Sök:

Sökresultat:

1556 Uppsatser om Privata aktörer - Sida 19 av 104

Underkapitalisering i privata vÀlfÀrdsbolag

Bakgrund: Denna uppsats studerar Àmnet underkapitalisering. Med underkapitalisering menas sambandet mellan ett företags skulder och dess egna kapital. Underkapitalisering kan anvÀndas inom koncerner dÀr moder- och dotterbolag har skatterÀttslig hemvist i olika lÀnder och kan dÀrmed anvÀnda sig av skillnader i skattelagstiftningen för att minska sina skattekostnader. DÄ moderbolaget finansierar dotterbolaget med lÄnat kapital istÀllet för att skjuta till eget kapital uppstÄr rÀntekostnader som minskar dotterbolagets skattemÀssiga resultat och dÀrmed sjunker skattekostnaderna. Koncerner kan alltsÄ anvÀnda sig av underkapitalisering i syfte att skatteplanera.

Energideklarationer i flerbostadshus i GĂ€vle

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur energideklarationen har tagits emot och pÄverkat fastighetsÀgares arbete med energifrÄgor i flerbostadshus i GÀvle.Metod: Denna uppsats baseras pÄ kvalitativa intervjuer med fastighetsÀgare i GÀvle. FastighetsÀgarna som har medverkat Àr frÄn den kommunala och privata hyressektorn samt kooperativa bostadsrÀttsorganisationer och privata bostadsrÀttsföreningar. Intervjumaterialet har sammanstÀllts i fem olika kategorier i löpande text med förtydligande tabeller och diagram.Resultat och slutsats: Endast tre av de sju tillfrÄgade fastighetsÀgarna Àr helt fÀrdiga med energideklarationerna. Alla respondenter anser att energideklarationen Àr bra över lag, men det finns Àven flera saker som de anser Àr negativt med energideklarationen. Majoriteten av respondenterna anser att de inte har gjort nÄgra större förÀndringar i och med den nya lagen, de jobbade redan med energibesparande ÄtgÀrder innan energideklarationerna genomfördes.Förslag till fortsatt forskning: I uppsatsen har vi inte tagit hÀnsyn till de boende och deras pÄverkan av energiförbrukningen.

Nyutbildade studie - och yrkesvÀgledares kompetens, en entré, till Human Resources?

Kan ny utbildade studie - och yrkesvÀgledares kompetens vara intressant inom den privata sektorn och inte endast vara en tillgÄng inom den offentliga verksamheten eller inom skolvÀsendet..

SEB och LÀnsförsÀkringars tolkningar av skyddet för investerare i MiFID

MiFID (Markets in Financial Instrument Directive) Àr ett EU-direktiv som trÀdde i kraft den 1 november 2007, vilket har för avsikt att avreglera och harmonisera finansmarknaderna i Europa samt ge investerare ett ökat skydd. MiFID har inneburit förÀndringar för vÀrdepappershanterande företag som exempelvis de svenska bankerna som handlar med vÀrdepapper och ger rÄd till kunder i samband med dessa affÀrer. Utredningens syfte Àr att undersöka hur LÀnsförsÀkringar och SEB har tolkat MiFID med avseende pÄ skyddet för privata investerare. För att uppfylla syftet har författarna gjort tvÄ intervjuer pÄ respektive bank. Den teoretiska referensram som anvÀnds Àr Regeringens proposition 2006/07:115 vilken ligger till grund för MiFID:s implementering i svensk lag.

Organisationskultur i tvÄ organisationer med skilda inriktningar : en jÀmförande studie

Organisationer skapar egna kulturer innanför sina vÀggar, i likhet med varje land som har en egen kultur innanför landets grÀnser. Det finns ett intresse att ta sig innanför dessa vÀggar i ett försök att fÄ en inblick i organisationskulturens prÀgel. Det var detta intresse som vÀckte idén till denna jÀmförande studie vars syfte Àr: att lyfta fram skillnader samt likheter mellan de tvÄ studerade organisationernas organisationskulturer. Organisationerna som har studerats Àr ett företag tillhörande den privata sektorn och en kommun tillhörande den offentliga sektorn.Studiens konkreta frÄgestÀllning lyder: Vilka likheter respektive skillnader finns mellan organisationskulturen i den studerade organisationen som Àr verksam i den privata sektorn och organisationskulturen i den studerade organisationen som Àr verksam i den offentliga sektorn?Den valda metoden Àr en kvantitativ studie i form av en webbaserad enkÀtundersökning dÀr full anonymitet erbjudits de bÄda organisationerna och samtliga respondenter i hopp om att svaren pÄ det viset ska vara sanningsenliga och öppna.Studiens slutsats Àr att det finns bÄde kulturella skillnader och kulturella likheter mellan de tvÄ undersökta organisationerna.

