Detta Àr ett möbelprojekt för offentliga utomhusmiljöer, dÀr moduler strÀcker sig i olika riktningar och bildar rum i rummet.Formen pÄ modulerna, och pÄ möbeln som helhet, bygger pÄ abstrakta modeller av olika platser i staden i kombination med, för mig, centrala begrepp som skala, repetition och mÀngd.Jag vill visa exempel pÄ hur man kan arbeta med möbler i offentlig miljö, samt utveckla en vÀl fungerande möbel som skapar stimulerande mötesplatser i staden..

Undersökningen genomfördes vid tvÄ olika verksamheter, ett större skogsbolag samt en socialförvaltning, i syfte att undersöka och jÀmföra hur de arbetar med kompetensförsörjning i samband med större pensionsavgÄngar samt hur de upplevde generationsvÀxlingen med avseende pÄ deras olika förutsÀttningar. MÄlsÀttningen var att belysa vilka utmaningar som generationsvÀxling och kompetensförsörjning Àr, ur ett ledningsperspektiv inom privat och offentlig verksamhet. Undersökningens datainsamling har skett i huvudsak genom intervjuer men kompletterats med dokument upprÀttade av verksamheten samt befintlig statistik. Studien visar att verksamheterna i dagslÀget inte upplever nÄgra större problem i samband med generationsvÀxlingen Àven fast det finns en del pensionsavgÄngar inom enheterna. De arbetar med olika strategier för att bevara kompetens sÄsom kompetensöverföring, behÄlla medarbetare som uppnÄtt pensionsÄlder och kompetensutveckling.

I det hÀr examensarbetet behandlas privata markÀgare i Sverige och hur deras instÀllning Àr till olika skogliga nyttor inom naturvÄrden samt deras attityd till biologisk mÄngfald. I arbetet presenteras vad tidigare forskning kommit fram till inom omrÄdet och dÀrefter redogörs för resultatet av intervjuundersökning som gjorts bland ett urval av privata markÀgare. En distinktion görs mellan de som bor pÄ fastigheten (Äbor) och de som inte gör det (utbor) vilken syftar till att jÀmför hur attityden skiljer sig. Dessutom görs en könsmÀssig distinktion. De övergripande resultaten visar att Äbor vÀrderar direkta vÀrden (ved, bÀr och svamp) högre Àn utborna. Kvinnor vÀrderar naturvÄrd och biologisk mÄngfald högre Àn mÀnnen..

Hur lÄngt kan man egentligen gÄ innan man korsar grÀnsen för det privata i en bostad, nÀr blir en bostad dÄlig för att huvudmÄlet varit att tillföra kontexten och omrÄdet nÄgot av vÀrde med bostaden som verktyg?I denna gestaltningsstudie har syftet varit att komma sÄ nÀra grÀnsen för vad en bostad tÄl i offentlighet utan att den blir oattraktiv. Studien har undersökt vad som hÀnder med bostadens planlösning nÀr utsidan sÀtter förutsÀttningarna.Resultatet visar att bostaden har stora möjligheter att vara öppen och transparent mot sin omgivning, men för att de boende inte ska glömmas bort, krÀvs medveten planlösning och Àven en reflekterande utformning av utsidan med cykelstrÄk, anvisade gÄngvÀgar m.m. Kan dessutom den transparenta fasaden fÄ en funktion för de boende frÄn insidan sett, det vill sÀga med en tydligt riktad kvalitativ utsikt eller kanske en funktionell utsikt pÄ t.ex. lekomrÄdet, lekplasten eller dyl.

Med de traditionella metoderna har företagen haft problem med att vÀrdera, bedöma och uppfölja sina IT-investeringar. I första hand pÄ grund av att det har varit svÄrt att berÀkna investeringars lönsamhet och produktivitet. Under de senaste Ären har nya metoder utvecklats. De skall hjÀlpa företagen att lösa sina IT-investeringsproblem. I litteraturen stÄr att offentliga sektorn har samma problem som företagen nÀr det gÀller vÀrdering av IT-investeringar.

