För att fĂ„ ett fungerande modernt samhĂ€lle krĂ€vs det med största sannolikhet att det finns en fungerande rĂ€ttsordning. Det Ă€r dock inte tillrĂ€ckligt att ett samhĂ€lle har lagar och regler som föreskriver vilka beteenden som accepteras. Det krĂ€vs ocksĂ„ att dessa lagar och regler tillĂ€mpas och fĂ„r genomslagskraft. HĂ€r fyller rĂ€ttskipningen en viktig funktion.[1] För att processen ska kunna fylla sin funktion menade redan processkommissionen att tre grundlĂ€ggande krav mĂ„ste uppfyllas; sĂ€kerhet, snabbhet och billighet.[2] Lindblom Ă€r en av dem som Ă€n idag betonar detta.[3]Vilken förhandlingsform som skapar de bĂ€sta processförutsĂ€ttningarna Ă€r en Ă„terkommande frĂ„ga. Under Ă€ldre rĂ€ttegĂ„ngsbalken (ÄRB) var förfarandet huvudsakligen skriftligt.

I dag Àr det vanligt att EU-medborgare företar en grÀnsöverskridning med sin familj inom EU. Samkönade par har möjlighet att ingÄ Àktenskap i fem medlemsstater, men eftersom Àktenskapet inte erkÀnns i övriga 22 medlemsstater riskerar det samkönade paret att mottagarstaten ser Àktenskapet som ogiltigt i rÀttslig mening vid en grÀnsöverskridning inom EU. Samkönade par som redan Àr gifta kan dock erhÄlla visst skydd för de fall en medlemsstat föreskriver samkönat registrerat partnerskap. EU-rÀtten föreskriver inga minimikrav för hur registrerat partnerskap bör utformas i medlemsstaters nationella rÀttssystem. Det har i sin tur vilket lett till att rÀttskyddet för samkönat registrerat partnerskap ser olika ut bland medlemsstaterna.

Dagens samhÀlle Àr i behov och strÀvar efter att fÄ ner energianvÀndningen. Inte minsti byggsektorn dÀr nyare teknik och smarta innovationer gör att vi kan sÀnka vÄrenergiförbrukning och dÄ Àven fÄ ner vÄra energikostnader. Ett sÀtt att reducera dessabÄda faktorer Àr att byta ut gamla ventilationslösningar mot nya mer energieffektivasystem. Att vÀlja en viss typ ventilationssystem Àr dÀremot inte alltid ett enkelt beslutdÄ det finns ett flertal olika principer av system man kan utgÄ ifrÄn för att ventilera enlokal och skapa ett bra inneklimat. De enklaste ventilationssystemen ger ett konstantluftflöde medans man med mer avancerade system kan anvÀnda sig av varierandeluftflöden för att förse en lokal med frisk luft utefter det behov som finns.Denna rapport har i sin helhet tittat pÄ de förutsÀttningar som finns dÄ man utformarett ventilationssystem för en förskola.

Dagens samhÀlle Àr i behov och strÀvar efter att fÄ ner energianvÀndningen. Inte minsti byggsektorn dÀr nyare teknik och smarta innovationer gör att vi kan sÀnka vÄrenergiförbrukning och dÄ Àven fÄ ner vÄra energikostnader. Ett sÀtt att reducera dessabÄda faktorer Àr att byta ut gamla ventilationslösningar mot nya mer energieffektivasystem. Att vÀlja en viss typ ventilationssystem Àr dÀremot inte alltid ett enkelt beslutdÄ det finns ett flertal olika principer av system man kan utgÄ ifrÄn för att ventilera enlokal och skapa ett bra inneklimat. De enklaste ventilationssystemen ger ett konstantluftflöde medans man med mer avancerade system kan anvÀnda sig av varierandeluftflöden för att förse en lokal med frisk luft utefter det behov som finns.Denna rapport har i sin helhet tittat pÄ de förutsÀttningar som finns dÄ man utformarett ventilationssystem för en förskola.

Vid upprĂ€ttandet av finansiella rapporter sker ett omfattande bokslutsar-bete dĂ€r företag mĂ„ste beakta stora mĂ€ngder av information. Den infor-mation som skall beaktas utgörs inte endast av det som vid rĂ€kenskaps-Ă„rets utgĂ„ng var kĂ€nt utan hĂ€nsyn skall Ă€ven tas till hĂ€ndelser som intrĂ€f-fat efter balansdagen, men innan undertecknandet av de finansiella rap-porterna. GĂ€llande rĂ€tt om hĂ€ndelser efter balansdagen regleras i 2 kap 4 § p. 3 b) ÅRL. ÅRL Ă€r av ramlagskaraktĂ€r varför utfyllnad till lagen skall sökas i kompletterande normgivning.

