Syftet med studien var att undersöka och beskriva gymnasieelevers syn pĂ„ lĂ€xans betydelse i gym-nasieskolan med fokus pĂ„ lĂ€xans hantering och dess vĂ€rde. Studien har gjorts utifrĂ„n en kvalitativ ansats. Datainsamlingsmetoden som har valts till studien Ă€r intervjuer med Ă„tta elever som gĂ„r pĂ„ gymnasienivĂ„. Analysen i studien har gjorts utifrĂ„n Denscombes principer. Bland annat anvĂ€nds i studien Vygotskijs teori, Coopers forskning om lĂ€xans effekt samt Coopers och Österlinds definit-ion av lĂ€xan.

Uppsatsen behandlar mötet mellan styrsystemet revenue management, ett verktyg som syftar till att optimera ett företags intÀkter, och de anstÀllda som arbetar med det. Systemet handlar om att sÀlja rÀtt produkt till rÀtt kund vid det rÀtta tillfÀllet till det rÀtta priset. Detta verktyg anvÀnds idag av de flesta hotellkedjor och har numera blivit mer eller mindre standardiserat. IstÀllet för att enbart beskriva systemets ekonomiska fördelar har vi valt att rikta in uppsatsen pÄ hur de anstÀllda som arbetar med verktyget pÄverkas. Genom vÄr analys har vi funnit ett antal begrÀnsningar i mötet mellan revenue managementsystemet och de anstÀllda.

Bakgrund - Med internets framvÀxt har nya kommunikationsvÀgar öppnats och möjliggjort samskapande mellan anvÀndare utan koppling till tid eller rum. Wikipedia Àr ett community som har dragit nytta av den nya teknik, som internet har fört med sig, och sajten Àr idag den sjÀtte största pÄ internet. Som alla communities styrs Wikipedia av normer och vÀrderingar (Schouten & McAlexander 1995). Dessa vÀrderingar möjliggör att anvÀndarna kan skapa artiklar och dÀrigenom vÀrdet pÄ Wikipedia. Vargo och Lusch (2004) menar dock att organisationer endast kan ge tjÀnsteerbjudanden och att vÀrdet sedan skapas tillsammans med anvÀndaren.Studien kartlÀgger hur Wikipedias vÀrderingar styr anvÀndarna till att skapa artiklar pÄ sajten.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka möjligheter det finns för ensamkommande flyktingbarn, som sökt asyl i Sverige men som omfattas av Dublinförordningens bestÀmmelser, att fÄ sin asylansökan prövad hÀr. Syftet Àr ocksÄ att undersöka huruvida Sverige, nÀr vi följer Dublinförordningens bestÀmmelser i hanteringen av asylÀrenden rörande ensamkommande flyktingbarn, fullföljer de Ätaganden vi förbundit oss till genom ratificeringen av Barnkonventionen. FrÄgestÀllningarna Àr: Hur ser möjligheterna, baserat pÄ uppsatsens fallstudier och aktuell lagstiftning ut, för ensamkommande barn över 14 Är, som omfattas av Dublinförordningen, att fÄ stanna i Sverige? Vilka faktorer pÄverkar asyllagstiftningen och tolkningen av denna? Har belysningen av Àmnet i media nÄgon betydelse för möjligheten att pÄverka asyllagstiftningen? Följer vi vÄra Ätaganden gentemot Barnkonventionen om vi ÄtersÀnder barn enligt Dublinförordningen? Undersökningen baseras pÄ fem fallstudier rörande fem ensamkommande flyktingbarns asylÀrenden, aktuell asyllagstiftning samt fem, för Àmnet aktuella, tidningsartiklar, samt för Àmnet relevant statistik. Empirin har triangulerats och analyserats utifrÄn ett rÀttsociologiskt, socialkonstruktivistisk samt maktteoretiskt perspektiv. Resultatet av vÄr undersökning visar att det finns mycket begrÀnsat utrymme att göra undantag frÄn Dublinförordningens bestÀmmelser och följaktligen smÄ möjligheter för ensamkommande flyktingbarn som omfattas av förordningens bestÀmmelser att fÄ sin asylansökan prövad i Sverige.

