Sökresultat:
1556 Uppsatser om Privata aktörer - Sida 64 av 104
Ett försvagat kollektiv? : Lokala ordförandens erfarenheter av en lÀgre facklig organisationsgrad
Antalet medlemmar har inom de flesta svenska fackliga organisationer minskat de senaste Ären. Men fortfarande har Sverige en, internationellt sett, hög facklig organisationsgrad. Detta sÀgs bland annat bero pÄ den decentraliserade lokala fackliga verksamheten pÄ arbetsplatsnivÄ. Syftet med denna studie Àr att analysera hur lokala fackliga ordföranden inom fackförbundet Kommunal i Stockholm upplever situationen med minskat medlemsantal, detta görs med avstamp i teorier om organisation och facklig medlemsutveckling. Resultatet frÄn studien visar att de frÀmsta upplevda orsakerna till att medlemsantalet sjunkit Àr en förÀndrad arbetsmarknadsstruktur, en individualiserad syn pÄ facket samt politiska beslut.
Kunskapsöverföring i projektverksamheten skapar kunskapskapital för framtiden - En kvalitativ studie av tvÄ privata företag med verksamhet i vÀstra Sverige
Denna rapport fokuseras omkring de tre Àmnena projektledning, kunskap ochförÀndringsledning. I en företagsvÀrld dÀr allt mer av verksamheten bestÄr avprojektverksamhet har det upplevts som viktigt att skapa en bÀttre förstÄelse omkringdetta Àmne.Avsikten med denna studie har varit att skapa en bÀttre förstÄelse för omrÄdetprojektledning med fokus pÄ ledning av IT-projekt. Det specifika syftet har varit att bidratill en ökad insikt om överföring av kunskap mellan IT-projekt i olika former. Studien Àren kvalitativ studie och det empiriska materialet har inhÀmtats frÄn ett Fordonsföretagoch ett Konsultföretag. Samtliga respondenter Àr verksamma i yrkesrollen somprojektledare.
Digital v?rd och fysiska k?er - en studie av n?tl?karkostnadernas p?verkan p? tillg?ngligheten i prim?rv?rden
Digitala v?rdtj?nster har blivit alltmer popul?ra i Sverige under de senaste ?ren, men det r?der delade meningar bland forskare och v?rdanst?llda om huruvida dessa har en positiv p?verkan p? v?rdsamh?llet eller inte. Denna uppsats syftar till att unders?ka hur kostnaden f?r utoml?nsers?ttning i samband med anv?ndningen av privata digitala v?rdtj?nster har p?verkat v?ntetiderna inom prim?rv?rden. Detta g?rs genom en regressionsanalys, d?r ytterligare variabler s? som bra sj?lvskattad h?lsa, median?lder, ekonomisk standard och eftergymnasial utbildningen kontrolleras f?r.
KlotteranmÀlningar : orsaker till markanta skillnader i anmÀlningsstatistiken avseende kommunerna i VÀsternorrlands lÀn
I Sverige beskrivs klotter och graffiti som tvÄ olika uttryck. I grunden betyder dessa uttryck samma sak nÀmligen att mÄla med sprej fÀrg. Detta har resulterat i en osÀkerhet i samhÀllsdebatten och hos politiker hur de ska förhÄlla sig till klotter och graffiti. Det olagliga klottret resulterar Ärligen i kostnader pÄ flera hundratals miljoner för det svenska samhÀllet. Den lagliga graffitin ses som en konstform som ger utövarna möjligheter att uttrycka sig.
Vem kan ordna en bostad Ät Valle? : en studie om hemlösa i en liten kommun
Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera sociala insatser för hemlösa i en mindre kommun med avseende pÄ olika aktörers insatser och om det sker nÄgon samverkan mellan olika verksamheter. FrÄgestÀllningar som jag har stÀllt Àr: Hur ser olika aktörer pÄ gruppen hemlösa? Vilka mÄl har aktörerna för de insatser som görs i förhÄllande till gruppen hemlösa? Hur arbetar olika aktörer konkret med hemlösas situation? Vilka Àr vÀgarna till framgÄng nÀr det gÀller arbetet med hemlösa? Metoden som studien utgick ifrÄn Àr en explorativ studie med syfte att fÄnga upp de intressenter som Àr intressanta inför en fördjupad studie. I den fördjupade studien intervjuade jag tvÄ privata bostadsbolag, tvÄ trossamfund och enhetschefen för socialtjÀnsten i GlÀntans kommun. Studien har kommit fram till att ett trossamfund har en mÄlsÀttning för hemlösa som kommer till deras behandlingshem.
