Denna rapport Àr resultatet av ett examensarbete utfört vid LuleÄ Tekniska Universitet pÄ uppdrag av HÀgglunds Drives AB i Mellansel. HÀgglunds Drives AB Àr tillverkare av kompletta hydrostatiska transmissioner för industriella driftapplikationer. Företaget har arbetat med att skapa produktionsflöden enligt principerna för Lean Production sedan 2006. Uppgiften för examensarbetet bestÄr av att utföra en vÀrdeflödesanalys och mÄlet Àr att finna ekonomiska, tidsmÀssiga och arbetsmiljömÀssiga förbÀttringar inom: ? Flödet ? Kapitalbindning ? Förenklad planering ? Minskat slöseri ? SÀnkta lagernivÄer De flöden som ingÄtt i analysen Àr cylinderblocksflödet och kamringsflödet.

Bakgrund och problem: Sedan 1990-talet har bonus- och incitamentsprogramskandaler avlöst varandra. Detta fenomen har lett till ett minskat förtroende för nÀringslivets ersÀttningssystem varvid bonus- och incitamentsprogram av mÄnga ses som nÄgot negativt. Mediarapportering och efterföljande debatt rörande dessa skandaler behandlar sÀllan revisorns skyldigheter och ansvar vid godkÀnnandet av företagets förvaltning i dessa fall trots att det i RS 310 framgÄr att revisorn ska granska dessa avtal. FrÄgan Àr hur det kommer sig att revisorn inte ifrÄgasÀtts i större utstrÀckning i de skandaler som uppdagats pÄ senare tid? Syfte: Att skapa en ökad förstÄelse för samt undersöka attityden till revisorns roll och ansvar betrÀffande bonus- och incitamentsprogram. Metod: Uppsatsen Àr inspirerad av den hermeneutiska tolkningsmetoden dÀr förstÄelsen Àr det centrala.

Dagens samhÀlle Àr i behov och strÀvar efter att fÄ ner energianvÀndningen. Inte minsti byggsektorn dÀr nyare teknik och smarta innovationer gör att vi kan sÀnka vÄrenergiförbrukning och dÄ Àven fÄ ner vÄra energikostnader. Ett sÀtt att reducera dessabÄda faktorer Àr att byta ut gamla ventilationslösningar mot nya mer energieffektivasystem. Att vÀlja en viss typ ventilationssystem Àr dÀremot inte alltid ett enkelt beslutdÄ det finns ett flertal olika principer av system man kan utgÄ ifrÄn för att ventilera enlokal och skapa ett bra inneklimat. De enklaste ventilationssystemen ger ett konstantluftflöde medans man med mer avancerade system kan anvÀnda sig av varierandeluftflöden för att förse en lokal med frisk luft utefter det behov som finns.Denna rapport har i sin helhet tittat pÄ de förutsÀttningar som finns dÄ man utformarett ventilationssystem för en förskola.

Bakgrund: Psykisk oh?lsa ?r ett begrepp som rymmer b?de tillf?lliga psykiska besv?r och l?ngvariga psykiatriska diagnoser. Samsjuklighet mellan psykisk oh?lsa och somatiska besv?r f?rsv?rar v?rdinsatser, d? de tenderar att f?rv?rra varandra, samt att samarbetet mellan den somatiska och psykiatriska v?rden ?r fragmenterad. Stigmatisering av psykisk oh?lsa kan bland annat relateras till okunskap, vilket kan bidra till oj?mlik v?rd och kan hindra individen fr?n att s?ka v?rd.

