Sök:

Sökresultat:

1161 Uppsatser om Privat ägda apotek - Sida 11 av 78

En kartlÀggning av sjukgymnasters val av metod vid anterior skulderledsinstabilitet

Anterior skulderledsinstabilitet definieras utifrÄn riktning, karaktÀr, uppkomstmekanism, upplevelse och grad av instabilitet. Flertalet undersöknings- och behandlingsmetoder med varierande evidensnivÄ finns att tillgÄ. Syfte: KartlÀgga sjukgymnasters val av metoder gÀllande undersökning och behandling vid anterior skulderledsinstabilitet för patienter i Äldern 15-35 Är samt skÀl till vald behandling. Metod: En webbenkÀt skickades till 178 sjukgymnaster inom primÀrvÄrd och privat, verksamma i Norr och Söder. Resultat: De frÀmst tillÀmpade undersökningsmetoderna var apprehension test (89 %) och test av translation (87 %).

Det som hÀnder pÄ Facebook stannar pÄ CV:t ? En kvalitativ studie kring arbetssökandes instÀllning till social rekrytering

Titel: Det som hÀnder pÄ Facebook stannar pÄ CV:t ? En kvalitativ studie kring arbetssökandesinstÀllning till social rekryteringFörfattare: Jenny Svensson och Emelie CarlssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik,medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: VÄrterminen 2012Handledare: Patrik WikströmSidantal: 46 inklusive bilagaSyfte: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka arbetssökandes instÀllning till social rekryteringMetod: Kvalitativa samtalsintervjuerMaterial: 14 samtalsintervjuer. 8 intervjuer med Invision Media Groups sÀljare och 6 intervjuermed arbetssökande.Huvudresultat: VÄr undersökning visar att arbetssökande har begrÀnsad kunskap om socialrekrytering. De har mestadels inte reflekterat över möjligheten att söka arbete via sociala medier.De arbetssökande anvÀnder sig i stort sett enbart av Facebook pÄ grund av att de inte har nÄgotbehov av eller kunskap om att anvÀnda övriga sociala medier.

Förtroende genom kunskap och kommunikation : en enkÀtundersökning om kundens förtroende för farmaceuten vid generikautbyte.

Bakgrund: Sedan 2002 Àr apotekspersonal enligt lag skyldiga att erbjuda kunden det lÀkemedel som har lÀgst pris inom utbytesgruppen. Bakgrunden till lagen Àr att det generiska utbytet innebÀr en besparing Ät sÄvÀl samhÀlle som den enskilda kunden. För en del innebÀr utbyte inte nÄgra problem men för andra kan det vara förknippat med biverkningar och terapisvikt eller förvirring nÀr tabletter och förpackningar byter utseende. LÀkemedelsverket och TLV har tagit fram ett informationsmaterial som stöd för förskrivare och farmaceuter i kommunikationen med patienten om generiskt utbyte och en folder finns Àven som Àr riktad till patienten. Med samma information frÄn förskrivare och farmaceut tror man att patientens tillit till generiska lÀkemedel ska öka och dÀrmed ocksÄ följsamheten.Syfte: Mot bakgrunden av att generiskt utbyte kan innebÀra en del problem var syftet med den hÀr studien att undersöka kundens förtroende för farmaceuten i just den hÀr kundgruppen.

Kompetensutveckling : Utveckling genom tillÀmpning

Studiens syfte var att belysa akademikers syn pÄ hur kompetensutvecklingen bÀst tas tillvara pÄ arbetsplatsen. Jag valde en kvalitativ ansats dÀr jag genomförde fem intervjuer med akademiker frÄn branscherna privat tjÀnsteföretag, privat produktionsföretag, idéburen organisation, stat och kommun. Resultatet visar att det oftast Àr chefen som fattar det formella beslutet om kompetensutvecklingsinsatser, Àven om det i den hÀr studien har visat sig att det Àr i personalgruppen den första diskussionen om behovet av kompetensutveckling tas. Det Àr chefen som kÀnner till vilken kompetens medarbetarna har, kollegorna har dÀremot mycket dÄlig kunskap om vad de övriga pÄ arbetsplatsen besitter för kompetens. Delaktighet, frÀmst genom information, uppges vara mycket viktigt för att motivera medarbetarna att göra sitt bÀsta.

HÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder mot arbetsrelaterad stress: en studie av stressorer inom arbetets organisation

Denna uppsats handlar om arbetsrelaterad stress samt hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder som kan vidtas för att motverka denna. Syftet med vÄr uppsats var att undersöka om faktorer inom arbetsorganisationen ger upphov till stress hos medarbetarna. Vi genomförde en enkÀtundersökning dÀr medarbetare inom bÄde offentlig och privat sektor medverkade. Vi fann att de stressorer som medarbetarna upplever orsakar stress pÄ arbetsplatsen Àr bland annat hög arbetsbelastning, höga krav i kombination med lÄg kontroll, brist pÄ stöd och uppmuntran frÄn arbetskamrater samt brist pÄ information. Vi fann Àven att det finns en del skillnader mellan offentlig och privat sektor.