Stereotyper : och dess pÄverkan pÄ polisens arbete
Arbetet belyser problemet med stereotypa uppfattningar, bÄde inom och utom polisvÀsendet. Vi har tittat nÀrmare pÄ vad som definierar en stereotyp och beskriver tvÄ av de vanligaste stereotyperna; könsstereotyper och etnostereotyper. Könsstereotyper ligger till grund för diskriminering i bÄde privata och offentliga sektorn. En diskussion som i allra högsta grad Àr aktuell i media och samhÀllsdebatten. Detta framgÄr bland annat i tidningen Svensk Polis om det i Stockholm tidigare anvÀnda vitsordssystemet.
En fallstudie om antidiskrimineringsarbete inom finans- och IT-sektorn
Föreliggande studie tar sin utgÄngspunkt i att diskriminerande mekanismer försvÄrar etnisk inkludering pÄ arbetsmarknaden. Undersökningen söker empiriskt belysa attityder och praktiker inom den privata finans- och IT-sektorn vad avser rekryteringav personer med utlÀndsk bakgrund, samt undersöka resultatet i ljuset av tre diskrimineringsteorier: Stigmatisering, preferensbaserad diskriminering och strukturell diskriminering. Studien bygger pÄ 18 intervjuer och 6 policydokument frÄn 16 olika företag. Studien visar att mÄngfald och antidiskrimineringsarbete ses som sjÀlvklarheter. Det Àr ocksÄ en förklaring till varför ett aktivt arbete med dessa frÄgor inte förekommer i större utstrÀckning Àn vad diskrimineringslagstiftningen anger i termer om diskrimineringsförbud.
Personlig men inte privat : KriminalvÄrdares individuella uppfattningar om professionalitet i yrkesutövandet
Yrket som kriminalvÄrdare innebÀr mÄnga arbetsuppgifter som bör grundas i ett professionellt förhÄllningssÀtt. KriminalvÄrdaren skall förhÄlla sig personligt men inte privat gentemot intagna samt skilja pÄ person och gÀrning i bemötandet. Ett professionellt förhÄllningssÀtt prÀglas av verksamhetens riktlinjer och normer sÄ vÀl som individuella vÀrderingar och intressen. Syftet var att beskriva kriminalvÄrdares individuella uppfattningar om att utöva professionalitet samt skilja pÄ att vara personlig och privat i sitt yrkesutövande. Teoretiska utgÄngspunkter har tagits i den symboliska interaktionismen och teorin om spegeljag.
LÀrares syn pÄ sin yrkesroll : En kvalitativ intervjustudie
Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare uppfattar sin roll i klassrummet och hur de ser pÄ sin yrkesroll med hjÀlp av olika syn pÄ roller. Genom kvalitativa intervjuer med fyra etablerade lÀrare och tvÄ lÀrarstudenter har jag med hjÀlp av en induktiv ansats undersökt fenomenet roller för att pÄ sÄ sÀtt fÄ en djupare förstÄelse. Under studiens gÄng har jag fokuserat pÄ lÀrarnas egen förestÀllning. Jag har avgrÀnsat mig till att intervjua lÀrare pÄ en skola i Stockholm av flera anledningar, dels pÄ grund av att det finns en intressant aspekt i hur lÀrare pÄ just den hÀr skolan ser pÄ roller, dels att jag lÀtt kunde fÄ tillgÄng till forskningsfÀltet. IntervjufrÄgorna byggde pÄ följande tre teman; förvÀntningar, erfarenhet och roller.
