I privat sektor utvecklas det ständigt nya ekonomistyrningsmodeller i syfte att kunna effektivisera organisationer. Vid 1990-talets ingång började dessa ekonomistyrningsmodeller även sprida sig till offentlig sektor, ett fenomen som ofta går under samlingsnamnet New Public Management. The Balanced Scorecard eller Balanserad styrning är en av de vanligaste ekonomistyrningsmodeller som offentlig sektor fångat upp. Norrbottens läns landsting är en offentlig organisation som kommer att införa Balanserad styrning, vilket kommer att påbörjas under år 2013. Syftet med denna studie är att beskriva vilka förväntningar som politiker har vid införandet av Balanserad styrning samt förklara varför politikerna har dessa förväntningar.Efter en genomgång av teorier, litteratur samt tidigare forskning inom ämnet kunde vi se att politikers förväntningar vid Balanserad styrning kan påverka införandet av styrmodellen.

Syftet med denna studie är att analysera och jämföra inkomst från privat pension mellan utrikes födda individer som kom till Sverige före år 1970 och inrikes födda individer. Grupperna som har observerats är utrikes födda och inrikes födda, män och kvinnor som år 2008 var i åldrarna 65-66, 70-74 samt 75 och uppåt. Syftet är att, med utgångspunkten att de utrikes födda erhåller lägre inkomstsnivåer från offentlig pension än de inrikes födda, analysera om de kompenserar med högre nivåer från privat pensionsinkomst. Studien visar på att utrikes födda i åldersgruppen 75 och uppåt erhåller något lägre inkomstnivåer från privat pension än motsvarande inrikes födda, i åldersgruppen 70-74 är skillnaden större medan utrikes födda i åldersgruppen 65 erhåller avsevärt lägre nivåer än inrikes födda. Således kompenserar inte utrikes födda en lägre offentlig pension med privat pensionssparande.

Bakgrund och problem: Offentlig sektor beskrivs som en sektor som måsteeffektiviseras och bidra till att skapa mervärde i samhället. Det är även en sektorsom måste arbete mer kundorienterat och ha ett högt förtroende i samhället. Ommedborgarna inte är nöjda med vad offentlig sektor kan erbjuda, kan deifrågasätta hur skattemedlen används. Många organisationer upplever att det ärsvårt att möte de olika samhällskraven med begränsade resurser. En som harlyckats är Skatteverket, som fallstudien kommer att belysa.Syfte: Uppsatsens syfte är att kartlägga hur Skatteverket har lyckats med sinframgångsrika utveckling mot kundorientering och belysa deras viktigasteframgångsfaktorer.Avgränsningar: Studien är avgränsad till Skatteverkets interna förändringarsom har bidragit framgångsrikt mot kundorientering.Metod: Den Empiriska delen bygger på intervjuer med två respondenter frånSkatteverket.

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förståelse för NPM och resursfördelning med avseende på resursfördelningsmodeller och dess användning i offentlig sektor. Metod: Utifrån studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod använts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrån skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag på lika villkor?. Detta ställer stora krav på den resursfördelningsmodell som är framtagen av barn- och ungdomsnämnden i Gävle.

Arbetet behandlar kontrollsystemen hos måltidsindustrin i Ryssland. Det är av intresse för mig eftersom jag ursprungligen kommer från Ryssland och har nu gått igenom en restaurangmanagerutbildning i Sverige. Det är intressant studera hur kontrollsystemet ser ut i ett annat land. Det kan vara intressant för någon som skulle vilja arbeta inom ryska livsmedelsindustrin eller den som intresserad i att genomföra en djupare studie kring ryska kontrollsystem. Arbetet berör organisationer som utför kontrollen inom måltidsindustrin i Ryssland och beskriver dess funktioner och regelverk.

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förståelse för NPM och resursfördelning med avseende på resursfördelningsmodeller och dess användning i offentlig sektor. Metod: Utifrån studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod använts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrån skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag på lika villkor?. Detta ställer stora krav på den resursfördelningsmodell som är framtagen av barn- och ungdomsnämnden i Gävle.

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förståelse för NPM och resursfördelning med avseende på resursfördelningsmodeller och dess användning i offentlig sektor. Metod: Utifrån studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod använts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrån skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag på lika villkor?. Detta ställer stora krav på den resursfördelningsmodell som är framtagen av barn- och ungdomsnämnden i Gävle.

