Sök:

Sökresultat:

1161 Uppsatser om Privat ägda apotek - Sida 12 av 78

Personal branding eller bekrÀftelsebehov? En studie av journalister pÄ Twitter.

Titel: Personal branding eller bekrÀftelsebehov? En studie av journalister pÄ Twitter.Författare: Kristin EbersonUppdragsgivare: Ulrika HedmanKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapHandledare: Britt BörjessonSidantal: 49, inklusive alla delar.Syfte: Att kartlÀgga anvÀndningen av Twitter bland de journalister som lever ett "media life extreme", med personal branding som teoretisk utgÄngspunkt. Med detta menas de journalister som enligt Ulrika Hedman och Monica Djerf-Pierre (2013) gÄr in under kategorin ?entusiaster?.Metod: Kvantitativ innehÄllsanalys och kvalitativ textanalysMaterial: Studien bygger pÄ en analys av totalt 282 analysenheter, vilka har nalyserats i en kvantitativ innehÄllsanalys samt en kvalitativ textanalys.Analysenheterna i denna studie Àr tweets av ett urval journalister pÄ Twitter.Resultat:Resultatet visar, i linje med tidigare studier, att journalister som lever pÄ Twitter inte enbart Àr journalister. De blandar bÄde privat och professionellt, Äterger andras material och hÀnvisar kontinuerligt till externa webbplatser.

Ledarskapets nyanser : En studie av ledares uppfattningar om sitt ledarskap i ideell, privat och offentlig organisation

Uppsatsen syftar till att analysera hur ledare i olika typer av organisationer uppfattar sitt ledarskap i förhÄllande till den organisationstyp de verkar inom. Med organisationstyp avser vi ideell, privat och offentlig organisation. VÄr utgÄngspunkt Àr att analyser detta utifrÄn de förutsÀttningar för ledarskap som organisationstypen ger, till exempel i form av organisationskultur, samt utifrÄn faktorer som kommunikation, handlingsutrymme och ledarens uppgifter.Den metod vi anvÀnt Àr kvalitativ och bygger pÄ sex intervjuer med ledare inom ovan nÀmnda organisationstyper och fokus för intervjuerna har legat pÄ ledaren egen uppfattning om sitt ledarskap.Vi har funnit att likheterna mellan de olika ledarskapen Àr tydligare Àn skillnaderna och att de skillnader som Äterfinns till stor del kan kopplas till respektive organisationstyps mÄl. Dessa skillnader kan bero pÄ dels de förutsÀttningar som varje specifik organisationstyp ger, och dels ledarnas förmÄga att anpassa sig till de krav som stÀlls pÄ ledarskapet i olika situationer..

?Alla vill sÀlja piller? En studie av den svenska farmaceutprofessionens grÀnser pÄ en avreglerad apoteksmarknad

Följande Àr en personalvetenskaplig studie av hur arbetet pÄ apotek förÀndras i och medavregleringen av den svenska apoteksmarknaden. Syftet med uppsatsen Àr att belysa hurprofessioner kan pÄverkas av att verka pÄ en konkurrensutsatt marknad, genom att beskrivahur farmaceuternas roll pÄ apoteken förÀndras till följd av avregleringen. Uppsatsen avgrÀnsastill att studera hur detta tar sig uttryck inom ett privat apoteksföretag. För att uppnÄ syftetanvÀndes följande forskningsfrÄgor: ?Vilken typ av arbetsuppgifter och kompetens ingÄr ifarmaceuternas roll och hur avgrÀnsas denna mot andra yrkesgrupper pÄ apoteken??, ?Hur serförhÄllandet ut mellan kund och farmaceut?? samt ?Hur kontrolleras och utvÀrderasfarmaceuternas arbete??.

Det mÀnskliga ledarskapet - En studie om hur verksamhetschefer inom Àldreomsorgen leder, motiverar och belönar sin personal

Titel Det mĂ€nskliga ledarskapet ? Hur verksamhetschefer inom Ă€ldreomsorgen leder, motiverar och belönar sin personal Författare Elin Hansson, Anna Latomanski, Maria Ågren Frölander Handledare Bo Markulf, Veronica Åberg Problemformulering Behovet av personal inom Ă€ldreomsorgen kommer inom den nĂ€rmaste tiden att öka drastiskt. Stora pensionsavgĂ„ngar, fĂ„ unga som vill utbilda sig till undersköterskor och en stor grupp Ă€ldre som ska fĂ„ plats pĂ„ landets olika Ă€ldreboenden stĂ„r som bidragande orsaker. Hur ska Ă€ldreomsorgen kunna locka nya medarbetare till en organisation som idag inte framstĂ„r som attraktiv? Vilken roll har ledarna inom organisationen i detta? Och vilken roll spelar den ökande konkurrensen mellan den privata och kommunala sektorn? Syfte Syftet med denna uppsats Ă€r att se hur verksamhetschefer inom Ă€ldreomsorgen leder, motiverar och belönar sin personal.

Kollisionen mellan barnets och vÄrdnadshavarens rÀtt till privat- och familjeliv. Om barnets integritet vid vÄrdnadshavarens anvÀndning av sociala medier.