I denna studie har den offentliga sektorns pÄverkan pÄ tillvÀxt i OECD-lÀnderna undersökts. Studiens frÄgestÀllning Àr: Hur pÄverkar den offentliga sektorns storlek och struktur ekonomisk tillvÀxt i OECD-lÀnder? Undersökningen Àr gjord för Ären 2007-2010 i en sÄ kallad paneldata-undersökning. För att undersöka strukturen har den offentliga sektorns utgifter delats upp i sex delar - utgifter för utbildning, försvar, sjukvÄrd, varor och tjÀnster, sociala avgifter samt övriga utgifter.I undersökningen har sex modeller anvÀnds för att fÄ fram resultat. Undersökningen visade inget klart samband mellan storleken pÄ den offentliga sektorn och ekonomisk tillvÀxt.

Denna studie karaktÀriseras av ett kvalitativt inifrÄnperspektiv och ger inblick i nÄgra unga kvinnors perspektiv pÄ personlig trygghet i stadsmiljöns offentliga miljöer. Jag tittar hÀr nÀrmare pÄ hur mina informanter resonerar kring att röra sig i dessa miljöer och vad som pÄverkar deras syn..

Syftet med arbetet Àr att studera och analysera det offentliga rummet, hur möten mellan mÀnniskor uppstÄr och vad rummet anvÀnds till. Kandidatarbetet belyser begreppet offentligt rum och vad detta har inneburit och vad det innebÀr i nutid. Arbetet belyser Àven teorier om vad ett offentligt rum innehÄller för aktiviteter och vad rummet bör innehÄlla för att locka till sig mÀnniskor. Arbetet resulterar i ett gestaltningsprogram för DeltavÀgen pÄ Backaplan i Göteborg, dÀr fokus ligger pÄ strukturen av gaturummet och de offentliga ytorna lÀngs gatan. Arbetet baseras pÄ litteraturstudier samt inventeringar av tvÄ gator och dess offentliga platser i Göteborg. Arbetet inleds med en beskrivning av det offentliga rummet och dess innebörd.

Denna uppsats behandlar utkontrakteringar i offentlig sektor och som praktikfall har utkontrakteringen av Ă€ldreboendena NibblegĂ„rden och Ärtan i Lunds kommun valts. SjĂ€lva syftet med uppsatsen Ă€r att fĂ„ en uppfattning om vilka effekter som uppkommer vid utkontrakteringar. I uppsatsen diskuteras Ă€ven vad som bör beaktas vid utkontrakteringsbeslut (eller Ă„tertagande av utkontrakterad verksamhet). Den innehĂ„ller ocksĂ„ en analys av hur kontrakt mellan det offentliga och privata aktörer Ă€r utformade och hur utformningen stĂ€mmer överens med den ekonomiska litteraturen. Studien har visat pĂ„ att det finns vissa skillnader finns mellan teori och empiri vad gĂ€ller kontrakts utformning.

MÄlet med denna uppsats Àr att studera hur regleringen kring anvÀndningen av offentliga rum pÄverkar tillgÀngligheten till offentliga rum för uteliggare i den svenska och den nordamerikanska kontexten. Jag undersöker och diskuterar hur en ökande reglering och övervakning pÄverkar uteliggare i stadens offentliga rum samt vilka skÀl som tas upp för att driva ut dem. Arbetet lyfter ocksÄ upp vilka strategier som finns i Sverige och Nordamerika för att driva bort uteliggare frÄn de offentliga rummen i staden och pÄ vilket sÀtt strategierna skiljer sig Ät. Undersökningen av de offentliga rummen i staden, görs med utgÄngspunkt frÄn uteliggares situation eftersom det stÀller frÄgan om vem de offentliga rummen Àr till för pÄ sin spets. Vem det offentliga rummet Àr tillgÀngligt för Àr en frÄga jag tycker Àr bÄde viktig och intressant. Uppsatsens Àmne och frÄgestÀllningar Àr intressanta för mig som landskapsarkitekt dÄ landskapsarkitekten för det första mÄste förhÄlla sig till den regleringen kring de offentliga rummen som finns och för det andra planerar och utformar stadens offentliga rum. Landskapsarkitekter Àr alltsÄ bÄde pÄverkade av de strategier som finns för att exkludera uteliggare frÄn allmÀnna platser och pÄverkar, genom sin yrkesroll, uteliggarnas situation. Genom litteraturstudier av den svenska och den nordamerikanska kontexten och en lagtextstudie av svenska lagar försökte jag finna svar pÄ mina frÄgestÀllningar och förstÄ de strategier som anvÀnds för att hantera uteliggare i stadens offentliga rum. Resultatet av studien visar pÄ hur uteliggare i bÄde Nordamerika och Sverige drivs bort frÄn de offentliga rummen och osynliggörs för att stÀderna ska uppfattas som stÀdade och locka turister och investerare.

