Sökresultat:
1711 Uppsatser om Privata aktieägare - Sida 3 av 115
Mödrars sociala status pÄ den svenska arbetsmarknaden : Rekryterares syn pÄ och attityder till moderskapetinom den privata sektorn
Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur rekryterare inom den privata sektorn ser pÄ moderskapet inför en rekrytering. FrÄgestÀllningarna i studien handlar om hur rekryterarna uppfattar moderskapet nÀr de skall anstÀlla, vilken pÄverkan moderskapet har i rekryteringssammanhang samt rekryterarnas bild av hur idealarbetaren ser ut. Det empiriska materialet bestÄr av intervjuer med fem rekryterare som Àr yrkesverksamma inom den privata sektorn. I studien framkom det att mödrar ses som den primÀra vÄrdtagaren av barn. DÀr de bidragande orsakerna till detta dels var en ekonomisk faktor dÀr mÀn anses tjÀna bÀttre Àn kvinnor, men dÀr Àven de traditionella könsrollerna ansÄgs som en bidragande faktor..
SCANIA â - Analys och vĂ€rdering
Scania grundades Är 1891 och idag spÀnner sig verksamheten över hundramarknader. Tillverkningen bestÄr av tunga lastbilar, bussar samt industriochmarinmotorer, fokus ligger pÄ segmentet tunga transporter. Scania harfortsatt att visa goda intÀkter Àven under perioder av stagnation pÄmarknaden. Det har gjort Scania till ett attraktivt förvÀrvsobjekt för andrabolag i samma bransch. Volvo har gjort tvÄ försök till förvÀrv av Scania ochMAN har gjort ett.Volvo gjorde tvÄ försök till förvÀrv först Är 1979 och sedan igen Är 1999men hindrades dÄ av EU-kommissionen eftersom företagen tillsammansskulle dominera den nordiska marknaden.
HyresrÀttsmarknaden i GÀvle : privata aktörers strategier
Syfte:Syftet med denna uppsats Àr att se hur privata hyresrÀttsaktörer arbetar med strategier gentemot sina hyresgÀster. MetodUnder studien har en kvalitativ metod anvÀnts dÀr fem hyresrÀttsföretag har intervjuats. Dessa intervjuer ligger till grund för uppsatsens empiri. Genom att anvÀnda artiklar och litteratur inom företagsekonomi har en koppling mellan empiri och teori kunnat göras. Teori:Teorin tar upp hur hyresrÀttsmarknaden ser ut och gÄr sedan in pÄ olika företagsekonomiska strategier som kan anvÀndas inom företag. Empiri:Empirin innehÄller de data som insamlades under intervjuerna av de fem privata hyresrÀttsföretagen. Analys:En koppling mellan teorin och empirin har gjorts för att kunna analysera det data som samlats in. Detta för att kunna se hur de fem privata hyresrÀttsföretagen förhÄller sig till olika typer av företagsekonomiska strategier. Slutsats:Alla fem företagen arbetar med nÄgon typ av strategi gentemot sina hyresgÀster. De ser inte att det finns nÄgon konkurrens i dagslÀget men att de ser kundrelationer som en viktig faktor för att bygga upp företaget lÄngsiktigt. Förslag till fortsatt forskning:Att undersöka hur privata hyresrÀttsaktörer i andra kommuner arbetar med strategier gentemot sina hyresgÀster för att fÄ en bÀttre uppfattning om hur det ser ut i andra delar av landet..
Vilka faktorer f?rklarar kapitalstrukturen och hur deras p?verkan f?r?ndrats under Covid-19? En kvantitativ studie av 214 bolag listade p? Stockholmsb?rsen
Studien visar att flera faktorer har en signifikant p?verkan p? kapitalstrukturen f?r de unders?kta f?retagen, b?de f?re och under Covid-19 pandemin. Analysen identifierade att l?nsamhet, f?retagsstorlek, tillv?xt, tillg?ngsstruktur, likviditet och risk alla spelade en viktig roll i hur f?retag strukturerade sin finansiering. L?nsamhet visade ett negativt samband med skulds?ttning, vilket indikerar att l?nsamma f?retag f?redrar att anv?nda interna medel i st?llet f?r att ?ka sina skulder.
