I detta examensarbete har Stockholmsbörsens historiska utveckling under perioden 1919 ? 2003 analyserats. Arbetet har genomförts med handledning från SEB Enskilda Banken och Institutionen för produktionsekonomi vid Linköpings tekniska högskola.De viktigaste resultaten som dras ur detta arbete grundar sig främst på statistisk analys av historiska tidsserier över totalavkastning, direktavkastning, inflation och BNP-tillväxt. Först har Stockholmsbörsens totalavkastning analyserats och dess egenskaper presenterats. Här kan nämnas att utdelningarna spelat en stor roll för den historiska totalavkastningen, återinvesterade utgjorde dessa cirka 62 procent av den årliga reala totalavkastningen på 6,6 procent under perioden 1919 ? 2003.Vidare har Stockholmsbörsens direktavkastning och dess betydelse som värderingsmått studerats.

Den ökade förändringstakten i samhället på grund av ny teknik, internationalisering och att samhället blivit alltmer mångkulturellt bidrar till att större krav ställs på företag att hela tiden förbättra sin verksamhet. Akzo Nobel Surface Chemistry, Production Surfactants i Stenungsund, har huvudsakligen sina kunder och konkurrenter runt om i Europa. Då Sverige ligger i utkanten av detta område tar det omkring en leveransdag längre tid för Production Surfactants att leverera sina produkter i jämförelse med företagets konkurrenter. Detta medför att Production Surfactants behöver kompensera denna längre leveranstid genom exempelvis högre produktkvalitet, större flexibilitet eller lägre Priser för att ha möjlighet att tävla på marknaden. För att uppnå detta behöver Production Surfactants utveckla och systematisera sitt förbättringsarbete.

De senaste årens situation för växtodlare i Sverige har inneburit en ökad betydelse av att kunna hantera risker i sin verksamhet. Dessa risker tenderar att få en större och större betydelse för lönsamheten då förutsättningarna på marknaden skiftar allt snabbare. För lantbrukarens del innebär det att han/hon idag måste hålla sig mer uppdaterad om vad som händer på marknaden än hur det var tidigare. Flertalet prognoser antyder att lantbrukets lönsamhet kommer att vara pressad i framtiden. Då förändringar som tycks ske i allt snabbare takt har en stor påverkan på lönsamheten är det därför av stor vikt för lantbrukaren att kunna bedöma olika risker och därefter fatta kloka beslut.

En användare vilken inte är tillfreds med användarupplevelsen på en internetsida tar sig lätt vidare genom endast ett musklick, vilket betyder att det är av största vikt att användbar design är central. Disciplinen interaktionsdesign tar hänsyn till hur användaren använder och upplever en internetsida genom att ta hänsyn till mänskliga beteenden och vad användaren vill uppnå med tjänsten och på så vis skapar positiv användarupplevelse, samt gör den användbar.Interaktionsdesign är en av flera discipliner som ingår vid skapade av positiv användarupplevelse för användaren. Andra av dem är informationsarkitektur, grafisk design och användbarhet. Informationsarkitektur är en disciplin vars syfte är att särskilja information och dataledning ifrån varandra och genom detta att skapa en internetsida som är lätt att använda, ger bra information och uppfyller syftet för användaren genom strukturerad information. Grafisk design handlar om hur element tas om hand och arrangeras för att förmedla beteende och information.

Den konkurrens som råder inom affärsvärlden har gjort att företag blivit tvungna att effektivisera sitt arbete. Man ser gärna att vissa steg i värdekedjan förkortas eller försvinner helt och hållet.Internet är en plats som många företag etablerat sig och bedriver e-handel på och har blivit ett komplement till detaljhandeln. Internet och e-handelns stora framgång har gjort det möjligt för företag att nå ut till fler konsumenter än tidigare. Urvalet av företag och produkter på Internet ökar och har gett konsumenten större valmöjligheter när de handlar på Internet. Internet har blivit ett bekvämligt sätt för konsumenten att handla på eftersom företagen alltid finns tillgängliga.