Smurfit Kappa Kraftliner i PiteÄ tillverkar kraftliner med sina tvÄ pappersmaskiner. I dagslÀget transporteras tamborer, rullar med kraftliner, mellan pappersmaskinerna till rullmaskinerna med traverser. TraversanvÀndningen i produktion ger slitage med hög underhÄllskostnad som följd, vilket de vill minska. Detta examensarbete utförs för att erhÄlla en marknadsundersökning pÄ alternativa transportsystem. I undersökningen jÀmförs kostnaderna för alternativens system mot kostnaderna för det befintliga systemet.

Ett nytt produktionskoncept pÄ Saab Automobile AB ? Lean Automation ? Àr under implementering och utveckling. Inriktningen Àr att utveckla automationslösningar som stödjer principer och arbetsÀtt inom Lean Produktion. En gemensam nÀmnare Àr automation som byggs upp av enkel, standardiserad och modulariserad utrustning och som kan omkonfigureras av egen personal.TvÄ pilotinstallationer har gjorts under 2010: Transport med enkel AGV (Lean AGV) samt Lean Automation Robot Cell (LARC). Dessa komponenter ingÄr i denna studie som inriktar sig pÄ förÀndringar i det totala produktionssystemet med sikte pÄ en konstant hög produktivitetsnivÄ Àven vid frekventa förÀndringar i volym och produktinnehÄll.Studien pekar pÄ vikten av att samla produktionspersonalen för att underlÀtta balansering, men Àven för att skapa en visuell process dÀr fel snabbt kan upptÀckas och ÄtgÀrdas.

Syftet med denna uppsats har varit att fĂ„ svar pĂ„ hur pensionĂ€rerna som spenderar sinadagar pĂ„ dagverksamheter upplever besöken frĂ„n Svenska kyrkan och varför de vĂ€ljeratt delta. Vidare ligger syftet pĂ„ att ta reda pĂ„ vad som driver vissa anstĂ€llda inomSvenska kyrkan att bedriva denna verksamhet inom Ă€ldreomsorgen.Denna uppsats grundar sig mest pĂ„ de intervjuer jag genomfört byggda pĂ„ kvalitativaforskningsmetoder med pensionĂ€rer som deltog vid en andakt pĂ„ en dagverksamhet.Diakonen som höll i den andakten och personal som jobbar pĂ„ dagverksamheten dĂ€randakten hölls har bidragit med bakgrundsmaterial till denna uppsats.Även en prĂ€st har intervjuats för att ge en tydligare bild till varför denna verksamhetinom Ă€ldreomsorgen bedrivs.Detta material har sedan sammanstĂ€llts och genom det materialet har jag sedan gjort enanalys baserad pĂ„ etiska teorier för att fĂ„ svar pĂ„ mina frĂ„gestĂ€llningar.De resultat som fram kommit genom denna undersökning Ă€r att de flesta avpensionĂ€rerna som deltog vid andakten som genomfördes av Svenska kyrkan gjorde detför att de upplever besöken som rofyllda. De ser inte besöken som ett sĂ€tt att fĂ„ utloppför sin tro, utan ser dem som underhĂ„llning. Anledningen till att de deltar i besöken Ă€rför de flesta av pensionĂ€rerna ser det som ett kul ?avbrott? i vardagen och de uppskattarmusiken kyrkan spelar.Anledningen till att vissa anstĂ€llda inom Svenska kyrkan driver denna verksamhet harjag kommit fram till att varierar.

Denna studies syfte Àr att undersöka hur ett urval slöjdlÀrare tar sig an hÄllbar utveckling inom respektive slöjdinriktning i skolan. De frÄgestÀllningar jag utgÄr ifrÄn behandlar lÀrarnas förhÄllningsÀtt till begreppet och traditioner som finns inom respektive slöjdart samt förutsÀttningar utifrÄn materialen. För att ta reda pÄ detta har jag utgÄtt frÄn en kvalitativ metodansats dÀr intervjuer med tre textilslöjdslÀrare respektive tre trÀ- och metallslöjslÀrare ingÄtt. Jag har Àven utfört observationer pÄ en skola inom de bÄda slöjdarterna, för att fÄ en inblick i hur lÀrare och elever agerar och hanterar materialen ur ett hÄllbarhetsperspektiv. Studien utgÄr ifrÄn teoretiska utgÄngspunkter som Soujanens teori om slöjd kopplat till fyra bÀrande principer för hÄllbar utveckling.