En studie av tvÄ havsnÀra omrÄdens offentliga platser och attraktivitet
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur vattennÀra omrÄden det vill sÀga
VĂ€stra Hamnen och Norra Ălvstranden, som tidigare anvĂ€nts som hamn- och
industriomrÄden idag fungerar med sin nya anvÀndning genom att titta pÄ vad som
gör dem attraktiva och för vem. Vidare Àr syftet att ta reda hur tillgÀngliga
de Àr för allmÀnheten genom dess offentliga platser. Studien har ett
typo-morfoligiskt förhÄllningssÀtt vilket betyder att den sociala
sammansÀttningen studerats i omrÄdena samt den fysiska strukturen genom att
offentliga platser undersökts samt bebyggelsestrukturen.
SjönÀra omrÄden anses vara attraktiva för en mÄngfald av mÀnniskor men studien
visar att det överlag Àr resursstarka personer som bosÀtter sig i Norra
Ălvstranden och VĂ€stra Hamnen. Att omrĂ„dena Ă€r attraktiva samt att det överlag
Àr en viss grupp mÀnniskor som bosÀtter sig i omrÄdena exemplifierar en
problematik kring hur tillgÄngen till omrÄdenas offentliga platser fungerar.
Studier kring de offentliga rummen har uppmÀrksammat att strÄken i dessa
omrÄden Àr betydelsefulla för att en mÄngfald av mÀnniskor och inte bara de som
bor dÀr ska kunna orientera sig till de attraktiva vattennÀra omrÄdena och
kÀnna sig vÀlkomna till exempelvis de offentliga kajstrÄken.
Sjukgymnasters upplevelser av yrkets status i Australien och Sverige: en kvalitativ studie
Status Àr ett brett begrepp som kan definieras pÄ mÄnga olika sÀtt. Status stÀlls ofta i samband med yrke och mÄnga mÀnniskor har en uppfattning om vilken status olika yrkesgrupper har. Det finns motsÀgelsefulla resultat frÄn tidigare studier om hur sjukgymnaster upplever yrkets status. En studie visar pÄ att yrkets status Àr hög medan Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund menar att den behöver förbÀttras. Syftet med studien var att beskriva hur yrkesverksamma sjukgymnaster i Australien och Sverige upplever sjukgymnastyrkets status samt vad som kan förÀndras för att pÄverka yrkets status.
Budgeten som styrverktyg ? En studie av Blekingesjukhuset i Karlskrona och S:t Görans sjukhus i Stockholm
VÄrt syfte Àr att undersöka om och hur budgetens roll skiljer sig Ät mellan en offentlig och en privat hÀlso- och sjukvÄrdsorganisationer. Vi har baserat vÄr uppsats och vÄra slutsatser pÄ intervjuer, som vi gjort pÄ Blekingesjukhuset i Karlskrona och S:t Görans sjukhus i Stockholm. Vi har gjort intervjuer pÄ fyra till fem olika nivÄer i bÄda organisationerna, för att fÄ ett djup i vÄr undersökning. Vi har kommit fram till att det finns stora skillnader mellan det offentliga sjukhuset och det privata sjukhuset. Den största skillnaden fann vi vara budgetuppföljningen, men att det inte finns nÄgon större skillnad mellan sjukhusen pÄ lÀgre nivÄ, dÀremot pÄ högre nivÄer kan vi urskilja relativt stora skillnader.