Den 1:a april 2013 beslutade de 47 medlemsstaterna i EuroparÄdet att EU kan bli en kontrakterande part till Europakonventionen. Innan EU blir en kontrakterande part ÄterstÄr det för EU-domstolen att analysera det slutgiltiga utkastet till anslutningsfördrag, för att se om det Àr förenligt med EU-rÀttens bestÀmmelser och principer.Syftet med min framstÀllning Àr att utreda vissa risker med EU:s anslutning till Europakonventionen. Jag har i huvudsak behandlat tre problematiska omrÄden.Konsekvenserna av anslutningen i de omrÄden dÀr kompetensen mellan EU-domstolen och Europadomstolen har överlappats, problematiken med medsvarandemekanismen samt konsekvenser av ratifikationen av protokoll 16.Risken för att Europadomstolen och EU-domstolen har olika praxis inom samma omrÄde kan bli problematiskt anslutningen. Kommer Europadomstolen att bortse frÄn EU-domstolens praxis? Anslutningsfördraget tillÄter inte en övertrÀdelse av EU-domstolens tolkningsföretrÀde och Europadomstolen kommer att begrÀnsas till att konstatera huruvida bestÀmmelser i EU-rÀtten Àr oförenliga med Europakonventionen.

Positiv sÀrbehandling Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne. FrÄgor som diskuteras Àr bland annat var grÀnserna gÄr mellan positiv sÀrbehandling och otillÄten diskriminering, samt om dessa typer av ÄtgÀrder kan rÀttfÀrdigas som medel för att uppnÄ rÀttvisa mellan grupper. Positiv sÀrbehandling finns reglerad i nationell sÄvÀl som EG-rÀttslig lagstiftning. I svensk rÀtt Äterfinns undantaget frÄn direkt diskriminering i JÀmstÀlldhetslag (1991:433). I gemenskapsrÀtten stadgas rÀtten till positiv sÀrbehandling i artikel 141.4 EG-fördraget, likabehandlingsdirektivet samt i rÄdets rekommendation 84/635/EEG.

INVID Jönköping AB Àr ett IT-konsult bolag. De ingÄr i INVID-gruppen som totalt sysselsÀtter drygt 140 personer och finns representerade pÄ tio orter i Sverige. De Àr verksamma inom ett flertal IT-omrÄden, dÀribland utveckling och anpassning av webbapplikationer. Företaget har under en tid arbetat med att utveckla ett webbpubliceringsverktyg, INVID Publisher.NET. SmÄ- och medelstora- företag erbjuds en komplett webbportalplattform med Content Management System/Customer Relationship Management (CMS/CRM) funktionalitet sammankopplat med webbhotelltjÀnster som företaget erbjuder.

Bakgrund - Med internets framvÀxt har nya kommunikationsvÀgar öppnats och möjliggjort samskapande mellan anvÀndare utan koppling till tid eller rum. Wikipedia Àr ett community som har dragit nytta av den nya teknik, som internet har fört med sig, och sajten Àr idag den sjÀtte största pÄ internet. Som alla communities styrs Wikipedia av normer och vÀrderingar (Schouten & McAlexander 1995). Dessa vÀrderingar möjliggör att anvÀndarna kan skapa artiklar och dÀrigenom vÀrdet pÄ Wikipedia. Vargo och Lusch (2004) menar dock att organisationer endast kan ge tjÀnsteerbjudanden och att vÀrdet sedan skapas tillsammans med anvÀndaren.Studien kartlÀgger hur Wikipedias vÀrderingar styr anvÀndarna till att skapa artiklar pÄ sajten.