Arbetar företag olika med Corporate Social Responsibility beroende pÄ Àgarstruktur?
I studien har skillnader mellan fallföretagens arbete med CSR kunnat pÄvisas, och dÀr nÄgra av dessa enligt oss Àr direkt hÀnförbara till Àgarstrukturen. UtifrÄn dessa skillnader har vi formulerat fem hypoteser Dessa hypoteser innefattar att kraven pÄ att statliga företag ska ta ett socialt ansvar Àr större Àn för privata och att konsekvenserna av att inte ta detta ansvar blir större för statliga företag. Vi fann Àven att statliga och privata företags totala sociala ansvar inte skiljer sig Ät. DÀremot pÄvisades skillnader i företagens sÀtt att arbeta med CSR-frÄgor dÄ statliga företags CSR-arbete frÀmst kÀnnetecknas av att vara förebyggande, medan privata framförallt arbetar aktivt. Dessutom fann vi i studien att statliga företag tenderar att ha sitt CSR-arbete mer strategiskt integrerat i organisationen Àn privata företag..
SkÀrgÄrdsdestinationer : en studie om hur offentliga och privata aktörer Àr organiserade och samverkar pÄ skÀrgÄrdsdestinationer
Turismen organiseras av offentlig sektor, privata aktörer eller dessa tvÄ i samverkan och kan avgrÀnsas pÄ olika sÀtt, geografiskt eller politiskt. Denna studie syftar till att undersöka och jÀmföra destinationer i Sverige pÄ lokal och regional nivÄ för att se hur de Àr organiserade, med fokus pÄ hur offentliga och privata aktörer arbetar för destinationens utveckling. Genom kvalitativa intervjuer med privata och offentliga aktörer pÄ destinationerna BohuslÀn och Stockholms skÀrgÄrd har vi genomfört en komparativ studie. Studien diskuterar olika former av turismorganisationer och visar att BohuslÀn och Stockholms skÀrgÄrd liknar varandra i hur de Àr organiserade pÄ lokal och regional nivÄ och att det pÄ bÄda destinationerna finns samarbeten mellan offentliga och privata aktörer för att utveckla destinationerna..
Budget och BSC:s roller i privata och offentliga verksamheter
Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera hur budget och BSC:s roller fungerar i privata och offentliga verksamheter och att undersöka om BSC Àr ett komplementÀrt styrverktyg till budget. DÄ uppsatsen syfte skulle besvaras anvÀnde gruppen sig av en kvalitativ metod. Fallstudien gjordes pÄ företagen Alfa-Laval, Gambro och Trelleborg och kommunerna Helsingborg, Kristianstad och Tierp. Gruppen har anvÀnt sig av en abduktiv ansats.Under detta arbete kom det fram olika skillnader nÀr det gÀller budgetens och BSC:s roller. Det har Àven framkommit differenser mellan de privata och offentliga verksamheterna.
SPE-förordningens eventuella konkurrenskraft i Sverige : En jÀmförelse med de svenska reglerna för smÄ privata aktiebolag
Kommissionen presenterade Är 2008 ett förslag om en ny europeisk associationsform ett s.k. SPE-bolag (Societas Privata Europaea), ett privat europabolag sÀrskilt anpassat för smÄ och medelstora företag. Syftet med förordningen Àr bl.a. att göra det enklare och mer flexibelt för smÄ och medelstora företag att utöva sin verksamhet och etablera sig pÄ den inre marknaden och dÀrav stÀrka deras konkurrenskraft. I takt med utvecklingen av bolagsrÀtten pÄ den överstatliga nivÄn Àr bolagsrÀtten i Sverige ocksÄ föremÄl för utveckling och förÀndring.
