Tamborhantering
Smurfit Kappa Kraftliner i Piteå tillverkar kraftliner med sina två pappersmaskiner. I dagsläget transporteras tamborer, rullar med kraftliner, mellan pappersmaskinerna till rullmaskinerna med traverser. Traversanvändningen i produktion ger slitage med hög underhållskostnad som följd, vilket de vill minska. Detta examensarbete utförs för att erhålla en marknadsundersökning på alternativa transportsystem. I undersökningen jämförs kostnaderna för alternativens system mot kostnaderna för det befintliga systemet. Underhållskostnaden för de två befintliga traverssystem blev 996 400 SEK/år, vilket är en medelsumma för åren 2005-2009. I medelsumman är förebyggande åtgärder inräknade. Då Smurfit Kappa är med i programmet för energieffektivisering, PFE, måste energiförbrukningen tas i beaktning vid val av ny utrustning. Är årsförbrukningen lägre än 30 MWh så behövs inte PFE tas i beaktning, vilket den är i detta fall. Så den jämförbara totalkostnaden för traverserna per år är underhållskostnaden. De lösningsalternativ som har undersökts bygger på två olika tekniska principer. Antingen med räls mellan maskinerna som tamborerna dras fram på eller att tamborerna förflyttas med autotruck som kör mellan maskinerna helt fritt på golvet. De olika principerna skiljer mycket i investeringskostnad. De företag som ingår i undersökningen är Voith AG, Metso Corporation, Trancel System AB och AB Solving OY. Voith och Metso är två stora utrustningstillverkare till bland annat pappersindustrin, Voith är från Tyskland och Metso från Finland. Trancel är ett företag från Sverige som är specialiserade på materialhantering för pappersindustrin. Solving är ett företag från Finland som är specialiserade på transport av tunga laster. Eftersom de alternativen som undersökts inte ger en helautomatisk lösning som klarar återtransport av tomma rullar, tamborjärn, har en blandad lösning med utrustning från två företag slagits ihop till ett alternativ. Investeringskostnaden för ett nytt system varierar mellan 7-57 miljoner SEK, vilket ger en pay back-tid på 8-79 år. Detta är väldigt lång tid så investeringskostnaden för nya traverser undersöktes, i syfte för att kunna jämföra LCC-kostnaden. Den dyraste är den blandade lösningen som ger en helautomatiserad hantering.