Titel: Corporate Social Responsibility inom fastighetsbranschen, en fallstudie om bostadsföretaget Bostad AB MimerSeminariedatum: 2013-05-29Högskola: MĂ€lardalens högskola, VĂ€sterĂ„sInstitution: Akademin för Ekonomi, SamhĂ€lle och Teknik (EST)NivĂ„: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15hp (FÖA300)Författare: David Berg, Alexandra Bredahl, Kristoffer KarlssonExaminator: Cecilia ErixonHandledare: Birgitta SchwartzSidantal: 36Bilagor: 4Nyckelord: CSR, kommunalĂ€gda bostadsföretag, hĂ„llbar utveckling, samhĂ€llsansvarFrĂ„gestĂ€llning:? Hur och varför arbetar Mimer med CSR?? Hur kombinerar Mimer affĂ€rsmĂ€ssighet med samhĂ€llsansvar?? Vilka förbĂ€ttringsmöjligheter finns i Mimers CSR-arbete?Syfte: Syftet med studien Ă€r att öka förstĂ„elsen varför ett kommunalt bostadsföretag som Mimer vĂ€ljer att investera i hĂ„llbar samhĂ€llsutveckling samt undersöka om det finns nĂ„got samband mellan samhĂ€llsansvar och ekonomisk vinst.Metod: En kvalitativ fallstudie med en abduktiv ansats som genomfördes med  semistrukturerade intervjuer frĂ„n ett urval av anstĂ€llda pĂ„ ett kommunalĂ€gt bostadsföretag.Slutsats: För att uppfylla sitt lagliga ansvar om att agera utefter affĂ€rsmĂ€ssiga principer mĂ„ste ett kommunalĂ€gt bostadsföretag som Mimer kombinera ett  miljömĂ€ssigt, socialt och ekonomiskt ansvar. Genom att kombinera dessa delar kan Mimer agera som ett ansvarsfullt företag och uppfylla intressenternas förvĂ€ntningar och krav. Mimer anvĂ€nder CSR som en sĂ€tt att förbĂ€ttra sitt anseende och skapa ekonomisk vinning pĂ„ lĂ„ng sikt. Genom att kommunicera detta internt och externt kan Mimer stĂ€rka sitt varumĂ€rke och skapa konkurrensfördelar.

Syftet med vÄr studie Àr att kartlÀgga de principer och andra faktorer som ska vara grunden för anvÀndning, integration och management av patientjournalsystem. Enligt vÄr uppfattning har vi kommit nÀrmare mÄlet genom att belysa följande frÄga:Vilka Àr de kritiska faktorer som bör beaktas för att sÀkra patientsÀkerhet och samtidigt respektera, CIA modellen, dvs. tillgÀnglighet, integritet, och behörighet?Studien har resulterat i följande relevanta och pÄ mÄnga sÀtt intressanta aspekter sÄ som: FörhÄllandet mellan patientsÀkerhet och informationsbehörighet. Behörighetskraven innebÀr att personal inom sjukvÄrd har rÀtt att ta del av kÀnslig information för att kunna ge rÀtt vÄrd.

Tversky och Kahneman (1981) fann att den sprÄkliga inramningen av en problemsituation kunde pÄverka vilket beslut individen fattade. De kallade fenomenet för framing och storamÀngder forskning har sedan upptÀckten Àgnats Ät att förstÄ framing och dess effekter. PÄ senare tid har vikten av emotioner och kÀnslotillstÄnd allt mer betonats. Hur individen kÀnner sig vid tidpunkten för beslutet verkar vara intimt förknippat med hur mycket manpÄverkas av problemformuleringens framing. Ett flertal studier har till exempel visat att oro resulterar i en starkare pÄverkan av framing.

Alla lyssnar vi pÄ musik pÄ olika sÀtt och uppskattar dess aspekter pÄ skilda vis men finns det nÄgot vi har gemensamt i Àmnet? En grunduppfattning tycks vara att ett musikaliskt stycke, oavsett genre, bör ?sitta ihop? och inge lyssnaren en kÀnsla av helhet. Man skulle kunna uttrycka detta som att en ?röd trÄd? bör gÄ att följa genom stycket. Men vad Àr det som Ästadkommer detta? Nyckelord som repetition, kontrast och variation brukar ligga nÀra till hands för att beskriva musikens ingredienser men dessa ger oss endast ett mycket abstrakt svar pÄ vÄr frÄga.