3Det här examensarbetet syftar till att undersöka ett fenomen som uppstår när offentliga ytor är i privat ägo och där intentionen med platsen är att stärka ett varumärke. Ämnet, som är mycket sparsamt beskrivet i samband med landskapsarkitektur, undersöks genom ett antal platser som har en privat ägare eller donator och som är tillgänglig för allmänheten likt en offentlig yta. Exemplen hämtas från artiklar och böcker och kompletteras med ett par platsbesök. Uppsatsen syftar även till raffinera nomenklaturen kring ämnet och i och med detta läggs grunden för definitionen av ett brandspace. Utifrån de presenterade exemplen problematiseras och diskuteras konsekvenserna av brandspaces och privatägda offentliga ytor utifrån ett designer-, planerar- och brukarperspektiv..

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förståelse för NPM och resursfördelning med avseende på resursfördelningsmodeller och dess användning i offentlig sektor. Metod: Utifrån studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod använts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrån skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag på lika villkor?. Detta ställer stora krav på den resursfördelningsmodell som är framtagen av barn- och ungdomsnämnden i Gävle.

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förståelse för NPM och resursfördelning med avseende på resursfördelningsmodeller och dess användning i offentlig sektor. Metod: Utifrån studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod använts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrån skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag på lika villkor?. Detta ställer stora krav på den resursfördelningsmodell som är framtagen av barn- och ungdomsnämnden i Gävle.

Studier har visat att äldre personer i behov av vård ökar vilket kan leda till att vårdpersonalen upplever högre krav. Detta kan i sin tur resultera i arbetsrelaterad stress och ohälsa hos personalen. Utifrån Robert Karasek och Töres Theorells modell om krav, kontroll och socialt stöd kan man undersöka hur den psykosociala arbetsmiljön upplevs på en arbetsplats. Enkäter delades ut i samarbete med enhetschefer på de båda äldreboendena. 40 undersökningsdeltagare ingick i studien.

Vårt syfte med studien var att undersöka vad medarbetare i offentlig verksamhet, i vårt fall enpolismyndighet, anser vara viktiga kompetenser att ta hänsyn till vid en individuelllönesättning. Syftet har också varit att undersöka vad medarbetarna upplever som rättvis lön samt att analysera deras upplevelser och attityder kring individuell lön ur ettorganisationskulturperspektiv.Vår undersökning har gjorts genom att intervjua tolv medarbetare inom polismyndigheten iVästra Götaland. Vi har intervjuat medarbetare i tre olika funktioner för att få ett så brettspektrum av åsikter som möjligt. Dessa tre funktioner har varit poliser i yttre tjänst, utredareoch chefer. Empirin har vi analyserat efter teorier om kompetens, rättvisa och organisationskultur.Resultatet av undersökningen visar att de kompetenser som anses viktiga att ta hänsyn till vid individuell lönesättning är arbetskrav, prestationer och personliga egenskaper.

Detta är en kvalitativ studie om hur Luleå kommun förhåller sig till kompetensförsörjning. Ämnet är intressant att studera då det handlar om kommunens överlevnad, mer specifikt konkurrensen om arbetskraft mellan offentlig och privat sektor. Syftet med studien var att beskriva och analysera hur Luleå kommun arbetar med strategisk kompetensförsörjning samt analysera kommunens utvecklingsmöjligheter för att kunna ge förslag på förbättringar. För att kunna besvara syftet formulerades fyra frågeställningar; Vilka kompetensförsörjningsstrategier använder sig Luleå kommun av? På vilket sätt förbereder kommunen sig inför sina kommande utmaningar? Vad betyder kompetensförsörjning för cheferna? Vilken resurstilldelning finns rörande kompetensförsörjning? Studiens datainsamling har främst skett genom intervjuer men har även kompletteras med dokument från kommunen.

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förståelse för NPM och resursfördelning med avseende på resursfördelningsmodeller och dess användning i offentlig sektor. Metod: Utifrån studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod använts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrån skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag på lika villkor?. Detta ställer stora krav på den resursfördelningsmodell som är framtagen av barn- och ungdomsnämnden i Gävle.

Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att ?ka f?rst?elsen f?r samverkan mellan offentlig sektor och civilsamh?llet. Teori: F?r att ?ka f?rst?elsen f?r samverkan mellan civilsamh?llet och offentlig sektor tar denna studie avstamp i nyinstitutionell teori. F?r att diskutera och analysera det samverkande arrangemanget har forskning om tv?rsektionell samverkan och projektifiering av relevans anv?nts f?r att diskutera och besvara v?ra forskningsfr?gor. Metod: Vi har genomf?rt en fallstudie av ett samverkande arrangemang mellan offentlig sektor och civilsamh?llet som h?r utg?rs av en statlig myndighet, en kommun och flera Arbetsintegrerade sociala f?retag (ASF). Den huvudsakliga datainsamlingen f?r studien ?r semistrukturerade intervjuer vilket genomf?rts med akt?rer ur samverkansarrangemanget.