Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förståelse för NPM och resursfördelning med avseende på resursfördelningsmodeller och dess användning i offentlig sektor. Metod: Utifrån studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod använts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrån skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag på lika villkor?. Detta ställer stora krav på den resursfördelningsmodell som är framtagen av barn- och ungdomsnämnden i Gävle.

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förståelse för NPM och resursfördelning med avseende på resursfördelningsmodeller och dess användning i offentlig sektor. Metod: Utifrån studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod använts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrån skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag på lika villkor?. Detta ställer stora krav på den resursfördelningsmodell som är framtagen av barn- och ungdomsnämnden i Gävle.

Den statsvetenskapliga forskningen har påvisat ett ansvarsskifte från offentliga aktörer till privata. I samhällen där gränsen mellan offentligt och privat luckrats upp har frågor som tidigare riktades enbart mot offentlig sektor numera även adresserats gentemot privat sektor. Sedan 2000-talets början har frågan om vem som bör bära ansvaret för de mänskliga rättigheterna blivit viktigt på den internationella dagordningen. År 2000 lanserade FN ett initiativ om Global Compact som baseras på ?corporate social responsibility? med mjuk reglering.Denna uppsats belyser frågan kring detta ansvarsskifte utifrån de teorier som utvecklats om corporate social responsibility och mjuk reglering.

Den offentliga sektorn anses som ineffektiv av förespråkarna för New Public Management (NPM) som hävdar att den offentliga sektorns verksamheter ska bedrivas mer resultatinriktat, likt den privata sektorn. Detta för att skattebetalarnas pengar ska komma tillbaka till medborgarna. Ett sätt att lösa vad de framhåller som ett ineffektivitetsproblem har lett till konkurrensutsättning, där privata aktörer får en möjlighet att genom upphandling utföra offentliga tjänster. Syftet var att undersöka hur det strategiskt arbetas med stöd och vägledning till chefer i konkurrensutsatt verksamhet, samt hur chefer upplever att de får det stöd som behövs för att fullgöra sitt arbete. Vi ville även förklara de bakomliggande motiven för konkurrensutsättning.

Bakgrund och problemformulering: I dagens samhälle finns det ett problem med att olikastyrformer från den privata sektorn implementeras och läggs i lager på varandra i denoffentliga sektorn. Ambitionen med den ökade styrningen har varit och är effektivisering,dock kan införandet av nya styrformer ge oönskade bieffekter i form av motstridigastyrsignaler. Mellanchefer i offentlig sektor är till hög grad utsatta för styrning både uppifrånoch nedifrån och de ansvarar inför ett flertal olika intressenter. Denna ansvarsskyldighet, somkan uppkomma på grund av styrning kan upplevas både problematisk och okoordinerad.Syfte: Denna uppsats, som bygger på tre fallstudier, har två syften. Delsyfte ett är att beskrivahur ökad styrning tar sig uttryck i praktiken i svensk offentlig verksamhet.

Det finns vissa svårigheter med marknadskommunikation inom offentlig sektor då produkten och kunden skiljer sig från den privata sektorn. För en stad kan exempelvis produkten ses som en social effekt och kunder ses som medborgare. Samtidigt kan inte medborgarna endast ses som kunder, då de också är delaktiga i skapandet av stadens produkt och varumärke, utan måste också betraktas som interna medarbetare. Svårigheter i marknadskommunikation inom offentlig sektor är dessutom att offentliga organisationer måste ta hänsyn till en mängd olika värden.Vi har studerat hur olika värden inom Borås Stad tar sitt uttryck i marknadskommunikationen och hur kommunikationen med medborgarna sker. Vi vill kartlägga kommunikationen för att se hur Borås Stad arbetar för att positionera sig som textilstad, i och med pågående satsningar på det textila klustret Textile Fashion Center.

Många människor går in och ut ur olika missbruksprogram utan att bli fria från sitt missbruk på sikt. Frivilligsektorn har alternativa hjälpinsatser att erbjuda men frågan är vad dessa hjälpinstanser, som AA och frikyrkan, gör som individerna själva upplever vara till hjälp. Tidigare forskning har inte svarat på frågan varför individer väljer att söka sig till hjälpinstanser som dessa när det finns missbruksvård inom offentlig sektor att tillgå. Syftet med denna studie var att undersöka människor med bakomliggande missbruksproblematiks upplevelser av hjälp från Anonyma Alkoholister (AA), frikyrkan eller missbruksvården inom offentlig sektor, för att få en uppfattning om vad som faktiskt har fungerat för dessa människor. Studien är kvalitativ, hermeneutisk och bygger på semistrukturerade intervjuer med sju informanter.