Det hÀr kandidatarbetet utgörs av en fallstudie med tvÄ exempel pÄ offentliga rum i Göteborg, Götaplatsen och Kungsportsplatsen. DÀr har mÀnniskors aktiviteter observerats genom dold, delvis deltagande observation under olika tillfÀllen pÄ dygnet. Uppsatsen undersöker förhÄllandet mellan det offentliga rummets fysiska utformning, tiden pÄ dygnet och mÀnniskors aktiviteter. Syftet Àr att skapa större förstÄelse för hur mÀnniskor pÄverkas i det offentliga rummet och vilken betydelse tid har för planering. Det som setts och hörts under observationerna har beskrivits i fÀltanteckningar.

Privata sÀkerhetsföretag verkar i dag i stor utstrÀckning etablerat sig som en del i eller parallellt med den vÀstliga militÀra styrkestrukturen, framför allt i USA. Uppgifterna som de privata sÀkerhetsföretagen löser Àr till huvudsak uppgifter som traditionellt tidigare lösts av militÀra förband.Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att beskriva och kartlÀgga debatten om privata sÀkerhetsföretag i USA. Min frÄgestÀllning Àr om instÀllningen till den privata aktören inom den militÀra styrkestrukturen förÀndrad och vad Àr det som debatteras rörande den pÄgÄende och ökande privatiseringen av den militÀra styrkestrukturen?För att ta mig an uppgiften pÄ ett vetenskapligt sÀtt har jag valt att anvÀnda kvalitativ innehÄllsanalys. Jag har dÀrför valt att utgÄ frÄn Lennart J.

Hur reglering av det offentliga rummet ter sig i sommarstaden. Typexempel Borgholm..

Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur offentliga organisationer arbetar med att attrahera och behÄlla kompetenta medarbetare. Jag har stÀllt mig följande tvÄ frÄgor; Hur resonerar offentliga organisationer kring behovet av att arbeta med arbetsgivarvarumÀrket internt och externt? Vilka strategier anvÀnder offentliga organisationer i det interna och externa arbetet att attrahera och behÄlla medarbetare? UtifrÄn syftet för undersökningen har jag genomfört sex kvalitativa intervjuer med fem HR/personalstrateger och en kommunikatör i olika organisationer i offentlig sektor.Resultaten visar att de offentliga organisationer som deltog i undersökningen saknar en tydlig strategi att arbeta med sitt arbetsgivarvarumÀrke men har redan pÄbörjat ett aktivt arbete med att stÀrka det. Anledningen Àr att konkurrensen om medarbetare kan komma att intensifieras i framtiden och för att kunna attrahera och behÄlla kompetenta medarbetare behöver offentliga organisationer arbeta aktivt med sitt arbetsgivarvarumÀrke. Offentliga organisationer mÄste dock först kartlÀgga och analysera nulÀget och sina framtida behov.

Elektronisk affÀrskommunikation har kommit att influera den privata företagsamheten i allt högre grad. Syftet med denna rapport Àr att ta reda pÄ hur den privata företagsamheten i Skaraborg anvÀnder sig av elektronisk affÀrskommunikation. Rapporten baserar sig pÄ intervjuer som har gjorts med Ätta privata företag inom skilda branscher i Skaraborg. Intervjuerna Àr uppdelade i fem olika delar, presentation av företagen, e-nÀrvaro, e-handel, e-business samt för- nackdelar och övriga kommentarer.Resultatet som framkom ur undersökningen var att de undersökta företagen har kommit olika lÄngt vad det gÀller utveckling och anvÀndning av elektronisk affÀrskommunikation. E-mail och hemsida har nÀstintill samtliga undersökta företag, men hur pass stor del av de anstÀllda som kan anvÀnda sig e-mail samt hur de undersökta företagen anvÀnder sig av sin hemsida skiljer sig markant..