Denna studie syftar till att fo?rsta? chefers relationer till sina medarbetare och hur de konstruerar en offentlig och privat sfa?r. Studien vill med hja?lp av chefers egna upplevelser fo?rsta? hur cheferna balanserar na?rhet och distans i sina relationer till medarbetarna. En kvalitativ ansats har valts och fem chefer inom den offentliga sektorn har intervjuats om sina upplevelser av att skapa relationer till medarbetare.

Denna uppsats syftar till att undersöka vilka kommunala verksamheter inom den offentliga sektorn i Sverige som bör konkurrensutsÀttas utifrÄn Andrei Shleifers teori om privat kontra offentligt Àgande. Den offentliga sektorn i Sverige utgörs av kommunerna, landstingen samt staten.Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i den inbyggda konflikten mellan hög kvalitet och lÄga kostnader och fortsÀtter att utreda vilka förvÀntade effekter som ökad konkurrens kan resultera i, samt varifrÄn dessa hÀrstammar. Som en avslutning av den teorietiska genomgÄngen kommer en redogörelse ske kring kompletta respektive inkompletta kontrakt, dÄ kontraktering Àr en av förutsÀttningarna för en lyckad konkurrensutsÀttning.Resultaten indikerar att en större del av de olika kommunala verksamheterna inom den offentliga sektorn bör kunna konkurrensutsÀttas, utöver vad som redan Àr gjort idag. Det ÀrfrÀmst inom de "mjuka" verksamheterna, sÄsom inom barnomsorgen, utbildningsvÀsendet och vÄrden, dÀr konkurrensutsÀttningspotentialen bedöms vara som störst..

Uppsatsen Àmnar besvara vilka aktiebolagsrÀttsliga skillnader det finns inom EU 25 för att starta och driva ett privat aktiebolag jÀmfört med den svenska aktiebolagslagens regler. AktiebolagsrÀttsliga skillnader som undersöks generellt inom EU 25 Àr kapitalkrav, bolagsstyrning, aktieÀgare samt bolagsskatt. Utöver dessa fyra kategorier undersöks Àven bolagsbildning och bolagsstÀmma i fem lÀnder som detaljstuderats. Sverige, Frankrike, Storbritannien, Tjeckien och Tyskland..

Byggsektorn i Sverige Àr stor, kring 10 % av den svenska arbetsmarknaden rÀknas in i denna sektor. Eftersom byggbranschen Àr sÄ stor Àr det viktigt att den fungerar effektivt. Denna studie har dÀrför inriktat sig pÄ att undersöka hur strategisk partnering kan anvÀndas pÄ ett mer framgÄngsrikt sÀtt mellan levererande företag och kunder i den offentliga sektorn. De budget- och tidsramar som tagits fram överskrids ofta, och kvaliteten pÄ det som byggs uppnÄs inte i tillrÀckligt hög grad. Till stor del hÀrrör detta frÄn det faktum att offentliga upphandlare ofta gör sina upphandlingar baserat pÄ det lÀgsta priset, och ej tar hÀnsyn till andra ?mjuka? faktorer.

Syfte: GÀllande förvÀrv av kommunala hyresrÀtter har de flesta diskussioner som uppmÀrksammats, enligt vÄr uppfattning, rört ombildningen frÄn hyresrÀtt till bostadsrÀtt. Det Àr Àven det som teoretiskt finns beskrivet. DÀrför anser vi att vÄr studie kan bidra till att belysa fenomenet och öka vetskapen, om att hyresrÀtterna kan byta Àgare och de facto byter Àgare utan att upplÄtelseformen Àndras. VÄrt syfte Àr dÀrför att studera hur fastighetsköp gjorda av privata fastighetsÀgare frÄn kommunala fastighetsföretag gÄr till.Metod: Vi har i vÄr uppsats delat hermeneutikernas synsÀtt dÄ vi Àr medvetna om att vÄr instÀllning och tolkning av studien kommer att pÄverka vÄrt resultat. Vidare har vi tillÀmpat ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt dÀr vÄr studie grundar sig pÄ intervjuer.

