Inga mellanmänskliga möten är fria från makt, så ej heller bland barn. Leksaker är en del av barns vardag och det förekommer att barn har med sig privata leksaker till förskolan. Men barns val av leksaker kan vara påverkat av de medietexter de ständigt möter. Därför utgör forskning kring lek, leksaker, makt, media och status en väv som bildar bakgrunden till denna studie. Syfte: Att synliggöra barns tankar kring privata leksakers betydelse för den sociala ordningen inom lekgemenskapen samt deras syn på mediernas eventuella påverkan på lek och leksaksval.

Den ökade privatiseringen i samhället har lett till en lagförändring inom primärvården. Lagen om Valfrihetssystem har öppnat upp för nya vårdgivare på primärvårdsmarknaden. Den här fallstudien har undersökt vilka olika institutionella förutsättningar landstingsdrivna och privata vårdgivare har och hur det påverkar dem i utformningen av deras affärsmodeller. Studien har till syfte att undersöka vilka olika resurser de olika vårdgivarna lägger fokus på i och med dessa olika förutsättningar. Empirin har primärt samlats in genom intervjuer med utvalda vårdgivare på både den landstingsdrivna och privata sidan i primärvården i Norrbotten.

Säsongsvariationer är ett förekommande fenomen på platser runt om i världen och drabbar aktörer, besökare och invånare på en destination. Intresset för detta fenomen uppstod under en tidigare kurs vid Service Managementprogrammet då vi kom i kontakt med säsongsvariationer i Lund. Under sommaren uppfattas staden som folktom, medan den under resterande del av året uppfattas som livfull. Detta gör att hanteringen av säsongvariationer blir ett aktuellt ämne att studera.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur olika tvärvetenskapliga strategier kan kombineras och användas för att utveckla en destination. Den övergripande frågeställningen är; Vilka strategier kan privata och offentliga aktörer i en stad använda för att hantera säsongsvariationer? Metoden bygger på kvalitativa intervjuer där vi genomfört 6 intervjuer med offentliga och privata aktörer.

Kriser och allvarliga händelser sker på svenska företag varje år. Krisplanernas förekomst inom privata företag är låg jämfört med den offentliga sektorn, vilket kan medföra att kriberedskapen hos privata företag inte är så god som den skulle kunna vara. Syftet med denna studie är att fånga uppfattningen av hur man på olika nivåer i privata företag beskriver förekomst, användande och implementering av krisplaner. De roller som studien undersöker är chef, mellanchef samt medarbetare. Totalt har sju stycken kvalitativa intervjuer genomförts och analyserats utifrån innehållsanalys med meningsbärande enheter, koder och kategorier.

Denna studie syftar till att öka förståelsen för hur kriminalvårdare uppfattar sin yrkesidentitet. Var går gränsen mellan det professionella och det personliga/privata i förhållande till de intagna på en kriminalvårdsanstalt? Studien bygger på åtta kvalitativa samtalsintervjuer med kriminalvårdare på en klass 1 anstalt i Sverige. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av Goffmans dramaturgiska perspektiv. Resultatet talar för att man kan applicera Goffmans dramaturgiska perspektiv med en främre och en bakre region på kriminalvården.

Sammanslutningar bildas fo?r att minska transaktionskostnaderna pa? marknaden, i fo?rhoppning om o?kad produktivitet. Fo?retagets uppgift a?r att generera o?kad vinst och aktiea?garva?rde, men separationen av a?gandet och kontrollen ger upphov till avvikande egenintressen inom fo?retaget. Ersa?ttning till VD:n och ledande befattningshavare blir ett instrument fo?r att koordinera gemensamma la?ngsiktiga intressen med aktiea?garna.

I patienthotellet bor flera familjer tillsammans i ett tillfälligt kollektiv. Kollektivet är i detta fall inte självvalt av familjerna utan en praktisk lösning för de familjer som har lång resväg till sjukhuset och inte möjlighet att resa hem över natten.Projektet har därför kretsat kring hur man distribuerar privata och gemensamma rum inom byggnaden. Hur privat vill man vara och hur gemensam vill man vara?Ska man göra separata lägenheter med pentry? Ska man återskapa en bostad delad med andra? Eller ska man maximera de gemsamma ytorna och se de privata ytorna som endast sovrum?Om man skapar en alltför hemlik miljö, kan den intimiteten bli påträngande när man delar den med främlingar?Jag har undersökt min frågeställning i byggnadens alla delar. Hur relaterar byggnaden till sin omgivning? Hur ser fasaden ut? Hur relaterar de privata rummen till de gemsamma rummen? Hur relaterar de gemensamma rummen till varandra?.

Svensk lagstiftning stadgar i aktiebolagslagens tionde kapitel om att varje aktiebolag skall ha en revisor. Diskussioner har förts om att revisionsplikten bör tas bort, i första hand för små privata aktiebolag. Vi har med bakgrund av diskussionen funnit det intressant undersöka vilken upplevd nytta revisionen tillför små privata aktiebolag. Vi undersökte vårt problemområde genom en litteraturstudie och en enkätundersökning samt intervjuer med företrädare för små privata aktiebolag inom Luleå kommun. De båda empiriska undersökningarna gav oss många intressanta resultat.

