Sök:

Sökresultat:

1556 Uppsatser om Privata aktörer - Sida 20 av 104

Det osynliga glastaket ? om den lÄga andelen kvinnliga verkstÀllande direktörer.

Vi vill med denna studie ta reda pÄ vilka mekanismer, som bidrar till den lÄga andelen kvinnor bland VD:ar i svenska privata företag och om situationen har förÀndrats de senaste tio Ären. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka glastaket frÄn ett ovanifrÄn-perspektiv. Fokus i studien ligger dÀrför pÄ de styrelseordförande, som arbetar med rekrytering, och inte pÄ de kvinnor, som strÀvar efter att nÄ toppen. I referensramen ingÄr feministiska begrepp som genuskunskap, intersektionalitet, hegemonisk maskulinitet, och homosocialitet men den behandlar Àven rekrytering, kvotering och positiv sÀrbehandling.Studien Àr kvalitativ och genomfördes med hjÀlp av semi-strukturerade intervjuer. En serie intervjuer utfördes, med tvÄ projektledare pÄ en jÀmstÀlldhetsorganisation, sex styrelseordförande och tvÄ rekryterare.

DirektÀgande fastighetsfonder-En finansieringslösning till utvecklingen av

Idag finns det cirka en halv miljon bostÀder frÄn miljonprogrammet som Àr i behov av renoveringoch modernisering. Bostadsföretagen som Àger dessa fastigheter har problem med att finansierarenoveringen som krÀvs för att höja standarden och förlÀnga livslÀngden pÄ fastigheterna. Dennauppsats handlar om hur direktÀgande fastighetsfonder kan fungera som ett alternativ tillfinansieringen av renoveringen av miljonprogrammet.Fördelen med att anvÀnda direktÀgande fastighetsfonder som finansiellt verktyg tillupprustningen av miljonprogrammet Àr att kapitalet kan hÀmtas frÄn den privata sektorn ochberoendet av en stark finansiÀr minskas. Genom fondstrukturen skapas möjligheter för ett mindresparande i bostadsfastigheter och gör marknaden för potentiella investerare större.Uppsatsen behandlar tvÄ omrÄden i Stockholm och Àr belÀgna Rinkeby- Kista och SkarpnÀck.Med hjÀlp av rÀkneexempel pÄ en fiktiv fastighet utplacerad i dessa tvÄ omrÄden har det visat sigatt det kan vara lönsamt ur en investerares perspektiv som vill köpa andelar i fastighetsfondensom anvÀnds i denna uppsats. Exempelvis fÄr en fondinvesterare 9,1 % per Är i SkarpnÀck.Med en upprustning av miljonprogrammet tillkommer kostnader för renovering samthyresökningar.

DÀrför blev hemsidan min fristad...: en empirisk studie av relationen mellan det personliga och det politiska pÄ svenska privata feministiska hemsidor.

AbstractInom forskningen kring personliga hemsidor pÄ Internet har fokus frÀmst riktats mot identitetskonstruktion, hur jaget presenteras och de psykologiska och sociologiska orsakerna som ligger bakom. Min studie tar ett steg ifrÄn detta och integrerar studiet av den personliga hemsidan med studiet av den politiska hemsidan. Jag undersöker relationen mellan det personliga och det politiska pÄ svenska privata feministiska hemsidor. Jag har intervjuat fyra skapare och analyserat sju hemsidor. Sammantaget utgör min studie en empirisk neddykning i de svenska privata feministiska hemsidor som finns tillgÀngliga pÄ Internet anno höst 2003 och vÄr 2004.

Analyser med indelningspaketet av privata skogsfastigheter inom Norra SkogsÀgarnas verksamhetsomrÄde :

LÄngsiktig planering av privata skogsfastigheter har fram till nu inte förekommit i nÄgon större skala, till skillnad frÄn storskogsbruket En av anledningarna har varit att de system som funnits pÄ marknaden inte varit anpassade för mindre skogsinnehav. Nu har Indelningspaketet (IP), ett system för lÄngsiktig planering, vidareutvecklats sÄ att det gÄr att anvÀnda Àven pÄ mindre fastigheter. IP optimerar nuvÀrdet genom val av skötselalternativ för skogsinnehavet UtifrÄn avdelningsregistret imputeras (tilldelas) nödvÀndiga provytedata till varje avdelning frÄn en provytebank. Detta medför att en kostsam objektiv cirkelprovyteinventering som normalt krÀvs vid anvÀndning av IP undviks. En analys med IP strÀcker sig över hundra Är.

Mellan-Rum

Jag vill som en queer praktiker med performativa metoder undersöka hur det textila materialet lÄter en möta olika platser i det offentliga rummet. Med min egen kropp som utgÄngspunkt placerar jag mig sjÀlv i offentliga, semi-offentliga och privata rum för att skapa en förskjutning och belysa de normer som dagligen upprÀtthÄlls i vÄrt samhÀlle. För att illustrera min performativa undersökning som fysisk form lÄter jag de textila material jag undersökt ta form i rummet och representeras i foton..

