Sök:

Sökresultat:

1711 Uppsatser om Privata aktieägare - Sida 30 av 115

Miljörelaterat beteende: En studie av motiven bakom miljörelaterade beteenden i den privata sfÀren

Denna studie undersöker motivationsgrunderna till miljörelaterade beteenden i den privata sfÀren. Med en modell ursprungligen utvecklad av Martinsson & Lundqvist (2010) delas respondenterna frÄn en enkÀtundersökning upp i fyra idealtyper. De fyra idealtyperna Àr individer med gröna (miljövÀnliga) vÀrderingar och en grön (miljövÀnlig) livsstil ? de troende; individer med gröna vÀrderingar och en grÄ (icke miljövÀnlig) livsstil ? hycklarna; individer med grÄa (icke miljövÀnliga) vÀrderingar samt grön livsstil ? de hemliga, samt; individer med grÄa vÀrderingar och en grÄ livsstil ? vÀgrarna. Respondenterna delas upp i de fyra idealtyperna med stöd i value-belief-norm-teorin (VBN-teorin) ? en teori utvecklad av Paul C.

VerkstÀllande Direktör : PÄverkan pÄ aktiekursen vid avgÄng

Om man fördjupar sig i aktiemarknadens rörelser ser man olika anledningar till varför en aktie vÀrderas som den gör. Uppkommer det ny information vÀgs det med i bedömningen och aktiens vÀrde, dvs. priset, justeras. Om en VD sparkas Àr det en anledning för aktiemarknaden att försöka analysera hÀndelsen. Resultatet av analysen speglar ofta rörelser i aktiekursen, vilket Àr en omedelbar reaktion pÄ den nya informationen.

Motivationsverktyg i offentliga respektive privata organisationer : En komparativ studie av mellanchefer i Uppsala kommun och Vasakronan

De flesta chefer stÀlls inför frÄgan hur de bÀst motiverar sina medarbetare att prestera vÀl, men utmaningarna och möjligheterna i motivationsarbetet varierar mellan privata och offentliga organisationer. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och analysera hur mellanchefer i Uppsala kommuns kommunledningskontor och Vasakronan AB:s region Uppsala anvÀnder motivationsverktyg samt vad eventuella skillnader mellan organisationerna beror pÄ. Med utgÄngspunkt i fem vÀletablerade motivationsteorier ? Herzbergs tvÄfaktorteori, Maslows behovshierarki, rÀttviseteorin, förvÀntansteorin och mÄlsÀttningsteorin ? skapades en modell över sambandet mellan hur chefer kan motivera sina medarbetare, vad som skiljer olika motivationsverktyg Ät och vilka sÀrdrag olika organisationer har. DÀrefter genomfördes djupintervjuer med tre mellanchefer i respektive organisation för att undersöka hur de resonerade kring anvÀndandet av olika motivationsverktyg och de empiriska resultaten analyserades i ljuset av författarnas teoretiska modell.

Relationer mellan Norske Skog och de privata skogsÀgarna i JÀmtland :

Norske Skog JĂ€mtland AB is like many other companies in a situation where it has to increase its purchases to provide its industries with raw material. To increase the available amount of raw materials, many companies employ purchasers to cover larger areas. This study aims to find out how to handle the increasing competition for timber suppliers. An important input for defining such a strategy is to examine how the suppliers view their relation to the company today. For a company it is extremely important to have a good relation with the suppliers to secure long term supplies.

Exponering för bromerade flamskyddsmedel vid arbete med flygplansunderhÄll

ProblemstÀllning och syfte: Bromerade flamskyddsmedel (BFR) anvÀnds i mÄnga varor och produkter. Polybromerade difenyletrar (PBDEs) Àr en av dessa och deras kemiska struktur liknar den i miljögiftet PCB och kan pÄ samma sÀtt lagras upp i miljön samt skada mÀnniskor och djur. PÄ arbetsplatser dÀr BFR förekommer riskerar medarbetarna att exponeras. I den hÀr studien har olika BFR undersökts i samband med servicearbete pÄ flygplan. MÄlet har varit att jÀmföra förekomsten i damm och luft, samt blod (serum) med resultat frÄn tidi­gare studier.Metod: Damm- och luftprovtagning har genomförts vid olika faser av service­arbetet.

Återkopplingens roll vid balanserad styrning: En studie av en kommunal förvaltning

Organisationer inom den offentliga sektorn har under den senaste tiden utvecklats mot att allt mer pÄminna om nÀringslivets privata företag. En anledning Àr att kraven pÄ uppföljning, kvalitet och kostnadseffektivitet ökat. Ett exempel pÄ förÀndringen Àr att offentliga organisationer i större utstrÀckning börjat anvÀnda sig av det privata nÀringslivets modeller för balanserad styrning. I denna studie undersöks hur en offentlig organisation förhÄller sig till och arbetar med Äterkoppling vid balanserad styrning. Syftet Àr att identifiera och beskriva hur Äterkoppling kan bidra till att en offentlig organisation anvÀnder en balanserad styrmodell pÄ ett ÀndamÄlsenligt sÀtt.