Vi lever idag i ett samha?lle fullt av obalanser. Det ga?r att se hur ett konsumtionssamha?lle va?xt fram, grundat i en o?kad tillfredsta?llelse o?ver materiella ting. Ett samha?lle som besitter oha?llbara verktyg och ideal fo?r att skapa va?lsta?nd, och i sin tur har negativ pa?verkan pa? miljo?n.

Detta examensarbete har utförts pÄ Biobact som bedriver sin verksamhet i LuleÄ och Àr ett familjeföretag med fem anstÀllda. Företaget startades 1993 och specialiserar sig frÀmst pÄ vÀxtodlingsprodukter som riktar sig till bÄde hobbyodlare och professionella. Dessa marknadsförs i ett flertal lÀnder under namnen Biobact och Bycobact. Företaget har tre huvudkategorier av produkter: flytande, granulat och nÀringspinnar. MÄlet med analysen Àr att ta fram lösningsförslag som syftar till att förbÀttra arbetsmiljön frÀmst i den del av produktionshallen dÀr huvuddelen av det manuella arbetet utförs.

VÀstvÀrlden och Japan har sedan Är 1869 haft en ömsesidig inverkan pÄ varandra. De senaste Ären har den japanska kulturen kommit att influera mÄnga lÀnder i vÀst mer Àn tidigare, dÀribland Sverige. Den japanska trÀdgÄrden Àr en av influenserna och det syns bland annat i privata trÀdgÄrdar och i plantskolekataloger. Denna uppsats Àr en studie av hur man i Sverige anvÀnder sig av den japanska trÀdgÄrden. Syftet Àr att genom besök i japanska trÀdgÄrdar i Japan och Sverige ta reda pÄ hur man har valt att gestalta den japanska trÀdgÄrden i Sverige. JÀmförelsen utförs genom litteraturstudier och platsstudier. Litteraturstudierna skapar en förstÄelse för vad en japansk trÀdgÄrd Àr och vad den har för betydelse.

Examensarbetets övergripande syfte Àr att utreda pÄ vilka sÀtt det Àr kvalitativa kunskapsskillnader mellan elever med höga och lÄga betyg i grundlÀggande matematikkurser pÄ gymnasiet och hur lÀrare mÀter kunskapen för att finna denna skillnad. Hur tolkas kunskapsmÄlen av lÀrare och hur gÄr man tillvÀga för att avgöra pÄ vilken nivÄ en elev befinner sig kunskapsmÀssigt? Hur gör lÀrare för att avgöra om alla elever oavsett kunskapsnivÄ har tillrÀckliga fÀrdigheter i alla sju förmÄgorna som anges i Àmnesplanen för matematik? Vid metodvalet vÀgdes framför allt tidsaspekten in utöver vilken metod som troddes ge bÀst bidrag till examensarbetet. TvÄ frÄgeformulÀr konstruerades som dÀrefter mejlades till ett antal lÀrare. Det första frÄgeformulÀret kan sÀgas vara en surveyundersökning dÄ frÄgorna Àr exakt likadant formulerade till alla, men eftersom frÄgorna Àr öppna och inga statistiska principer för urvalet anvÀnts Àr formulÀret mer Ät det kvalitativa hÄllet.

Syftet med studien Ă€r att beskriva hur svenska multinationella företag tillĂ€mpar cost plus metoden vid interna transaktioner över landsgrĂ€nser. Vidare har följande forsningsfrĂ„gor formuleras: Hur tillĂ€mpar företag cost plus metoden? Vilka faktorer pĂ„verkar internprissĂ€ttningsprocessen? Fallstudien Ă€r genomförd pĂ„ Älvsbyhus som Ă€r en av nordens största tillverkare av prefabricerade sektionshus av trĂ€ med affĂ€rsidĂ©n att sĂ€lja och tillverka fĂ€rdigmonterade, kĂ€llarlösa trĂ€hus i 1 eller 1,5 plan till marknadens lĂ€gsta pris. Den utbredda handeln mellan företag i olika lĂ€nder har resulterat i ett ökat antal multinationella koncerner bildats, dĂ€rmed har ett behov av internpissĂ€ttning för vĂ€rdering av interna transaktionerna uppstĂ„tt. Huvudtanken med internprissĂ€ttningen Ă€r att internpriset ska avspegla marknadspriset för varan eller tjĂ€nsten, vilket ofta inte Ă€r möjligt dĂ„ ett marknadspris inte existerar.