I dag Àr det vanligt att EU-medborgare företar en grÀnsöverskridning med sin familj inom EU. Samkönade par har möjlighet att ingÄ Àktenskap i fem medlemsstater, men eftersom Àktenskapet inte erkÀnns i övriga 22 medlemsstater riskerar det samkönade paret att mottagarstaten ser Àktenskapet som ogiltigt i rÀttslig mening vid en grÀnsöverskridning inom EU. Samkönade par som redan Àr gifta kan dock erhÄlla visst skydd för de fall en medlemsstat föreskriver samkönat registrerat partnerskap. EU-rÀtten föreskriver inga minimikrav för hur registrerat partnerskap bör utformas i medlemsstaters nationella rÀttssystem. Det har i sin tur vilket lett till att rÀttskyddet för samkönat registrerat partnerskap ser olika ut bland medlemsstaterna.

UtgÄngspunkten i uppsatsen Àr, att om en kommunikation av ett budskap inom en organisation skall ha förutsÀttningar att lyckas, mÄste budskapet:1. först och frÀmst bli mottaget, d v s uppfattas av en tÀnkt mottagare.2. dÀrefter tolkas korrekt, d v s avsÀndarens och mottagarens förstÄelse mÄste stÀmma överens.3. sist, men inte minst, vÀcka engagemang, d v s vilja att ta till sig budskapet, samt skapa sjÀlvförtroende, d v s tro att kunna omsÀtta budskapet i praktiken.Tre metoder analyseras utifrÄn ett lÀrandeperspektiv vilket bygger pÄ fenomenografiska principer om att förmedla lÀrande samt erfarande av lÀrande genom att skapa variationens arkitektur och bygga relevansstruktur. De tre metoderna som analyseras Àr:1. IfrÄga om att mottagande - den duala annonseringsmodellen.2. IfrÄga om förstÄelse - Ongstads triadiska positioneringsmodell.3. IfrÄga om att vÀcka engagemang och sjÀlvförtroende att formulera en aktivitet - Palmers multimodala coachningsmodell.Det visar sig att samtliga metoder bör kunna anvÀndas för att förmedla lÀrande enligt det i denna uppsats valda fenomenografiska lÀrandeperspektivet. En slutsats som dras Àr, att en möjlig brist och förklaring till att kommunikation inte alltid fungerar, Àr att mottagaren som en mÀnniska med personliga egenskaper och problem glöms bort. Om fokus istÀllet lÀggs pÄ att utforma kommunikationen sÄ den stÀmmer överens med hurdan mÀnniskan (mottagaren) Àr, Àr det tÀnkbart att chansen ökar att fÄ fler Ähörare vilka förstÄr och tar till sig ett förmedlat budskap.Eftersom de tre analyserade metoderna rör olika aspekter av mÀnniskan, bör anvÀndning av samtliga tre tillsammans bidra till att underlÀtta ett budskaps passage genom de barriÀrer som hindrar mottagande, förstÄelse och formulering av aktivitet..

 Redovisningen Àr anpassad efter den gamla ekonomin och fyller dÀrför inte dagens behov av redovisad information. IstÀllet för att endast redovisa företagets materiella tillgÄngar behöver bland annat kunskapsföretag presentera osynliga tillgÄngar vilka utgör en stor del av företagens vÀrde. Detta sÄ kallade intellektuella kapital behöver framhÀvas i företagens finansiella rapporter för att intressenter ska kunna göra en rÀttvis bedömning av företaget. Problem uppstÄr vid vÀrdering och redovisning av intellektuellt kapital eftersom begreppets definition Àr otydlig och dÀrför uppfattas olika av olika personer. Problem uppstÄr Àven eftersom det inte finns nÄgra allmÀnt etablerade principer för hur vÀrderingen och redovisningen ska gÄ till.

Detta examensarbete syftar till att beskriva, anvÀnda och utvÀrdera Getting Real som arbetsmetod under utvecklandet av en webbplats Ät teknikföretaget Metop AB i Malmö. Getting Real Àr en arbetsmetod som Àr beskriven i boken med samma namn, författad av Jason Fried och hans medarbetare pÄ företaget 37signals, som bland annat har utvecklat Ruby on Rails. Getting Real skiljer sig frÄn andra arbetsmetoder pÄ ett flertal punkter. Projektdokumentationen Àr till exempel mycket begrÀnsad för att undvika att tid lÀggs ner pÄ arbete som inte direkt har med sjÀlva utvecklandet av applikationen att göra. Dessutom utvecklas grÀnssnittet och designen först.