"De dÀr partypinglorna som hÀnger vid beachen kan ju ocksÄ behöva lite kultur ibland.? - Konsten att bemÀstra paradoxala kulturindustrier

Satsningar pÄ kulturindustrier blir alltmer avgörande för den levande, attraktiva och konkurrenskraftiga kommunen och syftet med vÄr uppsats Àr att belysa och lyfta fram den betydelsefulla roll som kulturfenomenet kan utgöra ur ett samhÀllsekonomiskt perspektiv. SÄledes blir det av intresse att studera den problematik som det kulturindustriella nÀtverket, med ideella, privata och offentliga aktörer i samverkan, tvingas bemöta och hantera för att kunna utveckla kulturlivet i kommunen..

"Ryggen fri"

Ett flertal företagsskandaler karaktÀriserade 2000-talet, bland annat genom företaget Enron dÀr aktieÀgarna förlorade stora summor pengar genom att redovisningen manipulerats under ett flertal Är. I Göteborg hade tjÀnstemÀn gjort privata inköp och lÀt kommunen stÄ för fakturorna. Dessa hÀndelser har bland annat lett till att begreppet internkontroll har blivit om Àn viktigare i dag, för att förebygga att hÀndelser likt dessa upprepas. Internkontroll handlar om en integrerad process inom organisationen dÀr syftet Àr att se till sÄ att de mÄl som fullmÀktige antagit uppfylls.Syftet med studien Àr att öka förstÄelsen för institutionella strukturer som pÄverkar arbetet med internkontroll i en offentlig organisation genom att, beskriva internkontrollarbete, identifiera institutionella mekanismer i en kommunal organisation samt upprÀtta en analysmodell för arbetet med internkontroll.Uppsatsen utgÄr frÄn ett deduktivt upplÀgg dÀr befintliga teorier anvÀnds för att förstÄ en specifik hÀndelse. Vidare anvÀnds ett aktörssynsÀtt vilket syftar till att skapa en förstÄelse för olika processer och samband som beskriver verkligheten.

Bring Your Own Device ? Val av teknisk lösning för BYOD

De avancerade tekniska enheterna blir stÀndigt fler och mÀnniskan blir allt mera beroende av att ha med dem överallt för att utföra olika Àrenden. I de flesta fall rör det sig om sÄ kallade smarta telefoner och surfplattor. Nu nÀr vi privat har tillgÄng till de senaste och mest avancerade enheterna börjar anvÀndandet av dem för arbetsrelaterade uppgifter fÄ fart och begreppet Bring Your Own Device (BYOD) vÀxer fram. Verksamheter ser efterfrÄgan ifrÄn sina anstÀllda som vill arbeta frÄn sin egen enhet och försöker möta behovet. Dock ökar sÀkerhetsriskerna nÀr företagsdata laddas ner till den anstÀlldes privata enhet och vandrar med dem ut ifrÄn kontoret.

Matregionen JÀmtland : förestÀllningar om mat i utvecklingen av en region

De flesta samhÀllen i vÀrlden Àr idag pÄverkade av nyliberala strömningar vilka bestÄr av en önskan om en fri marknad utan ingripande frÄn staten. I detta ingÄr att mÀnniskan bör frigöras frÄn alla reglerande faktorer i samhÀllet, vilket tar sig uttryck pÄ flera sÀtt. Ett av dem Àr ökat fokus pÄ tillvÀxt och marknadsföring vilket inte bara pÄverkar företag utan ocksÄ kommuner och regioner vilka allt mer mÄste konkurrera mot varandra om befolkning, företag och turister. I denna uppsats undersöks hur en region, i detta fall regionen JÀmtland, anvÀnder sig av mat som ett regionalt utvecklingsverktyg. Jag har valt att undersöka ett projekt dÀr offentliga och privata aktörer samarbetar för att utveckla JÀmtland som en matregion. Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur aktörerna jobbar, vilka förestÀllningar de har om mat samt vad de vill uppnÄ med detta projekt.

Ambulanssjuksköterskors upplevelse av hot och vÄld i prehospital vÄrd

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelser av hot och vÄld inom prehospital akutsjukvÄrd, samt se vilka konsekvenser detta ledde till.Metod: 67 enkÀter delades ut pÄ ambulansstationer i Uppsala lÀn. Av 67 tillfrÄgade var det 34 ambulanssjuksköterskor som svarade pÄ enkÀten. Insamlingen av data genomfördes med hjÀlp av enkÀter som bestod av sex öppna frÄgor som sedan analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Resultatet som baseras pÄ ambulanssjuksköterskornas svar visade att 97 % av respondenterna hade blivit utsatta för verbala hot och att mer Àn varannan utsatts för fysiskt vÄld pÄ nÄgot arbetspass. Detta ledde till olika upplevelser hos ambulanssjuksköterskorna. Konsekvenserna upplevdes som större vid verbala hot Àn fysiskt vÄld.