Management i offentliga och privata bolag
I dagens Sverige bedriver det offentliga mycket av sin ekonomiska verksamhet i aktiebolagsform, precis som privata aktörer. Det hÀvdas ofta att offentliga bolag inte Àr lika effektiva som sina privata motsvarigheter, vilket kan bero pÄ skillnader i management. MÄlet för denna uppsats Àr dÀrför att undersöka om det finns sÄdana skillnader i management, och vilka dessa i sÄ fall Àr. Undersökningen Àr begrÀnsad till Sverige och de större statliga och privata aktiebolagen. Författarna har arbetat enligt den hermeneutiska vetenskapstraditionen, och har anvÀnt sig av en kvalitativ metod i form av personligt kunskapande genom samtalsintervjuer.
Privata företags syn pÄ hÄllbarhetsredovisning
HĂ„llbarhet Ă€r idag ett mycket aktuellt Ă€mne. Det rapporteras nĂ€stan dagligen i media om företags ansvarstagande eller brist pĂ„ ansvar inom hĂ„llbarhetsomrĂ„dena; ekonomi, socialt och miljö. Ăven intressenters krav och pĂ„tryckningar frĂ„n samhĂ€llet pĂ„ företag har ökat. Den ökande medvetenheten i samhĂ€llet om hĂ„llbarhet har bidragit till att de flesta företag idag redovisar sitt arbete med hĂ„llbarhet i en hĂ„llbarhetsredovisning. Detta har bidragit till en öppenhet och tydlighet, gentemot företagens intressenter, kring företags pĂ„verkan och ansvarstagande inom hĂ„llbarhetsomrĂ„dena.Idag Ă€r upprĂ€ttande av hĂ„llbarhetsredovisning ett mĂ„ste för statligt Ă€gda företag, medan det för privata företag fortsatt Ă€r en frivillig redovisningsform.
Upplevd arbetssituation hos tandhygienister inom folktandvÄrd och privat tandvÄrd : en jÀmförande studie
Syftet med studien var att jÀmföra den upplevda arbetssituationen hos tandhygienister inom folktandvÄrden med tandhygienister inom den privata tandvÄrden. Tandhygienister i södra Sverige som var registrerade hos SRAT (n=313) tillfrÄgades att delta i studien. EnkÀten skickades ut elektroniskt, vilket gav en svarsfrekvens pÄ 48% (n=151). Inom folktandvÄrden svarade 59% (n=101) och inom den privata tandvÄrden svarade 35% (n=50). EnkÀtfrÄgorna omfattade arbete, arbetsklimat, arbetssituation, profession, hÀlsa, inflytande och stöd i yrkesrollen samt bakgrundsfrÄgor om Älder, kön, anstÀllningsform och arbetstid.
Risk i fastighetsbolag : - en kvantitativ studie av kommunala och privata fastighetsbolag
JÀmfört med andra branscher har fastighetsmarknaden lÄg avkastning pÄ totala tillgÄngar, de utnyttjar istÀllet en hÀvstÄngsstrategi för att skapa mer effektiv utvÀxling pÄ eget kapital. Det finns mÄnga riskvariabler kopplat till fastighetsbranschen och flera sÀtt att differentiera sig frÄn den osystematiska risken. De kommunala fastighetsbolagen har en finansieringskÀlla Kommuninvest, som enbart vÀnder sig till allmÀnnyttiga bolag och inte privata aktörer.Syftet med uppsatsen Àr att historiskt analysera hur risk och avkastning genererats av kommunala och privata fastighetsbolag. Metoden Àr kvantitativ, kombinerat med en deduktiv metod och som har en förklarande ansats.UtifrÄn teori har vi formulerat tre hypoteser för att undersöka om vi kan finna indikatorer pÄ hur kommunala och privata fastighetsbolag skiljer sig till frÄn varandra. För att genomföra undersökningen har uppsatsen utgÄtt frÄn en kvantitativ metod och statistiska test har gjorts för att kunna analysera utfallen.Resultaten indikerar pÄ att det finns en signifikant skillnad mellan kommunala och privata fastighetsbolag i tvÄ av hypoteserna.