En ekonomisk utveckling har skett på marknaden under de senaste åren där människan gått från att endast köpa det nödvändigaste till att idag köpa mer än vad som behövs. Samtidigt massproduceras produkter till att det blir ett överskott på marknaden, vilket leder till låga Priser och större konkurrans där olika medel används. Reklam är ett medel som används i konkurrensen att locka kunder till butiken. Marknadskommunikationen bör därför anpassas till där målgruppen rör sig samt hur samhället ser ut. Det är viktigt att lära känna sin målgrupp för att få en så effektiv marknadsföring som möjligt.Företaget sänder ett budskap till mottagaren som är konsumenten för att påverka till en handling.

Konsumenterna i studien visar på en mångfald av beteenden när det kommer till hur de påverkas av butikskonceptet. Upplevelserna i butikerna är många och varierar mellan konsumenterna. Olika typer av konsumtion skildras, bland annat genomförs nöjesshopping och målorienterad shopping av konsumenterna i studien. Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse och ge insikt i hur konsumenters beteende kan påverkas av butikskoncept. Butikskoncept är ett bredare perspektiv av butiksmiljön som dessutom innefattar sociala faktorer.

Musikbranschen står idag inför ett stort förändringstryck då den verksamhet den är baserad på, skivförsäljning, på bara några år har tappat en tredjedel av sin omsättning. Ett stort hot mot skivförsäljningen är den ökande nedladdningen av musik via Internet. Musik är en vara som konsumeras i många olika former; inte bara via skivor utan genom radio och TV, konserter, på diskotek, under träningspasset på gymmet och så vidare. Alla dessa former ger intäkter till upphovsmännen samt artisterna och har idag stor betydelse för dem. Denna uppsats ämnar anlägga ett brett perspektiv på musikmarkanden och redogöra för hur dessa olika former hänger samman och påverkar varandra.Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera marknaden för musik ur ett ekono-miskt teoretiskt perspektiv, för att sedan analysera musiknedladdningens välfärdsekonomiska påverkan på denna.

Människan står inför en rad olika miljöproblem och skogen spelar en central roll som ett hållbart alternativ. Detta ställer i sin tur krav på skogsindustrin att leverera produkter till konkurrenskraftiga Priser. För att göra skogsindustrins produkter attraktiva krävs ett starkt skogsbruk som kan tillgodose industrin med de råvaror den behöver i form av timmer och massaved. Sågverken är idag utsatta av hård global konkurrens och har därigenom behövt anpassa och effektivisera sin produktion vilket således ställt nya krav på skogsbruket. Skogsbruket klarar i dagsläget inte av att fullt nå sågverkens längdkrav på grund av en alltför stor längdvariation på kapade stockar.

Svenska Energigruppen är ett ungt tjänsteföretag vars vision är att vara en av de ledande aktörerna inom förmedling och utveckling av mervärdetjänster för automatiskt mätaravlästa energisystem. Uppdraget som har erhållits från företaget har fokus på kartläggning av energitjänster av den typ som genom information och analys möjliggör energieffektivisering. Motivet till detta är att uppdragsgivarens nuvarande och framtida arbetsområde omfattar just denna typ av tjänster. Syftet med uppgiften är att undersöka och utvärdera befintliga energieffektiviseringstjänster i Sverige och kartlägga energikonsumenternas behov av den typen av tjänster. Rapporten presenterar även lämpliga betalnings- och distributionsmodeller för energieffektiviseringstjänster. Studiens resultat är tänkt att utgöra underlag för utveckling av företagets framtida energieffektiviseringstjänster. Genomförandet av studien har skett till övervägande del med kvalitativa undersökningsmetoder i form av intervjuer i direktkontakt med energieffektiviseringstjänsteförsäljare och -konsumenter samt litteraturstudier som är en del av förarbetet. Det har påvisats att energieffektiviseringstjänster erbjuds av aktörer som energieffektiviseringstjänsteföretag och energileverantörer med eget nät. Energieffektiviseringstjänsterna har följande innehåll som erbjuds både separat och i kombination med varandra: förbrukningsstatistik, energianalys av fastigheter, effektiviseringsentreprenad, underhåll och drift. Den gjorda undersökningen har inte påvisat någon vedertagen kategorisering av elkonsumenter bland tre deltagande elhandelsföretag.