Balanserat styrkort inom ett universitet: FrÄn strategiprocessen till styrmodellens effekter

Det balanserade styrkortet Àr en styrmodell vilken kommer frÄn den privata sektorn, men den kan tillÀmpas sÄvÀl i den privata som i den offentliga sektorn. Det har visat sig vara problematiskt att styra organisationer inom den offentliga sektorn pÄ grund av dess storlek, komplexitet samt de starka professionerna som finns bland yrkesgrupperna. Ett universitet Àr ett exempel pÄ en organisation i den offentliga sektorn som stÀndigt möter den hÀr typen av problematik, eftersom det Àr en komplex verksamhet dÀr resultaten Àr svÄra att mÀta. UtifrÄn dessa förutsÀttningar Àr det av intresse att studera hur det balanserade styrkortet fungerar inom ett universitet.Syftet med denna studie Àr genom att beskriva strategiprocessen, öka förstÄelsen för effekterna av det balanserade styrkortet. För att uppnÄ syftet har en kvalitativ studie utförts med tvÄ datainsamlingsmetoder i form av intervjuer och enkÀter.

GÄva eller muta : Hur Àr uppfattningarna i Svenska företag

De rubriker som funnits i media den senaste tiden om korruption gav mig idén till att skriva detta arbete. Jag sökte teori och upptÀckte snart att det saknades arbeten som behandlade korruption inom den privata sektorn och fann dÀrför det omrÄdet intressant att koncentrera sig till. Mitt syfte formades efter de frÄgor jag stÀllde mig genom att granska dels teori och artiklar i media. Det jag ville ha svar pÄ med undersökningen var om företagen anvÀnder sig av gÄvor samt deras motiv bakom och att klargöra deras uppfattningar om lagstiftningen nÀr en gÄva blir en otillbörlig förmÄn. Jag ville Àven skapa mig en uppfattning om företagen arbetar för att minimera risken för korruption inom den egna organisationen.För att uppnÄ mitt syfte genomförde jag sex stycken intervjuer med arbetstagare inom den privata sektorn i Sverige.

Managementteknologier i harmoni eller i konflikt? : En studie av TQM & MBO samt deras översÀttning och influenser hos tvÄ utförare i bestÀllar-utförarmodellen

Kvalitetsrörelsen avspeglar sig i managementteknologier sÄsom TQM och NPM som implementerats inom den privata- och offentliga sektorn. Inom NPM anvÀnds MBO som dess frÀmsta verktyg. MBO kan vid en jÀmförelse ses som en motsats till det TQM sÀgs stÄ för. BestÀllar-utförarmodellen som brukas inom NPM har privata sektorn som utförare. Det huvudsakliga syftet för denna studie Àr att undersöka om tvÄ organisationer tillÀmpar TQM eller MBO eller dessa i kombination.

Internkommunikation i förÀndringsprocesser : En fallstudie av Folksam syd

VÄrt intresse för verksamhets- och systemutveckling har vÀxt fram under vÄr studietid, dÄ vi fÄtt kunskap om att en av utvecklingstyperna har en mer prioriterad roll vid ett utvecklingsarbete. Efter att ha lÀst en del artiklar blev vi Àven intresserade av att jÀmföra vilka faktorer samt vem som Àr beslutstagare vid utveckling av organisationer i den statliga och privata sektorn. Detta för att se vilka eventuella skillnader respektive likheter det finns mellan dem.Syftet med denna studie Àr att hitta de faktorer som Àr avgörande vid val att prioritera verksamhetsutveckling respektive systemutveckling. Samt att skapa en djupare förstÄelse för en organisations tÀnkande vid utveckling och hur utvecklingen skall genomföras.Vi valde i denna studie att genomföra en kvalitativ studie dÀr vi började med att tillÀgna oss relevant teori som förklarar och fördjupar lÀsaren i vad verksamhets- och systemutveckling Àr. Vidare utformade vi intervjufrÄgor utifrÄn vÄr problemformulering.

UNDERSÖKNING AV URVALSKRITERIER VID UPPHANDLING AV ASFALT En jĂ€mförelseanalys mellan privat och offentlig verksamhet

BakgrundI Sverige finns 9850 mil vÀg som Àr statligt Àgd och 4160 mil kommunalt Àgd vÀg. Av dessa bestÄr 80 % av asfalterat underlag. Det innebÀr att den offentliga verksamheten i Sverige omsÀtter stora mÀngder asfalt, bÄde i form av nyanlÀggning av vÀgar samt underhÄll av gamla vÀgar. Det finns ocksÄ en stor privat asfaltmarknad, frÀmst bestÄende av industrier, som har asfalterade ytor. Dessa privata verksamheter Àr en stor men Ànnu outforskad del av marknaden.SyfteUndersökningen hade till syfte att undersöka och jÀmföra hur privata och offentliga verksamheter prioriterar val vid upphandling av asfalt.