Lagen om valfrihet : kommun och konkurrens vid marknadsföring
ABSTRACTTitel: Lagen Om Valfrihet: Kommun och konkurrens vid marknadsföring.NivÄ: C uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Carina Eriksson och Mathias BerglundHandledare: Per-Arne WikströmDatum: Juni 2012Syfte: Arbetet avser att undersöka om kommunal verksamhet kan och fÄr konkurrera med privata utförare nÀr det gÀller marknadsföring. Vidare syftar uppsatsen till att ta reda pÄ om kommunal verksamhet och privata aktörer konkurrerar pÄ lika villkor.Metod: Vi har valt att implementerar en kvalitativ metod. Vi började med att utföra en datainsamling för att sedan gÄ vidare med att framstÀlla relevanta intervjufrÄgor som vi tÀnker stÀlla till respondenterna. Utöver primÀrdata som anvÀnts bestÄr sekundÀrdata av bland annat vÀsentlig litteratur och vetenskapliga artiklar.Resultat: I resultatet har vi inte kommit fram till nÄgot konkret svar om kommunen och privata aktörer fÄr konkurrera pÄ samma villkor nÀr det gÀller att marknadsföra sig. UtifrÄn det material vi tagit del av kan ett konstaterande ÀndÄ göras att de privata aktörerna har större möjlighet till variation i sin verksamhet, Àn vad kommunen har.
Att kostrÄdgiva typ-2 diabetiker : Konsten att motivera till en livsstilsförÀndring
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ hur privata kostrÄdgivare upplevde sin roll i arbetet med att förÀndra kostvanor hos klienter med typ-2 diabetes. Vidare syftade studien till att ta reda pÄ hur privata kostrÄdgivare motiverade dessa klienter till beteendeförÀndringar.- Hur uppfattar privata kostrÄdgivare sin betydelse i arbetet med beteendeförÀndringar hos klienter med typ-2 diabetes? - Hur motiverar privata kostrÄdgivare sina klienter med typ-2 diabetes till beteendeförÀndringar? MetodKvalitativ forskning samt semistrukturerade intervjuer valdes för den hÀr studien. Informanterna var fyra kostrÄdgivare som arbetade inom privata sektorn i Stockholm. De inspelade intervjuerna transkriberades och analyserades bÄde deduktivt och induktivt genom kvalitativ innehÄllsanalys.ResultatResultatet visade att kostrÄdgivarna uppfattade sig som mycket betydelsefulla för sina klienters livsstilsförÀndring.
Vem anstÀlls?: vad arbetsgivarna anser Àr betydelsefullt hos de arbetssökande
Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka vad arbetsgivarna anser Ă€r betydelsefullt hos de arbetssökande vid rekrytering av personal. Fokus ligger pĂ„ den arbetssökandes sociala och formella kompetens och pĂ„ det personliga intryck den arbetssökande ger. Vilken betydelse har det personliga intryck som arbetsgivaren fĂ„r av den arbetssökande? Vilken form av kompetens Ă€r enligt arbetsgivarna viktigast vid urvalet av arbetssökande? Ăr formell kompetens underordnat den arbetssökandes personliga egenskaper? Vilka arbetssökande prioriteras nĂ€r de har likvĂ€rdiga formella meriter? Vilken funktion har tester? Intervjuer har gjorts med fyra personer pĂ„ en socialförvaltning och fyra pĂ„ ett privat företag i stĂ„lbranschen. Det mest betydelsefulla pĂ„ socialförvaltningen Ă€r social kompetens och personliga egenskaper.