Organisationer stÀlls numera inför ökade krav pÄ förÀndring och förnyelse i sitt affÀrsgörande. Det medför samtidigt nya krav pÄ de affÀrsstödjande IT-system som befinner sig i organisationen vilka mÄste klara de högre kraven pÄ anpassning i samband med en förÀndring av organisationen och affÀrsprocesserna. För att kunna uppnÄ de nya kraven pÄ flexibilitet och lös koppling som verksamheten stÀller pÄ systemen realiserar nu alltfler service-orienterade arkitekturer vilket innebÀr att delarna i systemen utvecklas som tjÀnster, levererade efter behov och konsumerade pÄ begÀran.AffÀrsgörandet i den service-orienterade miljön krÀver tillit till bÄde miljön och transaktionerna. Vi menar att det Àr först nÀr aktörernas trygghetsbehov Àr tillfredsstÀllt som förutsÀttningar finns att aktörerna kÀnner ett intresse eller en vilja att delta i den öppna miljöns olika affÀrsaktiviteter. AffÀrsvÀrdet som kommuniceras i miljöns interaktioner bestÀmmer till stor del sÀkerhetsbehovet och dÀrmed sÀkerhetsarkitekturens utformning.För att kunna sÀkra den öppna miljö dÀr tjÀnsterna brukas och affÀrsinteraktionerna sker ser vi ett behov av en sÀkerhetsmodell som Àr tillrÀckligt flexibel för att inte inverka hÀmmande pÄ serviceorienteringens grundlÀggande principer sÄsom dynamik och flexibilitet i arkitekturen eller pÄ autonomin för inblandade aktörer och tjÀnster.

En kommitté med uppgift att utreda huruvida en övergÄng bör ske frÄn traditionsprincipen till avtalsprincipen tillsattes den 14 mars 2013. Utredningen har pÄkallats bland annat med anledning av att köpares okunskap, betrÀffande kravet pÄ tradition, föranleder ett omedvetet risktagande frÄn köparens sida i form av att en förvÀrvad vara kvarlÀmnas i sÀljarens besittning. Om en köpare kvarlÀmnar en köpt vara i sÀljarens besittning riskerar han enligt gÀllande rÀtt att gÄ miste om sÄvÀl varan som erlagd köpeskilling, med anledning av att förvÀrvet inte Àr skyddat mot sÀljarens borgenÀrer. SÀljarens borgenÀrer har följaktligen möjlighet att ta en kvarlÀmnad vara i ansprÄk för tÀckning av sÀljarens skulder. Om en över­gÄng skulle ske till avtalsprincipen skulle köparens förvÀrv erhÄlla skydd mot sÀljarens borgenÀrer vid köpeavtalets ingÄende och köparen skulle dÀrför kunna hindra att en köpt, men kvarlÀmnad, vara tas i ansprÄk för tÀckning av sÀljarens skulder.

Som den största deltagande enheten inom WTO har EU en av nyckelrollerna genom sitt avgörande inflytande pÄ vÀrldshandeln. EU: s 25 medlemsstater Àr alla medlemmar i WTO, men vid förhandlingar inom organisationen Àr det Kommissionen som representerar medlemsstaterna. Hur denna kompetensfördelning ser ut pÄ jordbruksomrÄdet inom ramen för förhandlingarna inom Doha Development Agenda skall behandlas utförligt i denna uppsats, med det fokus pÄ jordbruksfrÄgor som denna förhandlingsrunda innebÀr. Jag kommer att ingÄende behandla de EG-rÀttsliga förutsÀttningarna för kompetensfördelningen mellan EG och den enskilda medlemsstaten samt de faktiska förhÄllanden som denna kompetensfördelning resulterar i. MÄlet med uppsatsen Àr att sÄ lÄngt det Àr möjligt inom det angivna utrymmet utreda kompetensfördelningen mellan EG och den enskilda medlemsstaten inom ramen för DDA-förhandlingarna utifrÄn det juridiska regelverk och de rÀttsliga grundprinciper som reglerar EU: s externa identitet och EG: s gemensamma handelspolitik.