Barns inflytande i förskolan - Children?s influence at the preschool This essay concentrates around teachers work with childrenŽs influence at the preschool and how that affects the days there for the children and the teachers. The purpose of the essay is to present how four educationalists placed at two different preschools work with childrens influence at the preschool and their point of wiev of the matter. With that I also wanted to expose how the educationalists work with childrens rights at the preschool and to that I added how democracy is used at the preschool. The investigationŽs starting point was the questions: What does childrens influence at the preschool mean for the educationalists? How do the educationalists think regarding childrens rights? When can the children be included in dessisionmaking at the preschool? When is it not possible for the children to be included in the dessisionmaking? The four educationalists were intervjued seperately to get the most honest answers.

Abstract [sv]Titel: Revisorns sjÀlvförtroende vid förhandlingNivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomi.Författare: Henrik Alvin Rydén.Handledare: Jan Svanberg.Datum: 2015-05Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva vilka faktorer av transformellt ledarskap, identifikation och förhandlingsbeteende som kan ha ett samband med revisorns upplevda self-efficacy i en förhandlingskontext.Metod: Uppsatsen har ett deduktivt förhÄllande till teori och utvecklar flera hypoteser som sedan testas. Datainsamlingen sker med hjÀlp av en enkÀtundersökning. Urvalet bestÄr av 3 300 revisorer i Sverige, auktoriserade och godkÀnda. Analysen av insamlad data sker med hjÀlp av datorprogrammet SPSS och statistiska metoder som Principalkomponentanalys (PCA), korrelationsanalys och multipel linjÀr regression.Resultat och slutsats: Distributivt förhandlingsbeteende har ett delvis negativt samband med self-efficacy. Resultaten Àr dock inte entydiga och ger inte tillrÀckligt stöd för att motivera ett accepterande av hypotesen.

Den 1 januari 2005, startades det europeiska handelssystemet med utslÀppsrÀtter. Handelssystemet avser att minskakoldioxidutslÀppen inom Europa, för att fullfölja Ätagandet i Kyotoprotokollet. I Sverige har flera sektorer pÄverkatsav handeln med utslÀppsrÀtter bl.a. energisektorn, som stÄr i fokus för denna studie.Syftet med uppsatsen Àr att studera hur de större och mindre energibolagen samt de ansvariga myndigheterna iSverige uppfattar systemet för handel med utslÀppsrÀtter. För att uppfylla syftet formulerades ett antalfrÄgestÀllningar om hur energibolagen och myndigheterna ser pÄ handelssystemets följande omrÄden, fördelar ochnackdelar, implementering, tilldelningsprinciper, förbÀttringspotential, framtida utveckling, samt om det finns nÄgralikheter och skillnader mellan energibolagen.

Syfte: Syftet Àr 1) att beskriva och analysera de pÄstÄdda bristerna i Prosolvias redovisning och göra en bedömning av om denna strider mot god redovisningssed, 2) att analysera om bolagets revisor, utifrÄn gÀllande lagar och normer, handlat oaktsamt vid utförandet av sitt revisionsuppdrag och 3) att göra en bedömning om Konkursboet kan tilldömas skadestÄnd vid den framtida domstolsprövningen. Metod: DÄ uppsatsen Àr tvÀrvetenskaplig har vi funnit att kombinationen av kvalitativ fallstudie och traditionell juridisk metod Àr mest lÀmplig för att uppnÄ syftet. Vi har sÄledes anvÀnt oss av rÀttskÀllor bestÄende av lag, förarbeten, praxis och doktrin för att bedöma det civilrÀttsliga mÄlet gÀllande Prosolvia i rÀttslig bemÀrkning. Slutsatser: PÄ grund av att Prosolvia Äsidosatt sina principer vid intÀktsföringen och i vissa fall anvÀnt sig av oriktiga uppgifter, samt eftersom dotterbolaget IVS genom bokföringstekniska ÄtgÀrder felaktigt undanhölls ur koncernredovisningen, anser vi att redovisningen var upprÀttad i strid mot lag och god redovisningssed pÄ det sÀtt som kÀranden pÄstÄtt. VÄr bedömning Àr att revisorn gjort sig skyldig till oaktsamhet i utförandet av sitt uppdrag dÄ han avgav en ren revisionsberÀttelse trots att han rimligtvis borde ha upptÀckt ovan pÄstÄdda brister.