Vishet i arbetslivet : En utveckling av ett arbetslivsanpassat vishetsformulÀr

Vishet som fenomen har en lÄng historia, dock har begreppet under de senaste Ären uppmÀrksammats allt mer av empirisk forskning. Det rÄder oenigheter kring fenomenets innebörd. MÄnga studier visar dock att vishet kÀnnetecknas av kognitiva och reflekterande dimensioner - precis som i Ardelts teori dÀr vishet förklaras genom kognitiva, affektiva och reflekterande egenskaper. Denna studie utgÄr frÄn Ardelts teori. En enkÀtundersökning med 110 deltagare genomfördes med syftet att utforma ett för arbetslivet modifierat vishetsformulÀr.

Belöningssystem - vÀgen till motivation? En kvalitativ och kvantitativ studie kring belöningssystem, arbetstillfredsstÀllelse och motivation i en offentlig och en privat verksamhet i Lund

De faktorer som frÀmst skapar motivation och arbetstillfredsstÀllelse har visat sig vara resultatet av det utförda arbetet, dess utmaning och hur ansvarskrÀvande och omvÀxlande arbetet Àr. Man kan se vissa skillnader nÀr det gÀller utformningen av belöningssystem inom den privata sektorn jÀmfört med den offentliga sektorn. En av skillnaderna Àr att arbetet inom den privata sektorn anses vara mer utvecklande och leder ofta till högre lön och större utmaning. Resultatet av detta, inom den privata sektorn, blir att medarbetarna kÀnner en ökad arbetstillfredsstÀllelse. Lönen i sin tur fungerar som ett incitament för att delta i den utbildning och kompetensutveckling som finns.

Sociala fotspÄr pÄ Internet: Jag vet vad du gjorde... just nu

Na?r sociala na?tverk blir en del av va?r vardag o?ppnas uppenbara mo?jligheter till interaktion och na?tverkande pa? Internet med va?nner, kollegor och bekanta. Samtligt som sociala na?tverk erbjuder anva?ndare intressanta redskap, med ma?nga fo?rdelar, fo?r att kunna interagera utsa?tts samtidigt anva?ndares personliga integritet fo?r risker och hot. Denna uppsats underso?ker vad som oroar anva?ndare mest pa? Internet, va?rdet av en skyddad privat sfa?r utan insyn, varfo?r vi delar med oss av privat information pa? sociala na?tverk, vad kan man ta reda pa? utifra?n den information som finns tillga?nglig samt hur kan vi ba?ra oss a?t fo?r att inte fo?rlora va?r integritet pa? Internet.

BudgetanvÀndning : i offentlig och privat verksamhet

Budget anvÀnds av bÄde den kommunala och den privata verksamheten som prognos, kontroll, planering, samordning, Ätagande och till viss del Àven som kommunikation och motivation. De skillnader som finns Àr relativt smÄ. Detta anser vi beror pÄ att bÄda verksamheterna Àr budgetkopplade.

Personlig men inte privat : En studie av kriminalvÄrdares grÀnsdragning mellan det professionella och det personliga och privata

Denna studie syftar till att öka förstÄelsen för hur kriminalvÄrdare uppfattar sin yrkesidentitet. Var gÄr grÀnsen mellan det professionella och det personliga/privata i förhÄllande till de intagna pÄ en kriminalvÄrdsanstalt? Studien bygger pÄ Ätta kvalitativa samtalsintervjuer med kriminalvÄrdare pÄ en klass 1 anstalt i Sverige. Den insamlade empirin har analyserats med hjÀlp av Goffmans dramaturgiska perspektiv. Resultatet talar för att man kan applicera Goffmans dramaturgiska perspektiv med en frÀmre och en bakre region pÄ kriminalvÄrden.

Vinstintresse som incitament för vÄrden?

Diskussionen om den svenska vÄrden Àr stÀndigt aktuell, sÀrskilt den som rör de tio till tolv procent som utgör privat verksamhet. De ekonomiska drivkrafter som finns i ett företag med vinstintresse kan anses vara oförenliga med vÄrd av god kvalitet. Det Àr viktigt att kunna balansera incitamenten kvalitet och vinstintresse för att undvika att patienter eller brukare blir missgynnade. Den privata vÄrden och omsorgen tampas med dagens rÄdande organisationskultur som sÀger att det Àr fult att tjÀna pengar pÄ vÄrd. Den offentliga sektorn i sin tur arbetar mot kvalitetsmÄl vare sig de Àr företagsekonomiskt effektiva eller ej, samtidigt som de brottas med svÄrigheter gÀllande krav pÄ ökad ekonomisk effektivitet, Ätstramningar och problem med att mÀta graden av framgÄng baserat pÄ prestationer.