Kompetenskrav pÄ personalspecialister - MÄnga Àr kallade, fÄ Àr utvalda

Som snart nyutexaminerade vÀcktes vÄrt intresse att studera hur konkurrenskraftiga nyutexaminerade personalvetare Àr pÄ arbetsmarknaden idag. Enligt en enkÀtundersökning vid Göteborgs Universitet bland tidigare personalvetarstudenter ansÄg över 80 % av studenterna att de har en tillrÀcklig eller mer Àn tillrÀcklig kompetens i förhÄllande till sina arbetsuppgifter. DÀremot önskade majoriteten av de tidigare studenterna att Personalvetarprogrammet bör kompletteras med mer praktisk anknytning som t.ex. en praktiktermin. Uppgifterna kan tyckas vara motsÀgelsefulla och vi önskar dÀrför bringa klarhet i arbetsgivares kompetenskrav Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en större förstÄelse kring vilka förestÀllningar som Àr framtrÀdande i arbetsgivares krav pÄ personalspecialisters kompetens.

Den sociala kreatören

Den sociala omgivningen spelar en viktig roll för designerns kreativa förmÄga. Framförallt har omgivningen en viktig inverkan för designerns emotionella tillstÄnd som i sin tur pÄverkar humöret och kreativiteten. Undersökningen visar ocksÄ att inspiration oftast hÀmtas frÄn arbetsgruppen snarare Àn den privata omgivningen, ett mönster som förstÀrks med erfarenhet och Älder..

KarriÀrplanering och kompetensförsörjning i privat företag, kommun och region

Talent Management och Performance Management Àr nya begrepp som baseras pÄ att organisationer pÄ ett strukturerat sÀtt planerar för att attrahera, behÄlla och utveckla rÀtt medarbetare samt definierar hur de ska skapa, styra och mÀta en prestationskultur. Baserade pÄ organisationens affÀrsmÄl ska strategierna framgÄngsrikt medföra att organisationen kan sörja för sitt behov av medarbetarkompetens som organisationens utveckling och överlevnad krÀver. Jag valde att undersöka om organisationer aktivt arbetar med innehÄllet i begreppen. Inför studien dÀr mitt huvudsyfte Àr att analysera hur stora organisationer hanterar karriÀrplanering och kompetensförsörjning valde jag att intervjua tre medarbetare som arbetar centralt med personalstrategiska frÄgor. De tre organisationer som ingÄr i studien, det vill sÀga en kommun, en region och ett privat företag hanterar organisationens behov av kompetens olika.

Betydelsen av sociala medier vid rekrytering. : Studenters medvetenhet om bakgrundsgranskningar.

Syftet med denna kvantitativa studie Ă€r att undersöka om studenter vid UmeĂ„ universitet Ă€r medvetna om att de kan bli bakgrundsgranskade nĂ€r de söker arbete och hur de gör för att skydda och framhĂ€va sig i sociala medier och pĂ„ Internet sĂ„ inte studenternas digitala spĂ„r minskar anstĂ€llningsbarheten. Denna studie innehĂ„ller fyra frĂ„gstĂ€llningar; Är studenter medvetna om att de blir kollade och bortvalda pĂ„ grund av digitala spĂ„r, vilken information vĂ€ljer de att framhĂ€va och vad tar man bort, skiljer sig detta Ă„t mellan mĂ€n och kvinnor och skiljer sig det Ă„t mellan kunniga och mindre kunniga anvĂ€ndare av social media och Internet. Resultatet visar pĂ„ att det finns en bra medvetenhet om att de kan bli kollade men att de Ă€ndĂ„ visar upp olĂ€mpligt material. Studenterna var bra pĂ„ att göra sina profiler privata men majoriteten visse inte att de instĂ€llningarna gĂ„r att kringgĂ„. Studien visar att det som mest skiljer sig Ă„t bland könen var att mĂ€nnen anser sig mer kunniga och hade mer kunskap om teknik relaterade frĂ„gor.

DirektÀgande fastighetsfonder -En finansieringslösning till utvecklingen av miljonprogramsfastigheter

Idag finns det cirka en halv miljon bostÀder frÄn miljonprogrammet som Àr i behov av renoveringoch modernisering. Bostadsföretagen som Àger dessa fastigheter har problem med att finansierarenoveringen som krÀvs för att höja standarden och förlÀnga livslÀngden pÄ fastigheterna. Dennauppsats handlar om hur direktÀgande fastighetsfonder kan fungera som ett alternativ tillfinansieringen av renoveringen av miljonprogrammet.Fördelen med att anvÀnda direktÀgande fastighetsfonder som finansiellt verktyg tillupprustningen av miljonprogrammet Àr att kapitalet kan hÀmtas frÄn den privata sektorn ochberoendet av en stark finansiÀr minskas. Genom fondstrukturen skapas möjligheter för ett mindresparande i bostadsfastigheter och gör marknaden för potentiella investerare större.Uppsatsen behandlar tvÄ omrÄden i Stockholm och Àr belÀgna Rinkeby- Kista och SkarpnÀck.Med hjÀlp av rÀkneexempel pÄ en fiktiv fastighet utplacerad i dessa tvÄ omrÄden har det visat sigatt det kan vara lönsamt ur en investerares perspektiv som vill köpa andelar i fastighetsfondensom anvÀnds i denna uppsats. Exempelvis fÄr en fondinvesterare 9,1 % per Är i SkarpnÀck.Med en upprustning av miljonprogrammet tillkommer kostnader för renovering samthyresökningar.

<- FöregÄende sida 19 NÀsta sida ->