BAKGRUND:Tamm (1986, s1-2) skriver att barns uppfattning om döden har utvecklats under mÄnga Är.Tidigare hade barnen en enklare syn pÄ döden och de fick ofta höra sagor under sin uppvÀxtsom handlade om döden. Idag Àr döden i barns nÀrmiljö inte lika framtrÀdande och mÄngavuxna vÀljer att inte tala om döden med barn. NÀr nÄgon i ett barns nÀrhet dör hÀnder det attbarnet inte fÄr delta vid begravningen, vilket gör att de inte fÄr nÄgon erfarenhet. Detta kanvidare leda till att barn ser pÄ döden som nÄgot skrÀmmande.Slaughter (2005, s183) skriver att barns uppfattning om döden utvecklas mycket frÄnförskoleÄldern och uppÄt, dÄ de frÀmst ser döden som ett annat sÀtt att leva pÄ Àn det vanliga.SYFTE:VÄrt syfte med undersökningen Àr att vi vill ta reda pÄ hur barn i Ärskurs 3-5 uppfattar och resonerarkring döden.METOD:Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ ansats som bygger pÄ intervju av barn iÄrskurs 3 ? 5.

Arbetets syfte Àr att undersöka och diskutera om fysisk utformning kan bidra till eller förebygga segregation, samt att jÀmföra olika principer för att minska rumslig uppdelning och ge ökade möjligheter till social interaktion. Fokus Àr hur stadens struktur och utformning bidrar till, eller försvÄrar, att mÀnniskor befinner sig pÄ samma offentliga platser samtidigt, vilket skapar möjlighet att se och blir sedd av andra mÀnniskor. Att se och bli sedd av andra mÀnniskor Àr nÄgot som flera forskare lyfter som viktigt för att bli ömsesidigt medvetna om varandras existens, och minska uppdelning i ?vi? och ?dem?. I arbetet undersöks Nedre Norrby i BorÄs med hjÀlp av space syntaxverktyg och Gehls kvalitetskriterier. Det visar pÄ vilka sÀtt platsen kan ses som en barriÀr, och undersöker hur fysiska förÀndringar skulle kunna förÀndra det.

Uppsatsen behandlar hur turismorganisationer pÄ nationell och regional nivÄ arbetar med turismplanering och turismmarknadsföring för att skapa en bra och sanningsenlig image av Spanien och Costa del Sol i turismsammanhang. I uppsatsen tillÀmpas en kvalitativ metod. Analysen sker genom texttolkning efter hermeneutiska principer. Symboler tolkas Àven genom semiotik och metonymi. Uppsatsen beskriver hur turismplaneringen Àr organiserad i Spanien pÄ nationell och regional nivÄ och hur dessa nivÄers turismorganisationer arbetar med turismens utveckling.

Syftet med detta arbete Àr att ge förslag pÄ nÄgra generella principer för strategisk lokalisering av lekplatser. Principerna ska ligga till grund för en studie i Landskrona dÀr ett ÄtgÀrdsförslag för lokaliseringen av lekplatser ges. Genom litteraturstudier undersöks vilka faktorer i den fysiska miljön som kan pÄverka behov och anvÀndning av lekplatser. De faktorer som enligt studien kan pÄverka behovet av lekplatser Àr hur trafi kerat ett omrÄde Àr, vilken tillgÄng till natur som fi nns, samt hur mÄnga barn det bor i omrÄdet. De faktorer som pÄverkar anvÀndningen av en lekplats Àr hur den ligger i förhÄllandet till vÀgar, grönomrÄden och bebyggelse. I arbetet tas nÄgra lokaliseringsprinciper fram för att beskriva hur dessa faktorer kan mÀtas. MÀtningen görs för att bedöma hur mÄnga lekplatser som behövs samt vilken placering som kan gynna deras anvÀndning. Bedömningen av hur mÄnga lekplatser som behövs görs genom att mÀta förhÄllandet mellan antalet barn och omrÄdestyp.

