företrÀdare för smÄ privata aktiebolag inom LuleÄ kommun. De bÄda empiriska undersökningarna gav oss mÄnga intressanta resultat.

Denna uppsats handlar om utveckling av kommunala e-tjÀnster inom begreppet e-Government. Syftet Àr att belysa orsaker till att tvÄ likvÀrdiga offentliga organisationer befinner sig pÄ olika nivÄer i förÀndringsprocessen. Den teoretiska bakgrunden till undersökningen Àr frÀmst förÀndringsfaktorer ur Deloittes förÀndringsprocess. HÀnsyn tas ocksÄ till kriterier ur 24-timmarstrappan. Uppsatsen leder till slutsatser som visar att enskilda offentliga organisationers ledning har en nyckelroll i förÀndringen mot e-Government, att det finns fördelar om förÀndringen inledningsvis sker smÄskaligt.

Bakgrund och problem: Stora delar av den offentliga sektorn erbjuder tjÀnster och tenderar att vara arbetsintensiv, sÄledes Àr personalen och deras prestationer en avgörande faktor för kvaliteten och effektiviteten inom den offentliga sektorn. TillÀmpning av belöningssystem för att motivera medarbetarna till förbÀttrad prestation har traditionellt anvÀnts inom det privata nÀringslivet. Belöningssystem som formellt ekonomistyrningsverktyg har dock under senare tid börjat anvÀndas allt mer inom offentliga verksamheter. DÄ anvÀndningen ökar behövs en utökad kunskap om hur belöningssystem i offentlig sektor bör vara utformat för att undvika negativa konsekvenser vid implementering och anvÀndning. Belöningssystem och dess effekter i offentlig sektor Àr dock ett relativt outforskat omrÄde.

I patienthotellet bor flera familjer tillsammans i ett tillfÀlligt kollektiv. Kollektivet Àr i detta fall inte sjÀlvvalt av familjerna utan en praktisk lösning för de familjer som har lÄng resvÀg till sjukhuset och inte möjlighet att resa hem över natten.Projektet har dÀrför kretsat kring hur man distribuerar privata och gemensamma rum inom byggnaden. Hur privat vill man vara och hur gemensam vill man vara?Ska man göra separata lÀgenheter med pentry? Ska man Äterskapa en bostad delad med andra? Eller ska man maximera de gemsamma ytorna och se de privata ytorna som endast sovrum?Om man skapar en alltför hemlik miljö, kan den intimiteten bli pÄtrÀngande nÀr man delar den med frÀmlingar?Jag har undersökt min frÄgestÀllning i byggnadens alla delar. Hur relaterar byggnaden till sin omgivning? Hur ser fasaden ut? Hur relaterar de privata rummen till de gemsamma rummen? Hur relaterar de gemensamma rummen till varandra?.

Idag stÄr det urbana offentliga rummet och dess funktion som mötesplats inför förÀndringar dÀr konkurrens frÄn externa handelsomrÄden, köpcentrum och förÀndrade handelsmönster i allmÀnhet kan innebÀra att det offentliga rummet i stadens centrum fÄr svÄrt att behÄlla sin attraktivitet och dragningskraft. Det offentliga rummet i centrum riskerar dÀrmed förlora sin historiskt starka betydelse och funktion som mötesplats. Denna utveckling i kombination med att stadens mötesplatser, till följd av nya handelsmönster och en allt mer utbredd konsumtionsinriktning av stadsmiljön, innebÀr ofta en fragmentering och privatisering av det offentliga rummet i staden. Detta pÄverkar mÀnniskans frihet att delta i det sociala livet i staden negativt. DÄ mÀnniskors möjlighet till möten har en stor betydelse för det sociala kapitalet och konstateras vara grundlÀggande för demokrati och hÀlsa i samhÀllet riskerar detta innebÀra negativa konsekvenser för en social hÄllbarhet i staden. Syftet Àr dÀrmed att studera hur det traditionella urbana offentliga rummet som mötesplats kan komma att pÄverkas av handelsverksamheters omlokalisering i staden. Syftet Àr vidare att undersöka hur det traditionella urbana offentliga rummet i mellanstora till stora kommuner kan stÀrkas och bli mer resilient som mötesplats oavsett handelsverksamhetens nÀrvaro, för att frÀmja en social hÄllbarhet.