AB Gustaf KÀhrs grundades 1857 i Nybro och 1947 blev KÀhrs först med att fÄ patent pÄ ett trÀgolv. Enligt KÀhrs Àr deras affÀrsidé att erbjuda miljövÀnliga och högkvalitativa trÀgolv för privata, offentliga och kommersiella miljöer. Under de senare Ären har marknaden för robustare och mer formgivna trÀgolv vuxit. DÀrför har KÀhrs pÄ kort tid byggt upp en ny linje för designprodukter. Det finns ett behov av att utvÀrdera och analysera linjen ur ett produktionstekniskt perspektiv med hjÀlp av olika LEAN verktyg.

Bakgrund: Det har nu passerat 20 Ă„r sedan företag i allt större utstrĂ€ckning började frĂ„ngĂ„ synsĂ€ttet pĂ„ inköp som en renodlad stödfunktion av operativ karaktĂ€r. I en omgivning som stĂ€ller allt högre krav pĂ„ korta ledtider, hög kvalitet och en hög grad av flexibilitet har synsĂ€ttet pĂ„ inköp och anskaffning av varor som en strategiskt viktig funktion och kostnadsdrivare fĂ„tt stor utbredning inom de flesta branscher.I takt med att den teknologiska utvecklingen under de senaste tvĂ„ Ă„rtiondena har tillgĂ€ngliggjort internetbaserade lösningar för att ta emot och lĂ€gga order och söka lĂ€mpliga leverantörer har intresset för e-procurement-system ökat allt mer. Även Sveriges offentliga organisationer har uppmĂ€rksammat de potentiella effekter som ett införande av ett dylikt system kan medföra. Forskningen pĂ„ omrĂ„det Ă€r dock sparsam och den forskning som Ă€r tillgĂ€nglig berör frĂ€mst privata företag i tillverkningsbranschen.Syfte: Att identifiera och beskriva effekterna av att implementera ett e-procurement-system i en offentlig organisation samt jĂ€mföra om dessa överensstĂ€mmer med de effekter som presenteras i forskning utförd pĂ„ privata organisationer.Metod: I arbetet har en kvalitativ fallstudie av VĂ€xjö kommun genomförts. Empirisk data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med dels inköpare ute pĂ„ VĂ€xjö 3kommuns enheter men ocksĂ„ med en anstĂ€lld centralt i kommunen som ansvarar för e-handeln.

Sedan kalla krigets slut har en ny typ av aktör dykt upp i internationella konflikter och krig vÀrlden över. Denna aktör Àr privata företag som i dagslÀget erbjuder allt frÄn supplementÀr logistik till att helt ersÀtta nationella arméer. UtgÄngspunkten i denna uppsats Àr att ta reda pÄ vilka faktorer som har skapat en marknad för dessa företag generellt, samt vilka av dessa faktorer som kan förklara framvÀxten i Sverige specifikt.I uppsatsen undersöks befintlig forskning kring vad som drivit utvecklingen. DÀrefter kommer befintlig teori att prövas som förklaringsmodell för expansionen i Sverige.Den befintliga teorin som prövats pÄ Sverige bestÄr av sju faktorer beskrivandes politiska och samhÀlleliga förutsÀttningar vilka förklarar expansionen. Av dessa Äterfinns samtliga i Sverige, men genom en analys av deras respektive giltighet i svensk kontext uppstÄr en mer nyanserad bild, dÀr endast fyra av faktorerna Àr relevanta som förklaringar.

Att fritt fÄ yttra sin Äsikt Àr nÄgot som gynnar envar. Möjligheten att fÄ delta i debatter eller att kunna kritisera sin arbetsplats har ett stort skyddsvÀrde i samhÀllet. I Sverige rÄder yttrandefrihet och rÀttigheten försÀkrar mÀnniskor frihet att yttra sina Äsikter. Det finns dock situationer dÀr denna rÀttighet fÄr ge vika. En sÄdan situation kan uppstÄ i ett anstÀllningsförhÄllande dÀr det föreligger skyldigheter mellan parterna.

Syftet med denna uppsats Àr att kartlÀgga hur Performance Management-system praktiseras inom svenska organisationer. Med utgÄngspunkt ur de teorier och modeller som Äterfinns i litteraturen ska sedan resultatet analyseras. Samtliga av de undersökta industrikoncernerna har tagit till sig PM-synsÀttet och praktiserar det i nÄgon mÄn. SkÀlen till detta benÀmns vara att verktygen i större grad Àn annars kan fÄ hela företaget att uppnÄ gemensam fokus pÄ företagens mÄlsÀttningar. Hur detta senare visar sig i hur företaget faktiskt jobbar finns det, en del att vara ifrÄgasÀttande emot.

