ProblemomrÄde ? Med uppsatsen Àmnas undersöka pÄ vilket sÀtt hanteringen av patientrelaterad information i HÀlsoval SkÄne uppfattas som en konkurrensfördel av privata vÄrdenheter och huruvida det finns andra konkurrensfördelar som dessa vÄrdenheter anser vara avgörande. Metod ? En kvalitativ undersökning har gjorts i form av en fallstudie dÀr verksamhetschefer pÄ fyra privata vÄrdenheter, som bedriver primÀrvÄrd i Malmö, har intervjuats. HÀlsoval SkÄne innebÀr en stor förÀndring av primÀrvÄrden inom regionen. DÀrav har inledningsvis en bred litteraturstudie gjorts för att skapa en ökad förstÄelse för detta obeforskade fÀlt. Avslutningsvis har det empiriska materialet analyserats och diskuterats med utgÄngspunkt i de valda teoriomrÄdena; organisation, tjÀnster och information.

Bakgrund: Den privata vÄrdsektorn Àr en sektor som karaktÀriseras av stark tillvÀxt. Behovet av vÄrd kommer alltid att finnas och i takt med att mÀnniskan lever lÀngre ökar Àven trycket pÄ vÄrden. Den privata vÄrdsektorn har skapat en debatt i samhÀllet dÀr man ifrÄgasÀtter att offentliga medel gÄr till vinster i privata vÄrdföretag. DÀrav Àr det av allmÀnt intresse att analysera vÄrdföretagens ekonomiska utveckling och risk.Syfte: Att utreda vilka finansiella strategier privata vÄrdföretag tillÀmpar och om de byggt upp tillrÀcklig finansiell styrka (kapitalstruktur) för en lÄngsiktig utveckling.Metod: Uppsatsen bygger pÄ en kvantitativ metod dÀr information baseras pÄ Ärsredovisningar under en 10-Ärsperiod. UtifrÄn den finansiella informationen berÀknas nyckeltal för att beskriva företagens kapitalstruktur och prestation.

Upplevelsen av att vistas pÄ offentliga platser i större stÀder Àr olika. De plats er som upplevs obehagliga och med oro för att utsÀttas för brott Àr inte alltid de platser dÀr det statistiskt sÀtt sker flest brott. Stockholm Àr en av de stÀder som jag har tittat pÄ och pÄ vilka platser i storstaden som upplevs pÄ vilket sÀtt.Risken för att utsÀttas för brott pÄ offentliga platser har ökat och vÄldsbrott pÄ offentliga platser stÄr för 18 % av antalet anmÀlda brott och dÀr ingÄr Àven misshandel och sexualbrott. Jag har titta nÀrmare pÄ hur man upplever sin trygghet i vardagen och pÄ vilket sÀtt man kan hindra eller förÀndra de utsattas beteenden och beslut.Mitt arbete har lett fram till en produkt som Àr personbunden och har som uppgift att visa anhöriga vart man befinner sig och hur man mÄr för att snabbt kunna ta kontakt med nÄgon om otryggheten ökar och förstÀrka upplevelsen av kontroll och trygghet. Det resulterade i ett armbandskoncept som har en tjÀnst kopplat i sig i form av en applikation..

De flesta chefer stÀlls inför frÄgan hur de bÀst motiverar sina medarbetare att prestera vÀl, men utmaningarna och möjligheterna i motivationsarbetet varierar mellan privata och offentliga organisationer. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och analysera hur mellanchefer i Uppsala kommuns kommunledningskontor och Vasakronan AB:s region Uppsala anvÀnder motivationsverktyg samt vad eventuella skillnader mellan organisationerna beror pÄ. Med utgÄngspunkt i fem vÀletablerade motivationsteorier ? Herzbergs tvÄfaktorteori, Maslows behovshierarki, rÀttviseteorin, förvÀntansteorin och mÄlsÀttningsteorin ? skapades en modell över sambandet mellan hur chefer kan motivera sina medarbetare, vad som skiljer olika motivationsverktyg Ät och vilka sÀrdrag olika organisationer har. DÀrefter genomfördes djupintervjuer med tre mellanchefer i respektive organisation för att undersöka hur de resonerade kring anvÀndandet av olika motivationsverktyg och de empiriska resultaten analyserades i ljuset av författarnas teoretiska modell.