Konkurrensen inom klädbranschen är hård och det finns många stora aktörer på marknaden. Dessutom har branschen drabbats av en minskad försäljning efter den ekonomiska lågkonjunkturen som inträffade under 2008. När det gäller småföretag har de begränsade resurser till skillnad från de stora aktörerna, vilket leder till att det blir svårt att satsa på investeringar såsom ett bra butiksläge eller mer marknadsföring.Däremot finns också nya möjligheter genom internet i form av e-handel och hemsidor. Internet ger även möjlighet för företagen att få kunder från större geografiska områden till skillnad från fysiska butiker. Nischmarknad är något som många småföretag väljer att fokusera på, därmed behöver de inte konkurrera med stora och etablerade företag.Vi undersökte nystartade småföretag som var detaljister i klädbranschen och studerade hur de utformade sin marknadsföringsmix, när det gällde butiken och internet.

Sedan många år har kritik riktats mot statliga myndigheters konkurrensbegränsande effekt på de fria marknaderna. Både Konkurrensverket och privata aktörer på marknaden anklagar myndigheterna för att subventionera sina konkurrensutsatta tjänster med skattemedel. Rapporter från Statskontoret och Konkurrensverket föreslår att statliga myndigheter borde förbjudas att bedriva verksamhet på konkurrensutsatta marknader. Påståendet att myndigheterna finansierar sin verksamhet på den fria marknaden med skattemedel, grundar sig i att de finansieras både av privata kunder och skattebetalare. Myndigheterna skall vid prissättning av sina konkurrensutsatta tjänster, i normala fall tillämpa full kostnadstäckning, vilket innebär att de varken borde göra vinst eller förlust på försäljningen.

I över femtio år har trenden för fortsatta nedlagda livsmedelsbutiker på landsbygden ökat och under perioden 1996 till 2009 har Sverige förlorat 2 060 småbutiker runt om i landet. Anledningen är främst de minskade inköpen från lokalinvånarna på orten som på grund av vårt ändrade levnadssätt hellre väljer att storhandla i större butiker med lägre Priser och större sortiment. Den ökade mobiliteten och det ökande bilanvändandet har lett till att vi idag har allt längre mellan hem och arbete, vilket gör bilen betydelsefull. I och med det har stormarknader kunnat slå upp portarna och stjäla kunder från lokala aktörer och så länge inte befolkningen på orten handlar mer i landsbygdsbutiken och inte heller efterfrågar den kommer även i fortsättningen fler och fler butiker tvingas att lägga ner sin verksamhet.Som liten butiksverksamhet på landsbygden är det väsentligt att ständigt sträva efter sänkta kostnader och reducera de onödiga kostnaderna som finns i så hög grad som möjligt. En onödig kostnad livsmedelsbutiker ständigt måste leva med är svinnkostnaden.

Denna studie bygger på en litteraturstudie och ett fältförsök. Vi har undersökt vilken som är den ekonomiskt optimala kvävegödslingen i stärkelsepotatis. Eftersom potatisens kväveupptag varierar mellan sorter, odlingsplatser och år så har vi också undersökt möjligheter att mäta upptaget för att anpassa gödslingen. Syftet med studien var att hitta lämpliga riktvärden för nitrathalten i bladskaft hos stärkelsepotatis vid olika tidpunkter under odlingssäsongen. Dessa riktvärden kan sedan användas som referens vid snabbmätning av potatisens kvävestatus, både för att se kompletteringsgödslingsbehov och för att korrigera gödslingsstrategin över tid.

Samtidigt som marknaden för modeindustrin växer ökar också konkurrensen och kraven på företag. Trender inom mode ändras snabbt och pressen på ett brett sortiment, flera säsonger, låga Priser och moderiktiga varor, med allt kortare livscykler, ställer stora krav på en effektiv hantering av försörjningskedjan. För att uppnå kraven och stå emot konkurrensen anser allt fler att det idag handlar mer om konkurrens mellan försörjningskedjor än mellan företag. Till skillnad från många andra industrier kan en leverantör inom modeindustrin inte enbart väljas efter faktorer som leveransprecision och flexibilitet, utan stor hänsyn måste även tas till produkten i sig. Om produkten inte följer modets trender eller vad kunden efterfrågar har det ingen betydelse hur väl leverantören uppnår de mer kvantifierbara faktorerna.