Kvalitetsrörelsen avspeglar sig i managementteknologier sÄsom TQM och NPM som implementerats inom den privata- och offentliga sektorn. Inom NPM anvÀnds MBO som dess frÀmsta verktyg. MBO kan vid en jÀmförelse ses som en motsats till det TQM sÀgs stÄ för. BestÀllar-utförarmodellen som brukas inom NPM har privata sektorn som utförare. Det huvudsakliga syftet för denna studie Àr att undersöka om tvÄ organisationer tillÀmpar TQM eller MBO eller dessa i kombination.

Inom arkitektur och samhÀllsplanering Àr rummet ett mycket grundlÀggande och essentiellt begrepp. För att rummet ska utnyttjas och upplevas till fullo av invÄnare och besökare krÀvs det att dessa Àr sÀrskilt utformade efter mÀnniskan. Det offentliga rummen i staden ska vara tillgÀngligt för alla oavsett kön, Älder eller etnicitet. Under Ärens gÄng har dess anvÀndning varierat frÄn nödvÀndiga aktiviteter till att idag frÀmst bestÄ av frivilliga och sociala handlingar. En tydlig hierarkisk ordning bland offentliga, halvoffentliga, halvprivata och privata ytor stÀrker den naturliga kontrollen och stödjer invÄnarnas medvetande om vilka mÀnniskor som tillhör platsen.

Stadens offentliga rum Ă€r platser dĂ€r mĂ€nniskor ska kunna vistas pĂ„ lika villkor och det Ă€r en demokratisk rĂ€ttighet för alla att kunna röra sig fritt i alla offentliga miljöer. En grundlĂ€ggande förutsĂ€ttning för att mĂ€nniskor ska vilja vistas i det offentliga rummet Ă€r kĂ€nslan av trygghet. Det Ă€r svĂ„rt att bygga bort reella hot och faror men det finns ett flertal olika faktorer som kan pĂ„verka den upplevda otryggheten. Vissa platser upplevs som otrygga av mĂ„nga mĂ€nniskor trots att inget brott nĂ„gonsin har begĂ„tts pĂ„ platsen. ÄndĂ„ finns det ett samband mellan dessa, dĂ„ platser som uppfattas som otrygga i förlĂ€ngningen kan bli obefolkade. Ofta upplevs en befolkad plats tryggare Ă€n en öde men detta beror Ă€ven pĂ„ vem man Ă€r, vilka mĂ€nniskor som vistas pĂ„ platsen och vad de gör. MĂ€nniskans samspel med dess omgivning Ă€r komplex och dĂ€rför Ă€r sambandet mellan trygghetsupplevelsen och den offentliga miljön viktigt att undersöka.

Följande arbete syftar till att fÄ en överblick av hur servervirtualisering ser ut hos privata företag i Sverige samt för att fÄ en djupare förstÄelse för hur det fungerar rent tekniskt. I utredandeavsnittet presenteras information om hur servervirtualisering fungerar samt information om ett antal aktörer pÄ virtualiseringsmarknaden. Avsnittet tar dessutom upp vilka fördelar servervirtualisering medför ur ett kostnads och miljöperspektiv. Genomförandeavsnittet presenterar intervjuerna som har genomförts genom personliga besök pÄ IT-företag och företag med en intern IT-avdelning. Intervjuerna behandlar frÄgor om hur, vad och varför de virtualiserar sina serversystem..

Genom ett flertal kvantitativa undersökningar har forskare konstaterat att privata bolag, i jÀmförelse med publika bolag, vÀrderas till rabatt. Den procentuella siffran varierar beroende pÄ studie men uppgÄr till mellan 15 och 33.75 procent. VÄr avsikt har varit att undersöka huruvida det som framkommit genom dessa kvantitativa undersökningar stÀmmer överens med vad praktiker som arbetar med företagsvÀrdering anser. Vi ville Àven undersöka huruvida praktiker anvÀnder sig av en standardiserad rabatt för privata bolag vid företagsvÀrdering. Som respondenter för vÄr undersökning valde vi erfarna medarbetare pÄ investmentbolag och större banker i Sverige.