Dagens samhÀlle Àr i behov och strÀvar efter att fÄ ner energianvÀndningen. Inte minsti byggsektorn dÀr nyare teknik och smarta innovationer gör att vi kan sÀnka vÄrenergiförbrukning och dÄ Àven fÄ ner vÄra energikostnader. Ett sÀtt att reducera dessabÄda faktorer Àr att byta ut gamla ventilationslösningar mot nya mer energieffektivasystem. Att vÀlja en viss typ ventilationssystem Àr dÀremot inte alltid ett enkelt beslutdÄ det finns ett flertal olika principer av system man kan utgÄ ifrÄn för att ventilera enlokal och skapa ett bra inneklimat. De enklaste ventilationssystemen ger ett konstantluftflöde medans man med mer avancerade system kan anvÀnda sig av varierandeluftflöden för att förse en lokal med frisk luft utefter det behov som finns.Denna rapport har i sin helhet tittat pÄ de förutsÀttningar som finns dÄ man utformarett ventilationssystem för en förskola.

Dagens samhÀlle Àr i behov och strÀvar efter att fÄ ner energianvÀndningen. Inte minsti byggsektorn dÀr nyare teknik och smarta innovationer gör att vi kan sÀnka vÄrenergiförbrukning och dÄ Àven fÄ ner vÄra energikostnader. Ett sÀtt att reducera dessabÄda faktorer Àr att byta ut gamla ventilationslösningar mot nya mer energieffektivasystem. Att vÀlja en viss typ ventilationssystem Àr dÀremot inte alltid ett enkelt beslutdÄ det finns ett flertal olika principer av system man kan utgÄ ifrÄn för att ventilera enlokal och skapa ett bra inneklimat. De enklaste ventilationssystemen ger ett konstantluftflöde medans man med mer avancerade system kan anvÀnda sig av varierandeluftflöden för att förse en lokal med frisk luft utefter det behov som finns.Denna rapport har i sin helhet tittat pÄ de förutsÀttningar som finns dÄ man utformarett ventilationssystem för en förskola.

IT service management (ITSM) Àr ett begrepp som handlar om hur IT-verksamheten pÄ bÀstasÀtt kan hanteras och förbÀttras. I detta ingÄr att arbeta processorienterat. För att arbetaprocessorienterat finns det flera ramverk att utgÄ ifrÄn, ett av dem Àr ITIL. ITIL Àr enuppsÀttning principer för att hantera IT-infrastruktur pÄ ett standardiserat sÀtt med kunden ifokus. Leverans och utveckling av IT-tjÀnster skall vara kopplade mot verksamhetens behov.Enligt ITIL finns det ingen universell modell av processer för att hantera IT-tjÀnster sompassar alla organisationer.