Obligatorisk redovisning av sjukfrÄnvaro

SjukfrÄnvaron i Sverige ökade mellan Ären 1997 och 2003, under samma period ökade statens kostnader för den sjukpenning som betalas ut frÄn 13,9 miljarder kronor till 44,6 miljarder kronor.1 juli 2003 infördes ett krav om obligatorisk redovisning av sjukfrÄnvaro för privata arbetsgivare, kommuner och landsting. Syftet med lagkravet var att fÄ tillgÄng till en tydligare statistik över sjukfrÄnvaron och att genom det öka medvetenheten bland arbetsgivarna om hur sjukfrÄnvaron ser ut. Man hoppades vidare att arbetsgivarna skulle pÄverkas och vilja förbÀttra sjufrÄnvarostatistiken. Regeringen satte i samband med införandet av kravet ocksÄ upp ett mÄl om att halvera antalet sjukskrivningar fram till 2008.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur motiven till lagÀndringen har uppfattats och verkstÀllts inom kommuner. Att undersökningen skulle inriktas pÄ just kommuner grundas i att kommunerna redovisar högre sjukfrÄnvaro Àn bÄde privata arbetsgivare och landsting.

Offentliga möten i det privata : En studie om offentlighet och rumslig kontroll i privatiseringens fotspÄr.

Offentliga platser i stÀder Àr viktiga för att mÀnniskor ska kunna mötas men Àven av demokratiska skÀl. Det offentliga livet har utspelat sig pÄ olika sÀtt under historien och i dag prÀglas stadsutvecklingen av en neoliberalistisk inriktad planering och politik. En trend i denna utveckling Àr att offentliga ytor privatiseras och förvaltas av privata aktörer. Detta arbete fokuserar pÄ hur privatisering av offentliga platser kan beskrivas utifrÄn ett planerings- och maktperspektiv. Syftet Àr att undersöka hur privatisering av offentliga platser legitimeras och styrs av olika aktörer i en detaljplaneprocess samt vilken pÄverkan omgestaltning fÄr över det offentliga livet pÄ platsen.

#VarumÀrken @Instagram : En studie om risker och möjligheter till följd av varumÀrkens nÀrvaro pÄ Instagram

Teknikutvecklingen har möjliggjort stor spridning av budskap och med kommunikation över Internet skapas nya möjligheter för interaktion mellan företag och konsumenter. FramvÀxten av smartphones har ocksÄ gjort att mÄnga idag alltid har tillgÄng till bÄde kamera,internetuppkoppling och bildskÀrm. Detta Àr ocksÄ de förutsÀttningar som gjort Instagram till ett av de största och snabbast vÀxande sociala medierna. PÄ Instagram kan företag dela bilder med innehÄll som de vill förknippas med och dra nytta av den virala spridning som kan uppstÄ.Möjligheten till spridning kan Àven utgöra en risk dÄ företagen Àr rÀdda för negativ publicitet.Denna uppsats har dÀrför som huvudsyfte att undersöka vad företag har att tillföra i vÀrde respektive riskerar i sitt varumÀrkesbyggande genom att vara aktiva pÄ Instagram.Teoribildningen som anvÀnds för att analysera och utvÀrdera varumÀrkens nÀrvaro pÄ Instagram Àr kopplade till Brand Equity, Word-of-mouth, Integrerad och Viral marknadsföring. Metoden som anvÀnts i studien Àr en innehÄllsanalys av det material som publiceras pÄ Instagram av bÄde företag och privata anvÀndare.

Arbetstagarens rÀtt att anvÀnda sociala medier : GrÀnsdragningsproblematiken mellan yttrandefrihet och lojalitetsplikten

Sociala medier har fÄtt en allt större betydelse i samhÀllet och vÀxer snabbt. Problem som uppstÄr vid yttranden i vilka arbetstagaren uttrycker sig negativt om sin arbetsgivare eller arbetsplats, eftersom lojalitetsplikt rÄder i ett anstÀllningsförhÄllande. PrivatanstÀllda har en lojalitetsplikt mot sin arbetsgivare och har inte den grundlagsskyddade yttrandefriheten. Den grundlagsskyddade yttrandefriheten gÀller gentemot det allmÀnna, vilket betyder att offentligt anstÀllda har yttrandefrihet gentemot sin arbetsgivare till skillnad frÄn privatanstÀllda. Inom privata anstÀllningar Àr lojalitetsplikten lÄngtgÄende och uppstÄr nÀr ett anstÀllningsavtal ingÄs.

<- FöregÄende sida 30 NÀsta sida ->