MÄnga av de verktyg som anvÀnds för mÀtning och styrning av prestationer i offentliga organisationer Àr hÀmtade frÄn privat verksamhet. Dock har offentliga organisationer ofta andra typer av mÄl och styrning Àn privata företag, vilket försvÄrar mÄluppföljningen. Denna uppsats syftar till att fÄ en förstÄelse av Trafikverkets anvÀndning av prestationsmÀtning samt tillÀmpning av mÄl- och resultatstyrning. Vidare kan studien ge ett bidrag till ökad kÀnnedom kring hur mÀtning och styrning av prestationer sker inom en statlig organisation. I en fallstudie som innefattar intervjuer och dokumentgranskning studeras hur mÀtning och styrning av mÄl fungerar i Trafikverkets största investeringsverksamhet.

Denna C-uppsats behandlar skillnader mellan privat och kommunal Àldreomsorg. Syftet Àr att undersöka ivilken utstrÀckning privata respektive kommunala Àldreboenden tillÀmpar New public management i sinaverksamheter. Data hÀmtas genom fyra semistrukturerade intervjuer med personer som Àr boendechefer förolika Àldreboenden. Anledningen till att jag valt att intervjua boendechefer Àr för att dessa personer inneharett ledningsansvar och som Àven visar vilket synsÀtt verksamheten har. Den teoretiska bakgrunden jaganvÀnder mig av Àr NPM-teorin.

Konkurrens av privata aktörer pÄ skolomrÄdet verkar inte leda till ökad effektivitet, snarare tvÀrt om. Effekten pÄ medelbetyg verkar vara marginell, samtidigt som de elever i en kommun som redan har svaga resultat drabbas negativt, och effekten i det sambandet kan vÀxa över tid. De elever som drabbas behöver inte vara samma som gÄr i friskolorna. Friskolor ser ut att ha en kostnadsdrivande effekt. Inom den teori som kallas New Public Management antar man att marknadens strukturer kan föras över pÄ den offentliga förvaltningen, men det verkar inte stÀmma pÄ skolomrÄdet.

Under senare tid har offentliga upphandlingar kommit att utnyttjas som politiskt styrmedel i hög utstrÀckning. Miljörelaterade krav stÀlls pÄ leverantörer för att sÀkerstÀlla de politiska ambitioner som finns hos det offentliga, dock uppstÄr problem dÄ kraven i mÄnga fall utformas pÄ sÄdana sÀtt att de kommer i konflikt med regelverket och hur det ska tolkas. Uppsatsen utreder förutsÀttningarna för att stÀlla miljökrav i offentliga upphandlingar som gÄr lÀngre Àn EU-lagstiftningen och fokuserar pÄ tre identifierade problemomrÄden. Upphandlande myndighets stÀllning som marknadsaktör kontra marknadsreglerare, kopplingen till kontraktsföremÄlet och möjligheten till kontroll av uppstÀllda krav. UtgÄngspunkten för uppsatsen tas i de omdebatterade svenska djurskyddsdomarna RÀttvik- och SigtunamÄlen, för att sedan behandla de tre problemomrÄdena och relevanta EU-domstolsavgöranden i anslutning till dessa..

Satsningar pÄ kulturindustrier blir alltmer avgörande för den levande, attraktiva och konkurrenskraftiga kommunen och syftet med vÄr uppsats Àr att belysa och lyfta fram den betydelsefulla roll som kulturfenomenet kan utgöra ur ett samhÀllsekonomiskt perspektiv. SÄledes blir det av intresse att studera den problematik som det kulturindustriella nÀtverket, med ideella, privata och offentliga aktörer i samverkan, tvingas bemöta och hantera för att kunna utveckla kulturlivet i kommunen..