Bakgrund och problem: Dagens marknad karaktÀriseras av kunskapsintensiva företag som Àr beroende av sina medarbetare och deras kompetens för att nÄ framgÄng. De flesta aspekter i ett företag kan hÀrmas av konkurrenter, men det Àr humankapitalet som gör dem unika och konkurrenskraftiga. Trots att denna resurs Àr sÄ viktig fÄr den inte nÄgot större utrymme i företags redovisning, dÄ dagens redovisning fortfarande baseras pÄ principer frÄn 1400-talet och frÀmst fokuserar pÄ materiella tillgÄngar. Intresset för humankapitalredovisning uppstod pÄ 1960-talet och har sedan dess kommit och gÄtt; initiativ har tagits och teorier har bildats, men utvecklingen har Ànnu inte lett till nÄgon enhetlig metod för att synliggöra immateriella tillgÄngar.Syfte: Huvudsyftet med studien Àr att beskriva utvecklingen av humankapitalredovisning, vilket ska leda fram till en diskussion om möjlig framtida utveckling. För att göra detta ska vi först identifiera drivkrafterna bakom utvecklingen, analysera de möjligheter och begrÀnsningar som finns för att redovisa humankapital samt granska utbredningen inom Àmnet idag.Metod: I denna kvalitativa studie har vi genomfört intervjuer med fem nyckelpersoner som alla arbetat med omrÄdet, granskat Ärsredovisningar frÄn de fem största revisionsföretagen i Sverige samt studerat relevant litteratur.Slutsats: Resultatet av denna studie Àr konstaterandet att humankapital Àr en viktig resurs som bör synas i företags redovisning, dock inte inkluderad i den traditionella, finansiella redovisningen.

Problem: Internrevision har hamnat i fokus pÄ grund av nationella rapporter och regelverk sÄsom SOA och Koden. Rapporterna vilka har utvecklats till följd av senare Ärs redovisningsskandaler medför ett ökat tryck pÄ företag att ha en vÀl fungerande internrevision som sÀkerstÀller den interna kontrollen samt förbÀttrar förtroendet för den finansiella rapporteringen. Internrevisorns roll och arbetsuppgifter Àr under förÀndring. Vilka faktorer har inverkat pÄ den förÀndrade rollen samt vilka konsekvenser har förÀndringen medfört?Syfte: Syftet Àr att beskriva internrevisionens struktur och internrevisorernas roll och arbetsuppgifter i svenska börsnoterade finansiella och industriella företag.

Denna studie har genomförts för att ge en inblick i hur man kan anvÀnda digitala redskap för att frÀmja elevers lÀsförstÄelse enligt metoden Reciprocal Teaching. Metoden som Àr framtagen av den amerikanska forskaren Ann Brown baseras pÄ fyra olika aktiviteter. Dessa Àr sammanfattning, ifrÄgasÀttande, klargörande och förutsÀgelse. Genom att anvÀnda sig av aktiviteterna sÄ fÄr deltagarna visa att de har förstÄtt innehÄllet samt att de kan kritiskt granska och utvÀrdera. Metoden anvÀnds i gruppbaserat lÀrande, Àven kallat communities.Syftet med den hÀr studien har varit att hitta digitala redskap som skulle kunna frÀmja metoden och hypotetiskt kunna appliceras inom dagens informationssamhÀlle.

LedningssystemomrÄdet genomgÄr stora förÀndringar med anledning av Försvarsmaktens strategiska inriktning att skapa flexibla, tillgÀngliga och stÄende krigsförband. Inriktningen innebÀr en utmaning inom ledningssystemomrÄdet dÄ den medför ett tydligare krav Àn tidigare pÄ att ledningsmateriel, teknik och personal Àr stÀndigt uppfyllda i samtliga krigsförband.ModulÀra enheter och förband som pÄ ett flexibelt sÀtt skall kunna sÀttas samman till stridsgrupper skapar vid varje tillfÀlle ett behov av att designa operationen med dess ledningssystem. Ett ledningsstödsystem vars övergripande syfte Àr att stödja chefers utövande av ledning, det vill sÀga att tillgodose ledningsbehoven. Denna studie analyserar hur Försvarsmaktens strategiska inriktning pÄverkar ledningssystem- och ledningsstödsystemomrÄdet, vid en insats med tillfÀlligt sammansatta förband pÄ operativ och högre taktisk nivÄ.Syftet med studien Àr att analysera vilka faktorer som Àr centrala för effektiv ledning vid en gemensam operation.Studien menar att de centrala faktorerna vid ledning av en gemensam operation hÀrrör sig till analys av: aktuell verksamhet och dess specifika behov, operationskonst och taktik, vald organisations behov och sammansÀttning. Analysen resulterar i specifika ledningsbehov och metodanpassningar.