Upptakten till krisen utspelade sig i Argentina under 1880 talet. Landet hade efter inre oroligheter stabiliserats och i likheter med Sverige ett decennium tidigare fått ökade exportintäkter efter ökad efterfrågan på råvaror som landet exporterade. Med guldstandardens internationella etablering och större kapitalflöden över gränserna blev stora kapitalsatsningar i Argentina möjliga. Tidigare brittiskt monopol som finansiell mellanhand till argentinska myndigheter luckrades upp under den senare hälften av 1880 talet av först franska sedan tyska affärssyndikat. Ökad konkurrens mellan affärsbankerna och spekulation på börserna skapade snart en hysterisk efterfrågan på argentinska värdepapper, främst obligationer på järnvägskonstruktioner trots monetär inkonvertibilitet, ökande handelsunderskott samt skenande utlandsskuld.

Mycket forskning har genom de senaste 50 åren studerat huruvida det går att prestera bättre än en marknadsportfölj. Har fondförvaltare egentligen någon förmåga att generera extra avkastning till sina investerare? Om aktörer i de finansiella marknaderna enligt den klassiska effektiva marknadshypotesen ej skulle kunna prestera överavkastning mot en marknadsportfölj (Fama, 1970), vad skulle då avgöra om en individ skulle få jobbet som fondförvaltare? Vad skulle avgöra om fondförvaltaren inte förtjänar att sitta på sin tjänst? Syftet med denna uppsats är att undersöka den senare av dessa frågeställningar. Först analyseras huruvida fondförvaltares prestation skiljer sig från en marknadsportfölj. Vi undersöker sedan sambandet mellan fondförvaltares prestation och sannolikheten att ansvaret för fonden övergår till en ny förvaltare.

Det har arbetet handlar om hur återförsäljares och konsumenters förutsättningar har och kommer att ändras långsiktigt på bilmarknaden. Fokus ligger på den svenska marknaden. För att analysera detta har jag främst tittat på två variabler, trenderna på den globala marknaden och de nya förutsättningar EU:s nya konkurrensrättsliga regler innebär. Återförsäljarna har en mycket liten förhandlingstyrka gentemot tillverkarna. Detta förhållande har analyserats med hjälp av Porters femkraftsmodell.

Titel: Flygskatt ? ett lämpligt styrmedel? Nivå: Kandidatuppsats i Service Management, Maj 2006 Författare: Sanja Agbaba, Anne-Sofie Persson, Seda Yazici Institution: Institutionen för Service Management, Lunds Universitet, Campus Helsingborg Handledare: Sumi Park och Mikael Bergmasth Problematisering: Utsläppsproblemen är ett globalt dilemma som berör alla branscher inte bara nationellt men även internationellt. Därför har ett arbete inom luftfartsorganet ICAO satts igång med förhoppningar om att kunna kontrollera möjligheterna med utsläppshandel för flyg. Rådet har inom EU efterfrågat ett lagförslag från kommissionen. Det här har, i sin tur, lett till att kommissionen har utnämnt en arbetsgrupp där bland annat Sverige är med för att arbeta fram ett lagförslag Syfte: Vårt syfte med undersökningen är att beskriva, analysera och diskutera inverkan som flygskatter kan ha på en bransch inom servicesektorn.

Lantbruket har under de sista 30 åren upplevt en strukturomvandling med en minskning av antalet lantbruksföretag, men de som är kvar blir större. Sedan början av 1980-talet fram till år 2011 har antalet mjölkkor sjunkit med 314 300 stycken till 346 495. Även antalet mjölkproducenter har minskat kraftigt, från år 1998 till år 2011 sjönk antalet från 9 599 stycken till 5 260. Dagens låga mjölkpris och höga foderpris har medfört att mjölkproducenterna i Sverige har låg lönsamhet. Strukturrationaliseringen har gjort att de kvarvarande producenterna har fått tillgång till mer mark och möjligheten att kunna börja odla större delar av foderbehovet hemma på gården och där med minska behovet av inköpt foder.