3D-tabell för datalagring som molntjÀnst
Projektet kretsar kring idén om en lagringsform, utformad som en tabell, som inte Àr bunden till en specifik plattform eller ett specifikt filsystem och som kan fungera som en molntjÀnst. Denna lagringsform Àr dessutom mer avancerad Àn en vanlig tabell dÄ den innehÄller tre dimensioner.Idén kom till under en förelÀsning om molntjÀnsten google app engine dÄ det kort förklarades att de anvÀnder ett, av dem sjÀlva skapat, system som kallas för BigTable. Detta projekt liknar BigTable men skiljer sig dÄ detta projekt Àr nÄgot enklare, öppen kÀllkod samt att det Àr baserat pÄ java vilket gör det plattformsoberoende.Syftet med projektet Àr skapa en enkel plattform för datalagring som kan anvÀndas som molntjÀnst dÀr den underliggande tekniken lÀmpar sig för anvÀndning pÄ vitt skilda system och hÄrdvara.Tanken med ett sÄdant system Àr att man med smÄ medel ska kunna skapa en egen datalagring dÀr den traditionella filservern suddas ut och det mer moderna molnkonceptet anvÀnds. Genom att parkoppla servrar kan man i teorin skapa ett vÀrldsomspÀnnande lagringsnÀtverk med enormt stor lagringskapacitet men Àr i praktiken mer inriktad pÄ privata moln. Det spelar dock ingen roll om man enbart har en maskin eller flera hundra, för anvÀndaren kommer det alltid fungera likadant.Problemet som detta projekt tar sig an Àr det om datalagring och hur den kan lösas pÄ ett sÀtt som bidrar till ökad ekonomisk vinst utan att minska pÄ skalbarhet och anvÀndbarhet.Projektet löser Àven en annan viktig aspekt med datalagring vilket Àr versionshantering, nÄgot som andra tjÀnster inte erbjuder, tar bra betalt för eller som enbart finns i begrÀnsad form..
RÀtten till domstolsprövning av förvaltningsbeslut? med utgÄngspunkt i artikel 6.1 Europakonventionen
Bakgrund och problem: Spelmarknaden Àr en bransch som haft en otrolig tillvÀxt desenaste Ären, framför allt beroende pÄ att den tekniska utvecklingen gÄtt framÄt i rask taktoch dÀrmed möjliggjort nya kanaler för utbud av spel. Spelmarknaden i Sverige har sedanlÄng tid tillbaka varit statligt reglerad och pÄ grund av det endast varit förbehÄllen vissaenstaka aktörer. PÄ senare tid har denna monopolsituation ifrÄgasatts flitigt av sÄvÀl olikariksdagspartier som av EU. Inför riksdagsvalet 2006 var en förÀndring av spelmarknadenett löfte frÄn alliansen vid eventuell valseger. Eftersom alliansen segrade har regeringentillsatt en utredning om spelmonopolet som ska vara klar 15 december 2008.
Olika skolor, olika identiteter? - Fem lÀrares syn pÄ hur skolan pÄverkat deras lÀrarroll och identitet
Syftet med detta arbete Àr att genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer undersöka hur fem lÀrare i samhÀllskunskap pÄ tvÄ gymnasieskolor med vÀldigt olika karaktÀr, en lÄgstatusskola med yrkesutbildningar och en högstatusskola med enbart studieförberedande utbildningar, upplever att deras arbetsplats pÄverkar deras lÀraridentitet, samt hur arbetsplatsen villkorar deras lÀrarroll.
Resultatet av intervjuerna har sedan analyserats och tolkats utifrÄn tidigare forskning och teorier, dÀribland George Herbert Meads teori om socialisation, Andy Hargreaves forskning kring lÀrarkulturer och Eva Rhöses forskning kring lÀraridentitet och lÀrarroller. Resultatet visar att med olika sorters elevsammansÀttning kommer olika utmaningar, vilket beroende pÄ skola, formar lÀrarrollen och lÀraridentiteten Ät olika hÄll. Medan lÀrare pÄ en lÄgstatusskola som en konsekvens av eleverna pÄ skolan skapar en organisk samarbetskultur dÀr deras privata personligheter kommer mer fram upplever lÀrarna pÄ en högstatusskola att deras individuella frihet Àr större. Dessa upplevde samtidigt att de stod relativt ensamma, utan stöd. Vilket Ä ena sidan skulle kunna begrÀnsa den individuella utvecklingen, dÄ vÄra identiteter formas utifrÄn kommunikationen med andra, men Ä andra sidan ger större möjlighet till egen reflektion och mer sjÀlvstÀndig utveckling.
I slutdiskussionen pÄpekar jag att en optimal situation för mina informanters individuella utveckling och vÀlbefinnande troligtvis skulle vara en skola med mindre segregation och bredare elevsammansÀttning..