FörÀndring för kvalitet : En fallstudie om lÀkemedelsansvarigas roll ur ett organisationsperspektiv inom apotek

Dialekter av olika slag Àr nÄgot som de flesta kommer i kontakt med dagligen, genom möten, via TV eller radio och Àven i skolan. I denna uppsats undersöks hur dialektundervisningen ser ut i skolan och hur stort utrymme momentet fÄr. Detta görs med hjÀlp av en enkÀtundersökning som sammanlagt 34 informanter i Karlstad, SödertÀlje och UmeÄ fyllt i. Dessutom analyseras dialektavsnittets utrymme i elva lÀroböcker för kursen Svenska 1, för att jÀmföras med undervisningen.     Resultatet visar att lÀrarna i snitt undervisar 5,27 lektioner om dialekter, dÀr lÀrarna i SödertÀlje uppgett minst antal lektioner. Vidare visar undersökningen att flera faktorer pÄverkar hur stort utrymme momentet fÄr, bland annat hur pass intresserade eleverna Àr av dialekter.

En bris mot OPS

OPS Àr, i Sverige, en ny genomförandeform som innebÀr ett offentligt och privat samarbete vid frÀmst större bygg och infrastrukturprojekt. OPS har vÀxt fram som ett alternativ till de traditionella upphandlingsformerna, frÀmst pÄ internationell mark. Vid en större upphandling Àr det viktigt att vÀlja rÀtt upphandlingsform till rÀtt projekt och dÀrför Àr en utredning och granskning högst nödvÀndigt. För att nÀrmare kunna analysera drivkraften för en OPS-upphandling behövs lÀmpliga teorier att luta sig emot. De teorier som studien tagit del av Àr Principal-Agent samt asymmetrisk informationsteori.

Elevers tankar om skönlitteraturlÀsning

Syftet med följande examensarbete Ă€r att undersöka elevers attityd till lĂ€sning av skönlitteratur ? privat och i skolan. Undersökningen har som mĂ„l att se om och i sĂ„ fall hur elevers lĂ€sning och attityd till lĂ€sning skiljer sig frĂ„n de motiveringar till lĂ€sning av skönlitteratur som Ă„terfinns i skolans styrdokument. För att nĂ„ syftet med mitt arbete genomför jag en screeningenkĂ€t i fyra klasser pĂ„ en gymnasieskola, som sammanlagt besvaras av 79 elever. DĂ€refter följer tre parintervjuer med sex elever, som lĂ€ser olika mycket, om deras attityd till lĂ€sning. Resultaten visar att fĂ„ elever lĂ€ser regelbundet pĂ„ sin fritid och anledningarna som de uppger Ă€r nĂ€stan uteslutande att de inte har tid eller att det Ă€r trĂ„kigt. De som lĂ€ser, lĂ€ser till största delen skönlitteratur som bygger pĂ„ underhĂ„llning och spĂ€nning (deckare, Harry Potter och militĂ€rböcker med mera). Slutsatsen blir att den typ av verk som eleverna lĂ€ser privat sĂ€llan ryms inom ramen för svenskĂ€mnet och styrdokumenten och dĂ€rför skiljer sig elevernas lĂ€sning en del frĂ„n skolans. Även bland de elever som Ă€r nĂ„got mer positiva till skönlitteratur i allmĂ€nhet, Ă€ven i skolan, mĂ€rks det dock att de sĂ€llan förstĂ„r syftet med lĂ€sningen, eller valet av litteratur man behandlar pĂ„ lektionerna..

Hur sker den interna styrningen pÄ vÄrdcentraler i Kronobergs LÀn?

Inledning: Uppsatsen handlar om intern styrning inom hÀlso- och sjukvÄrden, nÀrmare bestÀmt av vÄrdcentraler med olika huvudmannaskap. Det Àr viktigt att undersöka hur styrningen och organisering Àr uppbyggd eftersom resurserna som finns tillgÀngliga bör anvÀndas pÄ bÀsta sÀtt för att kunna ge en effektiv och kvalitativ vÄrd för alla patienter. Detta dÄ kostnadsökningar sker vilket leder till att effektiviseringar krÀvs.FrÄgestÀllning: 1. Hur anvÀnds finansiell och icke-finansiell information för intern styrning av offentligt och privat Àgda vÄrdcentraler i Landsting Kronoberg?2.

<- FöregÄende sida 11 NÀsta sida ->