New Public Management (NPM) vågen, som bygger på ett marknadsorienterat synsätt, bidrog på 1990-talet till att privata aktörer välkomnades inom offentlig sektor. Lagen om valfrihet (LOV), trädde i kraft 2009, och många kommuner har infört LOV sedan dess. Det är valfritt för kommuner att införa valfrihetssystemet som LOV reglerar, dock finns förslag av föregående regering om ett lagtillägg att alla kommuner skall införa LOV.Det finns motstånd bland befolkningen mot vinster inom vård och omsorg, och debatt pågår kring privatisering. Det finns en pågående diskussion kring att valfrihetssystemet gynnar friskare personer som mer aktivt kan göra ett val.I vård och omsorg menar man ofta god kvalitet när man använder ordet kvalitet, och åtskilliga mätningar görs inom området.Har LOV bidragit till utveckling av svensk äldreomsorg, och har processerna påskyndats? Resultatet i denna studie visar inte på stora eller systematiska skillnader i upplevd kvalitet hos de som har valt privat eller offentlig hemtjänst.

Vishet som fenomen har en lång historia, dock har begreppet under de senaste åren uppmärksammats allt mer av empirisk forskning. Det råder oenigheter kring fenomenets innebörd. Många studier visar dock att vishet kännetecknas av kognitiva och reflekterande dimensioner - precis som i Ardelts teori där vishet förklaras genom kognitiva, affektiva och reflekterande egenskaper. Denna studie utgår från Ardelts teori. En enkätundersökning med 110 deltagare genomfördes med syftet att utforma ett för arbetslivet modifierat vishetsformulär.

Vårt samhälle idag präglas av ett ökat flöde av varor, tjänster och information och avståndet till världen runt omkring oss krymper. För organisationer innebär detta att kravet på effektivitet har blivit ett faktum och i samband med information kan begreppet strategisk kommunikation vara nyckeln till framgång. Vi som studerar medie- och kommunikationsvetenskap funderar ofta på vilka krav och förväntningar kommande arbetsgivare har på oss kommunikatörer som snart ska ut på arbetsmarknaden. Vi har också funderat på vilka arbetsgivare som bäst kommer att kunna möta vår strävan efter intressanta och utvecklande arbetsuppgifter. I den diskussion som just nu pågår har vi uppmärksammat att många ser organisationer inom den privata sektorn som mer attraktiva än organisationer inom den offentliga.

Uppsatsen handlar om ämnet effektivitet i offentlig sektor. Dimensioner för effektivitet i en process undersöktes genom att granska den öpnna upphandlingen av intensivvårdstryckkammaren Nemo till Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Tidigare studier inom området har visat att effektivitet är svårt att mäta på grund av den offentliga organisationens komplexa karaktär. Samordning av det extrema händelseförloppet under upphandlingen samt resurshanteringen utmanade ledningen av projektet till en kreativ och krävande process. Upphandlingen styrdes utifrån Lagen om offentlig upphandling vilken påverkade att de utvärderingsmetoder som användes under processen följde efter reglerade standarder.

De faktorer som främst skapar motivation och arbetstillfredsställelse har visat sig vara resultatet av det utförda arbetet, dess utmaning och hur ansvarskrävande och omväxlande arbetet är. Man kan se vissa skillnader när det gäller utformningen av belöningssystem inom den privata sektorn jämfört med den offentliga sektorn. En av skillnaderna är att arbetet inom den privata sektorn anses vara mer utvecklande och leder ofta till högre lön och större utmaning. Resultatet av detta, inom den privata sektorn, blir att medarbetarna känner en ökad arbetstillfredsställelse. Lönen i sin tur fungerar som ett incitament för att delta i den utbildning och kompetensutveckling som finns.

Vest, H. (2012).Möjligheter och hinder för samverkan inom offentlig sektor. Uppsats i pedagogik på kandidatnivå. Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi.Denna undersökning syftar till att belysa upplevda möjligheter och hinder för samverkan, i arbetet med ungdomar rörande alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT). Studiesubjekten utgörs av 14 anställda på en kommun i södra Norrland.

Användandet, eller frånvaron, av öppen källkodsprogramvaror inom offentlig sektor är något som på senare tid har diskuterats flitigt både i artiklar och i internetanslutna diskussionsforum. Den offentliga sektorns behov av investeringar i nya IT-system kommer dessutom att öka i och med realiseringen av Statskontorets vision om 24-timmarsmyndigheten. Detta examensarbete undersöker hur välbekant begreppet öppen källkod är, vilka attityder som finns mot begreppet och hur stor utbredningen av öppen källkodsprogramvaror är hos Sveriges kommuner. Av resultatet framkommer att 60 % av alla IT-chefer och motsvarande i kommunerna känner till begreppet väl, att 80 % av alla tillfrågade upplever öppen källkod som något positivt och att drygt 30 % av alla kommuner redan använder någon form av programvara baserad på öppen källkod. De viktigaste fördelarna med öppen källkodsprogramvaror är den låga kostnaden, tillgången till all källkod och att man snabbt kan få del av andras förbättringar.

Examensarbetet har gjorts inom temat innovation. Syftet var att utifrån teorin se hur en innovationsprocess kan gå till inom en offentlig sektor och jämföra denna med hur Svenska institutet gick tillväga för att skapa Second House of Sweden. Frågor vi ställde oss var hur processen gick tilll och vilka konsekvenserna blev av den färdiga ambassaden. Efter en kvalitativ undersökning och en analys av det insamlade materialet kom vi fram till att en innovationsprocess inte behöver ha någon konkret början och slut. En innovation kan uppstå i ett samspel av adoptering- och genereringsprocessen.