Svenskarna handlar allt mer kläder och intresset för mode och kläder är större än någonsin.Bara produkten räcker dock inte för dagens konsument, utan platsen där den inhandlas har fåttallt större betydelse för kundens shoppingupplevelse. De olika faktorer som påverkar kunden ibutik brukar samlas under konceptet butiksatmosfären. Atmosfären ska, för att på bästa sättstimulera kunden, byggas utefter människans fem sinnen, syn, känsel, doft, smak och hörsel.Tidigare forskning har fokuserat på hur aktiviteter i butiksmiljön fungerar inom vanligdetaljhandel. Vi har i vår uppsats valt att undersöka hur dessa tidigare rön skulle gå atttillämpa på secondhandbutiker, som skiljer sig från detaljhandeln bland annat genomproduktutbud. Secondhand har på senare tid fått mycket uppmärksamhet och det finns idag ettökat intresse för återanvändning av kläder.Syftet med uppsatsen är att analysera möjligheterna för secondhandverksamheter att arbetamed butiksatmosfären för att skapa en mer tilltalande butik.

1januari 1994 infördes producentansvaret i Sverige, vilket syftar till att massaproducenter samt importörer, tillverkare och försäljare av wellpappförpackningar gemensamt skall se till att wellpappen återvinns. Producentansvaret stipulerar att minst 65% av wellpappen skall kunna återanvändas eller materialåtervinnas den 1:a januari 1997. 1 Sverige har redan denna procentsats överstigits och i dagens läge återvinns cirka 75% wellpapp.Inom handeln har system för återvinning av wellpapp funnits sedan 1970-talet. Ett fåtal butiker återvann wellpapp redan på 1950-talet. Under de senaste åren har systemet effektiviserats för att klara av insamling av allt mer wellpapp.

Det blir allt vanligare idag att de stora modehusen skapar barnkollektioner. Internationellt sätt har nästan varje stor designer redan gett sig in på barnklädesmarknaden. Jag valde dock att inte fokusera på den internationella marknaden utan undersöka hur den såg ut i Sverige med svenska modeföretag som hade olika positioner. Jag plockade ut ett antal märken som skiljde sig markant i målgrupp. Företagen jag har valt att ha med till studien är Acne, KappAhl och Polarn O.

Den konkurrens som råder inom affärsvärlden har gjort att företag blivit tvungna att effektivisera sitt arbete. Man ser gärna att vissa steg i värdekedjan förkortas eller försvinner helt och hållet.Internet är en plats som många företag etablerat sig och bedriver e-handel på och har blivit ett komplement till detaljhandeln. Internet och e-handelns stora framgång har gjort det möjligt för företag att nå ut till fler konsumenter än tidigare. Urvalet av företag och produkter på Internet ökar och har gett konsumenten större valmöjligheter när de handlar på Internet. Internet har blivit ett bekvämligt sätt för konsumenten att handla på eftersom företagen alltid finns tillgängliga.

Sverige är idag beroende av en säker tillgång till energi och att detta sker till konkurrenskraftiga Priser. Trots att det finns både ny teknik och styrmedel för energieffektivisering så har inte den kostnadseffektiva energieffektiviseringspotentialen realiserats fullt ut. Industrin påverkas av ett antal styrmedel inom klimat- och energiområdet, som har relevans för energieffektiviseringar. Det handlar t.ex. om energi- och koldioxidskatter, utsläppshandelssystemet, elcertifikatsystem samt Programmet för energieffektivisering (PFE).Det råder idag en oenighet om styrmedel ska utformas som en morot eller piska för energieffektiviseringsarbetet.

Sammanfattning Handeln har i alla tider varit stadens viktigaste funktion. Både direkt och indirekt har handeln varit den viktigaste stadsbildande faktorn, men kommunikationsmöjligheter och placering har också haft betydelse. Sverige har alltid legat långt framme vad det gäller strukturomvandlingar för handeln. I början av 1900-talet var handeln förlagd till kvartersbutiker och saluhallar och till stadens torg. I flesta fall var det gångavstånd till butikerna och väldigt få hade tillgång till bil.

Sammanfattning Handeln har i alla tider varit stadens viktigaste funktion. Både direkt och indirekt har handeln varit den viktigaste stadsbildande faktorn, men kommunikationsmöjligheter och placering har också haft betydelse. Sverige har alltid legat långt framme vad det gäller strukturomvandlingar för handeln. I början av 1900-talet var handeln förlagd till kvartersbutiker och saluhallar och till stadens torg. I flesta fall var det gångavstånd till butikerna och väldigt få hade tillgång till bil.