Vid slutavverkning av skog, anvÀnds i dagslÀget skördar-/skotarsystemet nÀstan uteslutande inom den svenska skogsindustrin. Dock har det bedrivits en rad olika studier angÄende en ny typ av avverkningsteknologi, kallad direktlastningssystemet. Genom att kombinera det traditionella skördar-/skotarsystemet med de direktlastande systemen, kan branschen enligt kalkyler dra nytta av den tillvÀxt som en implementering av ny teknologi kan medföra.Syftet med uppsatsen har dÀrmed varit att undersöka de faktiska orsakerna till de uteblivna investeringarna i direktlastningssystemen samt att ge en bild över vilka faktorer och aspekter som bör beaktas vid en eventuell implementering av direktlastningssytemen.För att uppnÄ syftet utgick denna studie frÄn ett kvalitativt angreppsÀtt genom att tillÀmpa telefonintervjuer med individer inom skogsindustrin. Dessutom anvÀndes icke ? sannolikhetsurval för att kategorisera insamlad data.Det empiriska resultatet utgörs av en sammanstÀllning av de telefonintervjuer som genomfördes med tolv individer pÄ chefsnivÄ inom nÄgra av de största svenska skogsbolagen.Referensramen bestÄr utav studier relaterade till direktlastningssystemen ? drivarkonceptet och bestensystemet.

Skandaler i nĂ€ringslivet har blivit allt vanligare. I vissa fall har revisorer figurerat i dessa skandaler, vilket har medfört att förtroendet för revisorsprofessionen har minskat. ÅtgĂ€rder har vidtagits genom bland annat nya regelverk och vissa företag har Ă€ven skapat sina egna etiska koder. Det rĂ€cker dock inte att ett företag har en etisk kod utan det Ă€r viktigt att den etiska koden Ă€ven efterlevs. Syftet med denna uppsats Ă€r att beskriva hur en revisionsbyrĂ„ arbetar för att den etiska koden ska efterlevas.

Vid FN-konferensen i Johannesburg 2002 enade vÀrdens lÀnder för en ekonomisk, socialt och miljömÀssig hÄllbar riktning. DÀr utbildningssystemet Àr ett kraftfullt verktyg för att stÀlla om till hÄllbar utveckling. Skolor har ett tydligt uppdrag att bidra till en ekologiskt hÄllbar utveckling, vilket Àven uttrycks i nationella styrdokument som till exempel i skollagen, att var och en som Àr verksam inom skolan ska frÀmja aktningen för varje mÀnniskas egenvÀrde och vÄr gemensamma miljö. Hösten 1996 startade projektet Grön Flagg som Àr den svenska grenen av Eco Schools. DÀr Miljödepartementet och NaturvÄrdsverket tillsammans tog fram miljöledningssystemet Grön Flagg som en indikator för hÄllbar utveckling.

Bakgrund - Med internets framvÀxt har nya kommunikationsvÀgar öppnats och möjliggjort samskapande mellan anvÀndare utan koppling till tid eller rum. Wikipedia Àr ett community som har dragit nytta av den nya teknik, som internet har fört med sig, och sajten Àr idag den sjÀtte största pÄ internet. Som alla communities styrs Wikipedia av normer och vÀrderingar (Schouten & McAlexander 1995). Dessa vÀrderingar möjliggör att anvÀndarna kan skapa artiklar och dÀrigenom vÀrdet pÄ Wikipedia. Vargo och Lusch (2004) menar dock att organisationer endast kan ge tjÀnsteerbjudanden och att vÀrdet sedan skapas tillsammans med anvÀndaren.Studien kartlÀgger hur Wikipedias vÀrderingar styr anvÀndarna till att skapa artiklar pÄ sajten.

Tekniken inom datortomografin har utvecklats explosionsartat frÀmst det senaste decenniet frÄn att Är 1993 erhÄlla 2 samtidiga snitt per rotation runt patienten, till Är 2008 erhÄlla 64 samtidiga snitt per rotation. Utvecklingens största utmaning har varit att begrÀnsa strÄldosen till patienten sÄ pass att de erhÄllna bilderna Àr av tillrÀcklig kvalité sÄ att en rÀttvis diagnos kan faststÀllas. Trots ett stÀndigt arbete med att reducera strÄldosen inom datortomografins multisnitt teknik kommer det alltid att finnas fysiska principer som pÄverkar dosökningen jÀmfört med singelsnitt tekniken. DÀremot kan röntgensjuksköterskan pÄverka strÄldosen till patienten avsevÀrt genom att jobba utifrÄn viktiga begrepp. Syftet med detta arbete Àr att beskriva utvecklingen frÄn singelsnitt till multisnitt tekniken och vad detta fört med sig i aspekter som strÄldos och bildkvalité.