MÀnniskan har, oavsett Älder, rÀtt till privat- och familjeliv enligt artikel 8 EKMR. Barns rÀtt till privat- och familjeliv kommer Àven till uttryck i artikel 16 barnkonventionen. Privat- och familjeliv innefattar flera aspekter, dÀribland rÀtten till integritet. Integritet Àr ett begrepp som omfattar dels den fysiska integriteten, men Àven den psykiska integriteten. Den fysiska integriteten mellan individer skyddas genom flertalet av brottsbalkens bestÀmmelser, men skyddet för den psykiska integriteten Àr mer sporadiskt.

Ledarskapsskillnader mellan ofentligt och privat anstÀllda ledare : NÀr sektorstillhörighet inte lÀngre Àr relevant

The Public vs. private movement has over the past decades identified numerous significant differences between public and private organizations. The observed differences covers almost every field in administrative economics ranging from organizational structure, management accounting, goal-setting and in the past few years even leadership. Strangely, in the majority of these studies little or no regards are given to organizational characteristics or fundamental differences between compared organizations and if these organizations really are comparable when studying the effect of sector.The aim of this study is to compare leadership in relatively similar organizations from both the public and private sector and so clarify if earlier identified differences in leadership styles still surface when leaders working with approximately the same thing in a similar work context are studied.A sample of 348 Swedish principals was drawn from both municipal and private elementary schools. The respondents answered a web-based survey based on the CPE-model resulting in leadership styles mapped according to three orientations: change, production and employee.

Motivationsfaktorer i arbete. : En jÀmförelse mellan ledare, medarbetare och sektorer pÄ arbetsmarknaden

Denna studie har undersökt hur ledare inom privat och offentlig sektor resonerar kring motivation av medarbetare, hur detta överensstÀmmer med medarbetarnas egna upplevda motivation samt en jÀmförelse sektorerna emellan. Tidigare forskning har visat att motivation Àr ett otydligt och mÄngfacetterat begrepp som kan pÄverkas av psykologiska behov samt inre och yttre motivationsfaktorer. DÀrmed Àr det en utmaning för ledare att hÄlla sina medarbetare motiverade. Studien baserades pÄ sex halvstrukturerade intervjuer med ledare samt en enkÀt till medarbetare. Resultatet visade att ledarnas rationaler skiljde sig Ät mellan sektorerna.

Investeringar i privat och kommunal verksamhet : En studie om faktorer som pÄverkar investeringar

The decisions for investment are forward-looking and the base of a long-term strategy. The research within investment have focused on diverse formulas which are used in financial assessment, which also should be complemented with qualitative evaluation. Consequently, the focus should not only be on the execution of the formulas. Less time have been spent on research concerning what actually initiates the investment proposals and affects the decision-making. This will be highlighted in this essay.

Ej uthÀmtade E-recept: effekten av en pÄminnelse

Förskrivningen av e-recept har ökat markant under de senaste Ären, vilket har medfört att mÀngden kvarliggande e-recept ocksÄ har ökat. Det har inneburit att vi fÄtt en dÄlig compliance av lÀkemedelsanvÀndningen bland befolkningen. MÄlet med studien var att undersöka om en standardiserad pÄminnelse gav nÄgon effekt pÄ uthÀmtningsfrekvensen av ej efterfrÄgade e-recept. Totalt ingick 320 patienter frÄn fyra apotek i Norrland i den randomiserade kontrollerade interventionsstudien vilka fördelades till en kontroll-, brev- och telefongrupp. Arbetet begrÀnsades till att omfatta patienter folkbokförda i Sverige med e-recept pÄ humanlÀkemedel som lÄg kvar i apotekets datasystem minst fyra dygn eller max tvÄ veckor efter överföringen.

Att ta risken ur krisen : En textanalys av Kriberedskapsmyndighetens perspektiv pÄ samhÀlle och sÀkerhet

AbstractFörfattaren analyserar i denna uppsats texter om kris, samhÀlle och sÀkerhet, vilka producerats och distribueratsmed stöd frÄn Krisberedskapsmyndigheten.Författaren problematiserar att hotet om potentiella, liksom farorna med förverkligade, kriser anses vara sÄ överhÀngande att en sÀrskild myndighet inrÀttas med syftet att stÀrka hela samhÀllets krisberedskap. Krisberedskapsmyndighetens arbete med samhÀllets sÀkerhet betraktas i uppsatsen som en formav riskhantering varmed riskerna med krisen ska lindras eller elimineras. Med ett diskursanalytisktförhÄllningssÀtt till texterna och genom att anvÀnda governmentality-teorin söker författaren analysera hurmyndigheten beskriver dagens samhÀlle och dess behov av vissa politiska ÄtgÀrder. En avKrisberedskapsmyndighetens centrala uppgifter Àr att bistÄ med kunskap och stöd för initierandet av privat-offentlig samverkan. Författaren beskriver och analyserar dÀrför ocksÄ vad texterna om samverkan mellan detoffentliga och det privata innebÀr för förebyggande krisberedskap och samhÀllelig sÀkerhet.