Ett förslag pÄ design av grÀnssnittet pÄ förstasidan av ett intranet Àr utformat med tanke pÄ anvÀndbarhet med utgÄngspunkt frÄn attityder och motivation.Arbetet Àr utfört hos Familjen DafgÄrd AB i KÀllby, ett företag inom livsmedelsbranschen.TvÄ grÀnssnitt Àr designade, ett efter minimalistiska principer med ett fÄtal rubriker innehÄllande bÄde global och lokal information i en djupare struktur för att stimulera till en action-oriented approach och att locka till sig nya, ovana anvÀndare. Det andra med utgÄngspunkt frÄn informativa startsidor eller en maximalistisk design med rubriker i flera nivÄer för global information samt ikoner för lokal information.GrÀnssnitten Àr utvÀrderade med tanke pÄ anvÀndbarhet med hjÀlp av REAL metoden, Relevans, Effektivitet, Attityd och LÀrbarhet. Som komplement till denna metod som utvÀrderar pÄ detaljnivÄ anvÀnds en definition kallad anvÀndbarhet i kontext. Denna hanterar anvÀndarvÀnlighet, anvÀndarkompetens, anvÀndaracceptans och informa-tionsbehov pÄ en mer global nivÄ.UtvÀrderingen baseras pÄ en kvalitativ ansats med intervjuer och observationer av sex försökspersoner som har fÄtt pröva de tvÄ versionerna av grÀnssnittet. Fyra ovana och tvÄ vana internetanvÀndare.Resultatet visar att av de tvÄ versionerna Àr den maximalistiska startsidan Àr att föredra.

Dagens samhÀlle Àr i behov och strÀvar efter att fÄ ner energianvÀndningen. Inte minsti byggsektorn dÀr nyare teknik och smarta innovationer gör att vi kan sÀnka vÄrenergiförbrukning och dÄ Àven fÄ ner vÄra energikostnader. Ett sÀtt att reducera dessabÄda faktorer Àr att byta ut gamla ventilationslösningar mot nya mer energieffektivasystem. Att vÀlja en viss typ ventilationssystem Àr dÀremot inte alltid ett enkelt beslutdÄ det finns ett flertal olika principer av system man kan utgÄ ifrÄn för att ventilera enlokal och skapa ett bra inneklimat. De enklaste ventilationssystemen ger ett konstantluftflöde medans man med mer avancerade system kan anvÀnda sig av varierandeluftflöden för att förse en lokal med frisk luft utefter det behov som finns.Denna rapport har i sin helhet tittat pÄ de förutsÀttningar som finns dÄ man utformarett ventilationssystem för en förskola.

Denna studie behandlar implementering av lean pÄ en informationsprocess för fel- och avvikelserapportering i produktutvecklingen hos Saab AB, under affÀrsomrÄdet Security and Defence Solutions (SDS) och sektionen Command & Control Systems (C2S). MÄlet med studien Àr att genom kartlÀggning av informationsflödet analysera hur leanfilosofi och leanmetoder kan implementeras för att utvÀrdera och förbÀttra informationsprocesser samt vilket problematik som finns förknippat med detta och kan avhjÀlpas av detta. Studiens mÄl Àr Àven att analysera hur mÀtetal kan anvÀndas för att mÀta effektivitet och att se vilka potentiella risker som finns förknippat med detta samt sÄ Àr mÄlet att analysera hur ett företags organisationskultur pÄverkar flödet i informationsprocessen samt en implementering av lean.Uppgiften löstes genom att skapa en gedigen kunskap inom omrÄdet genom teoretiska kÀllor och simultant sÄ utfördes en omfattande fallstudie med 21 kvalitativa intervjuer som huvudsaklig bas dÀr flera perspektiv framkom som bidrog till en övergripande kartlÀggning över informationsflödet. Det empiriska materialet analyserades gentemot det teoretiska ramverket, dÀr Likers 14 identifierade principer för implementering fungerat som utgÄngspunkt, vilket ledde fram till att ett flertal slutsatser kunde dras.Slutsatserna sammanfattas och illustreras i en figur som pÄvisar den generella problematik som behöver begrundas vid ett införande liknande det analyserade. I figuren belyser vi slutsatsen att företagskulturen genomsyrar varje steg av implementeringen av lean och att det första steget mÄste vara att se till sÄ att kulturen Àr mottaglig för implementeringen och den förÀndring det innebÀr.