De flesta samhÀllen i vÀrlden Àr idag pÄverkade av nyliberala strömningar vilka bestÄr av en önskan om en fri marknad utan ingripande frÄn staten. I detta ingÄr att mÀnniskan bör frigöras frÄn alla reglerande faktorer i samhÀllet, vilket tar sig uttryck pÄ flera sÀtt. Ett av dem Àr ökat fokus pÄ tillvÀxt och marknadsföring vilket inte bara pÄverkar företag utan ocksÄ kommuner och regioner vilka allt mer mÄste konkurrera mot varandra om befolkning, företag och turister. I denna uppsats undersöks hur en region, i detta fall regionen JÀmtland, anvÀnder sig av mat som ett regionalt utvecklingsverktyg. Jag har valt att undersöka ett projekt dÀr offentliga och privata aktörer samarbetar för att utveckla JÀmtland som en matregion. Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur aktörerna jobbar, vilka förestÀllningar de har om mat samt vad de vill uppnÄ med detta projekt.

Offentliga platser har i uppgift att vara öppna för allmÀnheten, men ÀndÄ har exkluderande design givits större utrymme pÄ offentliga platser vÀrlden över och sÄ Àven i Sverige. I uppsatsen undersöktes exkluderande och inkluderande design genom en kvalitativ fallstudie bestÄende av en inventering och ett flertal observationer vid Gustav Adolfs torg i Malmö. Observationerna genomfördes utifrÄn element som Àr vanligt förekommande pÄ offentliga platser, vilka utgjordes av bÀnk, mur, toalett och fontÀn. Undersökningen resulterade i hur dessa element anvÀnds och av vem. Resultatet frÄn fallstudien utgjorde underlag för en kritisk diskussion som lyfter frÄgan kring vad exkluderande och inkluderande design Àr, i de aktuella fall fenomenet förekommer samt vad konsekvenserna blir med att anvÀnda den hÀr typen av utformning pÄ offentliga platser.

Detta kandidatarbete behandlar stÀdsegröna och vintergröna vedartadeVÀxtmaterial och deras biologiska, fysiologiska krav och anvÀndandet av dem i offentliga miljöer.

Rapporten beskriver Sandra Peterssons process av att gestalta en specifik offentlig miljö, frÄn att vara en transportstrÀcka till att bli ett momentÀrt andrum. Syftet med projektet har varit att skapa en plats som kan ge besökaren en möjlighet att fÄ sakta upp för ett ögonblick, och dÀrigenom bli mer medveten om sin omgivning och sina medmÀnniskor..

Var gÄr egentligen grÀnsen mellan lÀrarens yrkesroll och dennes egna privata sfÀr? UtifrÄn min erfarenhet i början av mitt arbete som lÀrare att det var svÄrt att sÀtta en grÀns för nÀr arbetsveckan var slut och dessutom svÄrt att avsluta den med en kÀnsla av att vara nöjd vÀcktes intresset för att utforska den grÀnsen. I uppsatsen har jag dÀrför tittat nÀrmare pÄ hur stödet för en sÄdan avgrÀnsning ser ut i de politiska styrdokumenten, arbetstidsavtalen och lÀrarens yrkesetik. Jag har ocksÄ försökt ge en bild av hur konsekvenserna för lÀraren och dennes privata sfÀr ser ut under de förhÄllanden som rÄder idag. Resultatet visar att dessa grÀnsdragningar Àr vaga och att lÀrare idag har svÄrigheter att upprÀtthÄlla sin privata sfÀr och tillgodogöra sig de vÀrden och funktioner som den rymmer.

Uppsatsen behandlar lagstiftningen som skyddar offentligt anstÀlldas yttrande- och meddelarfrihet. Med grunden i Lennart Lundquists ?offentliga etos? Àr den utformad som en fallstudie dÀr tre fall granskas för att kartlÀgga hur dagens lagstiftning fungerar i praktiken.Uppsatsen jÀmför Àven med en normativ ansats tvÄ olika förslag till förÀndrade förutsÀttningar som Àr Àmnade att bÀttre trygga en fullgod yttrande- och meddelarfrihet för verksamma inom det offentliga..