Forskningen om utdelningspolicy hos aktiebolag brukar vara inriktad pÄ att förstÄ hur publika aktiebolag tÀnker vid sina utdelningsbeslut men de publika aktiebolagen Àr endast 0,36 procent av alla registrerade aktiebolag i Sverige. I denna uppsats har vi dÀrför velat utreda hur utdelningspolicy ser ut hos privata aktiebolag. Det Àr tvÄ viktiga faktorer som skiljer de privata aktiebolagen frÄn de publika, skattesituationen och förhÄllandet mellan bolag och Àgare. Eftersom de flesta privata aktiebolag Àgs av ett fÄtal Àgare som dessutom Àr aktiva i verksamheten beskattas Àgarna vid utdelning enligt de sÄ kallade 3:12 reglerna och bolaget kallas för ett fÄmansföretag. FrÄn och med Ärsskiftet har 3:12 reglerna förÀndrats till att bli mer gynnsamma för fÄmansföretag som Àr arbetskraftsintensiva genom att Àgarna kan erhÄlla högre utdelningar till en lÀgre kapitalskatt Àn tidigare.

Inom arkitektur och samhÀllsplanering Àr rummet ett mycket grundlÀggande och essentiellt begrepp. För att rummet ska utnyttjas och upplevas till fullo av invÄnare och besökare krÀvs det att dessa Àr sÀrskilt utformade efter mÀnniskan. Det offentliga rummen i staden ska vara tillgÀngligt för alla oavsett kön, Älder eller etnicitet. Under Ärens gÄng har dess anvÀndning varierat frÄn nödvÀndiga aktiviteter till att idag frÀmst bestÄ av frivilliga och sociala handlingar. En tydlig hierarkisk ordning bland offentliga, halvoffentliga, halvprivata och privata ytor stÀrker den naturliga kontrollen och stödjer invÄnarnas medvetande om vilka mÀnniskor som tillhör platsen.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur man i statens offentliga utredningar konstruerar begreppen inflytande och vÀrdigt liv hos Àldre samt vilken mening begreppen ges. Undersökningen görs genom en diskursanalys av statliga utredningar. Huvudresultatet frÄn analysen Àr att inflytande för Àldre i samhÀllet gÄtt frÄn en kollektiv innebörd till en mer individuell betydelse samt att det formuleras problem kring detta, samt att man i en del av de statliga utredningarna tenderar att se den Àldre som nÄgot skiljt frÄn samhÀllet och att man försöker tillskriva Àldre nya roller..

Bakgrund: AnvÀndningen av uppföljnings- och kontrollsystem har stor betydelse bÄde förprivata och offentliga verksamheter. Uppföljning och utvÀrdering Àr tvÄ viktiga processer somoftast inte Àr tillrÀckliga inom offentliga verksamheter. För att öka anvÀndningen av dessa ochför att nÄ en högre effektivitet efterfrÄgas ökad kompetensnivÄ samt kontinuerliga rutiner förutvÀrdering och utveckling. Dessa processer anvÀnds för att avgöra om offentligaverksamheter utvecklas i enlighet med sina mÄl och att organisationens arbete fungerar somplanerat.Syfte: Studien syftar primÀrt till att utvÀrdera hur Kronofogdemyndigheten Sydosts internauppföljningssystem GUPP fungerar och Àr uppbyggt samt om det uppfyllt sittimplementeringssyfte utifrÄn dess förvÀntade effekter. Med utgÄngspunkt i analysen skallstudien ocksÄ generera ÄtgÀrdsförslag för att pÄ sÄ sÀtt öka anvÀndbarheten för verksamhetenoch deras medarbetare.Metod: Denna uppsats Àr genomförd som en utvÀrderingsstudie dÄ vi tilldelats ett uppdragfrÄn enhetschefen för Kronofogdemyndighetens Sydostregion.