Boenden för ensamkommande flyktingbarn. : Boendepersonalens uppfattningar om arbetsmetoder och den psykosociala arbetsmiljön.

Syftet med studien Àr att undersöka hur verksamhetschefer inom primÀrvÄrd i tvÄ lÀn upplever sin psykosociala arbetsmiljö och hur arbetet pÄverkar deras hÀlsa. En kvantitativ enkÀt har legat till grund för den analys som gjorts utifrÄn skillnader mellan chefer verksamma i offentlig och privat primÀrvÄrd samt utifrÄn ett könsperspektiv. Fyra av fem verksamhetschefer upplever ohÀlsa pÄ grund av sin psykosociala arbetsmiljö. Mest frekventa arbetsmiljöfaktorer Àr; liten tid för reflektion och ÄterhÀmtning, smÄ pÄverkansmöjligheter över arbetssituationen samt upplevelser av höga krav. Resultatet stÀmmer vÀl överens med Karasek & Theorells krav-kontroll-stöd modell som ligger tillgrund för studien.

Avknoppningar ? Privatiseringar i Stockholms lÀns landsting och Stockholms kommun 2006-­2008.

Denna uppsats behandlar beslutsprocesserna kopplade till avknoppningarna av de vÄrdcentraler och hemtjÀnster som skedde inom Stockholms lÀns landsting och Stockholms kommun mellan 2006 och 2008. Syftet Àr att undersöka hur och varför dessa genomfördes. Det empiriska material som granskats Àr vÀrderingarna av de enskilda avknoppade verksamheterna, hanteringsordningarna och de politiska debatterna i landstings ? och kommunfullmÀktige. Dessa har analyserats utifrÄn Lennart Lundqvist processmodell och uppsatsen behandlar Àmnet frÄn initieringsfasen till efterkontrollfasen.

??det finns en oerhörd potential och en kraft i att man liksom bjussar pÄ sig sjÀlv och visar vem man Àr?? : En intervjustudie av nÄgra grundskollÀrares resonemang kring personligt och privat

Skolans fostrande roll har förÀndrats genom historien. Relationen mellan lÀrare och elev harintensifierats och prÀglas idag mer av nÀrhet Àn distans. Denna utveckling skapar enproblematik kring lÀrarens förhÄllande till att vara personlig och privat eftersom lÀraren somperson blir allt viktigare. LÀraren bör vara medveten om hur den förhÄller sig till sina egnastÀllningstaganden dÄ lÀraren bÄde pÄ gott och ont har en stor makt att pÄverka eleverna.Syftet med vÄr c-uppsats Àr att belysa hur ett antal yrkesverksamma lÀrare i grundskolanstidiga Är resonerar i frÄgan om hur lÀrare i relation till eleverna bör förhÄlla sig till detpersonliga och det privata utifrÄn ambitionen att agera professionellt och dÀrmed etiskt riktigt.Med hjÀlp av intervjufrÄgor gÀllande religion, politik och sexualitet vill vi synliggöra lÀrarnaseventuella grÀns mellan personligt och privat. Undersökningen grundar sig pÄ en kvalitativintervjustudie med tio yrkesverksamma grundskollÀrare.De intervjuade lÀrarna menar att det ingÄr mycket i att vara en professionell lÀrare sÄsom attfÄ barnen att lÀra, trivas och mÄ bra i skolan.

Samband mellan arbetsrelaterat överengagemang och ÄterhÀmtning

UtifrÄn tidigare forskning pÄvisas att den psykosociala ohÀlsan inom arbetslivet har ökat. En förklaring till detta kan vara att det mer flexibla arbetslivet gör att arbetstagarens grÀnser mellan arbete och fritid suddas ut. Arbetsrelaterat överengagemang, work over-commitment (WOC), har vid tidigare studier visats ha en negativ inverkan pÄ den psykosociala arbetsmiljön. Brist pÄ ÄterhÀmtning Àr en faktor som oftare nÀmns i samband med psykosocial ohÀlsa. Syftet med denna studie Àr att undersöka samband mellan arbetsrelaterat överengagemang och ÄterhÀmtning samt om det skiljer sig Ät gÀllande respondenter i privat respektive offentlig verksamhet.

?Det beror pÄ hur det Àr med allt annat runt omkring? upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön i kvinnodominerade yrkesgrupper

I en empirisk studie gjordes fyra djupintervjuer angÄende den psykosociala arbetsmiljön hos kvinnliga undersköterskor och pedagoger. Studien genomfördes pÄ tvÄ olika arbetsplatser inom samma organisation. Undersökningen gjordes med syftet att söka en ökad förstÄelse för medarbetarnas egenupplevda psykosociala arbetsmiljö, och Àven försöka utröna vilka faktorer som anses pÄverka och vara viktiga för densamma. En intervjuguide utarbetades, vars intention var att utreda vilka faktorer som informanterna anser sÀrskilt viktig i frÄgan. Grundstenarna för undersökningen Àr psykosocial arbetsmiljö och gruppsykologi och i förlÀngningen Àven folkhÀlsa.

<- FöregÄende sida 12 NÀsta sida ->