I patienthotellet bor flera familjer tillsammans i ett tillfälligt kollektiv. Kollektivet är i detta fall inte självvalt av familjerna utan en praktisk lösning för de familjer som har lång resväg till sjukhuset och inte möjlighet att resa hem över natten.Projektet har därför kretsat kring hur man distribuerar privata och gemensamma rum inom byggnaden. Hur privat vill man vara och hur gemensam vill man vara?Ska man göra separata lägenheter med pentry? Ska man återskapa en bostad delad med andra? Eller ska man maximera de gemsamma ytorna och se de privata ytorna som endast sovrum?Om man skapar en alltför hemlik miljö, kan den intimiteten bli påträngande när man delar den med främlingar?Jag har undersökt min frågeställning i byggnadens alla delar. Hur relaterar byggnaden till sin omgivning? Hur ser fasaden ut? Hur relaterar de privata rummen till de gemsamma rummen? Hur relaterar de gemensamma rummen till varandra?.

Syfte: Syftet med denna uppsats a?r att identifiera vilka bootstrappingsmetoder som svenska sma?fo?retag tilla?mpar samt hur dessa tilla?mpas. Dessutom a?mnar studien att kartla?gga vilka av de identifierade bootstrappingskategorierna som anses vara mest effektiva pa? att tillfredssta?lla behovet av kapital.Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen utgo?rs av teorier om det finansiella gapet samt asymmetrisk informationsfo?rdelning. Vidare behandlas entrepreno?rens preferensordning av kapital i Pecking Order Theory samt teorier om finansiell bootstrapping och dess olika metoder.Metod: Studien utga?r fra?n ett positivistiskt inslag och besitter en iterativ forskningsansats.

Denna uppsats handlar om hur privata företag och offentliga organisationer arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare. Syftet är att undersöka hur de arbetar internt och externt för att se om det finns några skillnader eller likheter. Den teoretiska referensramen är uppbyggd i följande tre delar. Första delen redogör kort om privata och offentliga organisationer för att få en överblick över dess skillnader i rekrytering. Andra delen redogör för ämnet attraktiva arbetsgivare och hur organisationer internt arbetar för att vara attraktiva arbetsgivare.

Forskningen om utdelningspolicy hos aktiebolag brukar vara inriktad på att förstå hur publika aktiebolag tänker vid sina utdelningsbeslut men de publika aktiebolagen är endast 0,36 procent av alla registrerade aktiebolag i Sverige. I denna uppsats har vi därför velat utreda hur utdelningspolicy ser ut hos privata aktiebolag. Det är två viktiga faktorer som skiljer de privata aktiebolagen från de publika, skattesituationen och förhållandet mellan bolag och ägare. Eftersom de flesta privata aktiebolag ägs av ett fåtal ägare som dessutom är aktiva i verksamheten beskattas ägarna vid utdelning enligt de så kallade 3:12 reglerna och bolaget kallas för ett fåmansföretag. Från och med årsskiftet har 3:12 reglerna förändrats till att bli mer gynnsamma för fåmansföretag som är arbetskraftsintensiva genom att ägarna kan erhålla högre utdelningar till en lägre kapitalskatt än tidigare.

Uppsatsen ämnar besvara vilka aktiebolagsrättsliga skillnader det finns inom EU 25 för att starta och driva ett privat aktiebolag jämfört med den svenska aktiebolagslagens regler. Aktiebolagsrättsliga skillnader som undersöks generellt inom EU 25 är kapitalkrav, bolagsstyrning, aktieägare samt bolagsskatt. Utöver dessa fyra kategorier undersöks även bolagsbildning och bolagsstämma i fem länder som detaljstuderats. Sverige, Frankrike, Storbritannien, Tjeckien och Tyskland..

Syfte: Gällande förvärv av kommunala hyresrätter har de flesta diskussioner som uppmärksammats, enligt vår uppfattning, rört ombild¬ningen från hyresrätt till bostadsrätt. Det är även det som teoretiskt finns beskrivet. Därför anser vi att vår studie kan bidra till att belysa fenomenet och öka vetskapen, om att hyres¬rätterna kan byta ägare och de facto byter ägare utan att upplåtelseformen ändras. Vårt syfte är därför att studera hur fastighetsköp gjorda av privata fastighets¬ägare från kommunala fastighetsföretag går till.Metod: Vi har i vår uppsats delat hermeneutikernas synsätt då vi är medvetna om att vår inställning och tolkning av studien kommer att påverka vårt resultat. Vidare har vi tillämpat ett kvalitativt tillvägagångssätt där vår studie grundar sig på intervjuer.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur de privata och offentliga vårdcentralerna i Hallands län hanterar sina varumärken. Genom denna studie kan vi se hur vårdcentralerna utmärker sig från varandra i vårdmarknaden samt vilka likheter och skillnader som finns mellan de två olika verksamhetsformernas, de privata och de offentliga, hantering av varumärke.Studien är baserad på en kvalitativ metod och det empiriska materialet har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer. Sex vårdcentraler, varav tre offentliga och tre privata, från Hallands län har deltagit i undersökningen. Resultatet har sedan analyserats med hjälp av tidigare forskning och relevanta begrepp inom områdena varumärkesuppbyggnad och varumärkeskommunikation.Resultatet visar att varumärkesarbete är något som både de offentliga och de privata vårdcentralerna, medvetet och omedvetet, arbetar med. Vissa vårdcentraler anser att varumärkesarbete är något som är viktigt för deras verksamhet medan andra vårdcentraler ser det som mindre viktigt.