HÄllbar utveckling inom gruv- och skogsindustrin : En kvalitativ jÀmförelse mellan statliga och privatÀgda företag

Bakgrund: Arbetet med hĂ„llbar utveckling har ökat vĂ€sentligt under det senaste decenniet och mĂ„nga begrepp har tagits fram för att beskriva detta arbete, exempelvis CSR och Triple Bottom Line. Begreppen syftar till att ta hĂ€nsyn till de tre delarna ekonomi, miljö och sociala frĂ„gor i ett företags verksamhet. Även riktlinjer har skapats för att kunna mĂ€ta detta arbete. Global Reporting Initiative, som bildades 1997, Ă€r en av de frĂ€msta och har under det senaste Ă„rtiondet blivit vĂ€l etablerat och ett internationellt erkĂ€nt ramverk. Även i Sverige redovisar mĂ„nga företag enligt riktlinjerna och Ă„r 2007 tog nĂ€ringsdepartementet ett beslut som innebar att alla statliga bolag nu ska redovisa en hĂ„llbarhetsredovisning enligt GRI.Syfte: Syftet med vĂ„r uppsats Ă€r att jĂ€mföra statliga bolag med privata för att se skillnaden i hur de arbetar med hĂ„llbar utveckling.

Sömnmönster, sömnproblem och psykisk ohÀlsa i de yngre tonÄren

Studien undersöker hur könsfördelningen ser ut pÄ den samtida konstscenen i Sverige. I vilken utstrÀckning kön representeras pÄ ett jÀmstÀllt sÀtt inom utstÀllningsproduktion antas kopplat till hur de delaktiga i beslutsprocessen förhÄller sig till externt jÀmstÀlldhetsarbete. Tre kategorier av organisationer studeras för att kunna avgöra om det finns skillnader i tillvÀgagÄngssÀtt. Officiella dokument frÄn varje organisation undersöks för att förstÄ hur de formellt förhÄller sig till jÀmstÀlldhetsarbete. Statistik av den faktiska könsfördelningen för varje organisation tas fram frÄn de tvÄ senaste Ärens utstÀllningsarkiv.

Kontextualisering av balanserad styrning pÄ divisionsnivÄ i en offentlig organisation: En fallstudie av Norrbottens lÀns landsting

Den privata sektorn har alltid sökt efter metoder för att effektivisera sin verksamhet och öka sin lönsamhet, detta har lett till att ekonomistyrningsmodeller har utvecklats. Sedan början av 1990-talet har Àven de icke-vinstdrivande organisationerna börjat snegla pÄ den privata sektorns styrmodeller med en förhoppning om att kunna effektivisera sina organisationer. Denna nya trend med icke-vinstdrivande organisationer som anammar styrmodeller utvecklade för den privata sektorn kom att kallas New Public Management. Den kanske vanligaste styrmodellen de offentliga organisationerna tar till sig Àr The Balanced Scorecard eller balanserad styrning som den heter pÄ svenska. Att mÄnga svenska offentliga organisationer vÀljer att implementera balanserad styrning Àr kÀnt, dÀribland svenska landsting.

Balanserat styrkort i en kommun

Olika former av prestationsmÄtt har sedan en tid tillbaka provats i kommuner. En av de modeller som kommuner har hÀmtat frÄn privata företag Àr balanserat styrkort. Ett problem Àr huruvida en modell som Àr framtagen för privata företag direkt kan tillÀmpas inom kommuner trots de skillnader som finns mellan dessa verksamheter. Syftet med denna uppsats Àr att, ur ett ledningsperspektiv, öka förstÄelsen för hur en kommun kan utforma och anvÀnda sig av balanserat styrkort. Delsyftet Àr att identifiera vilka fördelar och nackdelar som kan uppstÄ vid anvÀndning av balanserat styrkort i en kommun.

Uppföljning av kvalitet hos privata aktörer inom primÀrvÄrden : En beskrivning av det praktiska uppföljningsarbetet inom tre landsting

Bakgrund: En pÄgÄende trend inom hÀlso- och sjukvÄrden Àr införandet av marknadsreformer. Den lag som ska tillÀmpas nÀr ett vÄrdvalssystem införs Àr lagen om valfrihetssystem (LOV). PÄ grund av att landstingen Àr sjÀlvstyrande kan formerna för organisation och styrning variera.Syfte: Att undersöka och beskriva hur landsting praktiskt arbetar med att följa upp privata vÄrdgivare inom primÀrvÄrden, med avseende pÄ kvalitet i vÄrden.Metod: Deskriptiv fallstudie med triangulering.Resultat: I alla de tre fallen framhÄlls att uppföljningen av de offentliga och privata vÄrdcentralerna Àr likadan. Det görs uppföljning av samtliga vÄrdcentraler en gÄng per Är. Till denna samlas data in frÄn olika kÀllor.

Den offentliga arbetsförmedlingens anpassningsförmÄga : Vilka skillnader finns mellan den offentliga arbetsförmedlingen och de privata arbetsförmedlingarna?

Det problem som behandlas i denna uppsats Àr: Vilka faktorer Àr avgörande för att den offentliga arbetsförmedlingen ska kunna uppnÄ högre kundvÀrde?Att uppnÄ högre kundvÀrde anses vara ett omrÄde som omfattas av mÄnga olika aspekter att ta hÀnsyn till. En viktig aspekt Àr organisationers förmÄga att anpassa sig efter kundernas stÀndigt förÀndrade behov. Det Àr den inriktningen som uppsatsens skribenter har valt att ta.Det konstateras att fler och fler företag i Sverige vÀljer att flytta sin produktionsavdelning utomlands för att minska sina kostnader. Det enda som inom en snar framtid stannar kvar i Sverige Àr företagens ?prototypavdelning? dvs.

Drogtestning inom den privata arbetssektorn : Behov av lag?

IntegritetsfrĂ„gor i arbetslivet har uppmĂ€rksammats vĂ€sentligt under den senaste tiden. En kontrollĂ„tgĂ€rd som har debatterats sĂ€rskilt Ă€r medicinska undersökningar i form av drogtester som arbetsgivare pĂ„kallar för kontroll av arbetstagare. I nulĂ€ge finns det ingen specifik lag som reglerar nĂ€r och under vilka omstĂ€ndigheter arbetsgivare Ă€r berĂ€ttigade att pĂ„kalla drogtestning av arbetstagare. År 2009 framlades dock ett lagförslag i SOU 2009:44, Integritetsskydd i arbetslivet, som Ă€ven innehĂ„ller förslag pĂ„ bestĂ€mmelser om medicinska undersökningar i arbetslivet.Denna uppsats analyserar huruvida det föreligger ett behov av en lag som reglerar nĂ€r och under vilka omstĂ€ndigheter arbetsgivare Ă€r berĂ€ttigade att begĂ€ra drogtestning av arbetstagare inom den privata arbetssektorn. FrĂ„gestĂ€llnigen analyseras huvudsakligen utifrĂ„n huruvida rĂ€ttssĂ€kerhetsskĂ€l kan motivera lagstiftning.

Dagens vÀnster-högerskala: partiers instÀllning till offentliga, privata vinstdrivande och privata icke-vinstdrivande aktörer

VÀnster-högerskalan har alltid varit nÀra knuten till grundideologierna socialism, liberalism och konservatism. Det Àr ocksÄ ur dessa som vÄra egna svenska partier Àr sprungna. Svensk politik har kÀnnetecknats av konflikter mellan vÀnster- och högerblocket, bland annat plan- mot marknadsekonomi samt offentligt kontra privat Àgande. Socialdemokraterna och VÀnsterpartiet Àr de av vÄra riksdagspartier som bÀst kan beskrivas med begreppet vÀnster. Moderaterna och Kristdemokraterna Àr de av dessa som uttrycket höger bÀst passar in pÄ.

Budgetprocess : I offentlig och privat verksamhet

Under tidigt 1900-tal började företag och organisationer att anvÀnda sig av budget. I Sverige kom genombrottet först pÄ 1950-talet och Àr idag vanligt förekommande i offentliga samt privata organisationer. Budgeten kan ses som en plan för framtiden som berör i stort sett alla medarbetare om Àn i olika stor utstrÀckning. DÄ organisa-tioner engagerar medarbetarna och lÄter dessa delta i budgetprocessen, kan det leda till en ökad motivation att hÄlla den budget som organisationen utarbetat samt öka prestationsförmÄgan.Budgeten betraktas mÄnga gÄnger som kronor och ören sammanstÀllda i ett doku-ment dÀr verkligheten inte avspeglas. Budgeten kan ses som ett viktigt dokument, dÄ den kan ha en betydande roll i organisationernas planering.

Kundval i hemtjÀnsten : möjligheter och begrÀnsningar

Stora förĂ€ndringar har Ă€gt rum inom Ă€ldreomsorgen de senaste decennierna med kommuner som infört kundvalsmodellen och fler kommuner som Ă€r pĂ„ gĂ„ng att införa den. Kundvalsmodellen innebĂ€r att Ă€ldre personer med beviljad hemtjĂ€nst fĂ„r möjlighet att sjĂ€lva vĂ€lja utförare av insatserna och dĂ€rmed har möjligheten att vĂ€lja mellan privata eller kommunala utförare. Kundvalet innebĂ€r sĂ„ledes att det finns minst tvĂ„ olika typer av utförare som kan utföra tjĂ€nsten. År 1992 infördes i Nacka kommun, Stockholms lĂ€n, den första kundvalsmodellen i Sverige. Enligt politiker och anhĂ€ngare av kundvalsmodellen fick kunderna större valmöjlighet och inflytande över sin situation.

<- FöregÄende sida 20 NÀsta sida ->