Sverige Ă€r ett land som internationellt sett lĂ€nge förknippats med fred, och framförallt med frihet. En tolerant nation, dĂ€r just denna beryktade tolerans i nulĂ€get utsatts för ifrĂ„gasĂ€ttande. Anledningen till detta Ă€r fallet med pastor Åke Green. Denne har i en predikan, som sedermera publicerades i Borgholms lokaltidning, Ölandsbladet, uttalat sig krĂ€nkande mot homosexuella och deras livsföring. Följden av detta blev vĂ€ckande av allmĂ€nt Ă„tal enligt den nya tillĂ€ggsbestĂ€mmelsen i Brottsbalken 16 kapitlet, 8 paragrafen om förbud mot hets mot homosexuella.

I föreliggande studie undersöktes samtal dĂ€r tre personer som stammar deltog i interaktioner med olika deltagarstrukturer; med en annan person som stammar, med en nĂ€rstĂ„ende person samt med en person i en institutionell kontext. Studien syftade till att analysera likheter och skillnader mellan samtal med olika deltagarstrukturer, med avseende pĂ„ fenomenen samkonstruktion, blickkontakt vid samkonstruktion och uppbackning. Sammanlagt medverkade tolv personer, i totalt nio dyader. De nio samtalen, som var mellan 35 och 55 minuter lĂ„nga, spelades in och analyserades enligt principer frĂ„n Conversation Analysis (CA). Även berĂ€kningar utfördes pĂ„ fenomenen verbala uppbackningar, samkonstruktion och blickkontakt vid samkonstruktion.

Syftet med uppsatsen Àr att följa etableringen av prepositionen givet, samt att försöka förklara denna ut­veckling. I undersökningsmaterialet, som bestÄr av presstextkorpusar frÄn perioden 1923?2008, ökar prepositionen givet i anvÀndningsfrekvens frÄn det första belÀgget 1987. Undersökningen visar ocksÄ att den relativa andelen dÀr perfektparticipet givet anvÀnds som verb minskar, och det anvÀnds som del i kollokationer i högre utstrÀckning.I syfte att förklara etableringen har prepositionen givet analyseras efter Paul J. Hoppers fem grammatikaliseringsprinciper skiktning, splittring, dekategorisering, bestÀndighet och specialisering.

Forskningen om artificiella immunsystem försöker anvÀnda mÀnniskans immunförsvar som modell för hur ett datorsystem pÄ egen hand skall kunna försvara sig mot okÀnt inkrÀktande, till skillnad frÄn traditionella antiviruslösningar som bygger pÄ manuell detektion av nya virus. Denna uppsats hÀvdar att mÀnniskans immunförsvar inte Àr nÄgon relevant modell för ett artificiellt immunsystem som tillgodoser anvÀndarnas behov av sÀkrare datorsystem, eftersom det finns skillnader i hur datorsystem och mÀnniskor principiellt fungerar.Ett antal hypoteser stÀlls upp som belÀggs med data frÄn den immunologiska forskningen, Microsofts sÀkerhetsbulletiner, samt virusbeskrivningar frÄn antivirusföretaget Sophos. Hypoteserna kopplas ihop i en slutledningskedja som visar att de hypoteser som relaterar till datorsystem, inte Àr förenliga med de hypoteser som relaterar till mÀnniskans immunförsvar, om det artificiella immunsystemet skall tillgodose anvÀndarnas behov av sÀkrare datorsystem. Forskningen om artificiella immunsystem diskuteras, dÀr de principer och antaganden som de olika lösningarna bygger pÄ monteras ned genom att implicita inkonsistenser görs explicita. Uppsatsen avslutas med en belysning av varför hypoteserna egentligen gÄr att belÀgga, dÀr grundbulten Àr att mÀnniskans immunförsvar skyddar behovet hos sin vÀrd, den mÀnskliga individen, till skillnad frÄn det artificiella immunsystemet, som inte Àr tÀnkt att skydda behovet hos sin vÀrd, sjÀlva datorsystemet, utan snarare behovet hos anvÀndaren av datorsystemet..

Den europeiska internationella privatrÀtten inom EU avseende de anknytningskriterier medlemsstaterna tillÀmpar för att faststÀlla en juridisk persons nationalitet Àr inte harmoniserad. Inom EU stÄr följaktligen inkorporerings- och sÀtesprinciperna mot varandra. De lÀnder som tillÀmpar inkorporeringsprincipen, eller registreringsprincipen som den ocksÄ kallas, avgör frÄgan om bolagets rÀttsliga hemvist utifrÄn var bolaget Àr registrerat. I de andra staterna som utgÄr ifrÄn sÀtesprincipen, avgörs istÀllet frÄgan utifrÄn var bolaget har sitt faktiska sÀte.Den europeiska internationella privatrÀttens relation till EU-rÀtten Àr genomgÄende stark. I artikel att 81.2.c FEUF föreskrivs en skyldighet för EU:s lagstiftande organ att besluta om ÄtgÀrder för att sÀkerstÀlla förenlighet mellan tillÀmpliga bestÀmmelser i medlemsstaterna om lagkonflikter och om domstolars behörighet, sÀrskilt nÀr det Àr nödvÀndigt för att den inre marknaden ska fungera vÀl.

Vi anser att lÀroböcker fyller en viktig funktion i utbildningssammanhang. LÀroböcker och lÀromedel Àr redskap för elevers lÀrande. NÀr redskapen Àr otillrÀckliga eller rent av frÄnvarande blir följden försÀmrad undervisning. Syftet med föreliggande examensarbete Àr att undersöka hur ett antal lÀroböcker i Àmnet religionskunskap beskriver religion och livsÄskÄdning. Vi vill genom vÄr undersökning dels ta reda pÄ vilka principer som styr lÀrares lÀromedelsval och dels undersöka om det gÄr att uppfylla religionskunskapsÀmnets kursmÄl med hjÀlp av innehÄllet i nÄgra strategiskt utvalda lÀroböcker. Svaren pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi inhÀmtat genom tillÀmpning av metoder som komparativ dokumentanalys samt ostrukturerade intervjuer.

Den europeiska internationella privatrÀtten inom EU avseende de anknytningskriterier medlemsstaterna tillÀmpar för att faststÀlla en juridisk persons nationalitet Àr inte harmoniserad. Inom EU stÄr följaktligen inkorporerings- och sÀtesprinciperna mot varandra. De lÀnder som tillÀmpar inkorporeringsprincipen, eller registreringsprincipen som den ocksÄ kallas, avgör frÄgan om bolagets rÀttsliga hemvist utifrÄn var bolaget Àr registrerat. I de andra staterna som utgÄr ifrÄn sÀtesprincipen, avgörs istÀllet frÄgan utifrÄn var bolaget har sitt faktiska sÀte.Den europeiska internationella privatrÀttens relation till EU-rÀtten Àr genomgÄende stark. I artikel att 81.2.c FEUF föreskrivs en skyldighet för EU:s lagstiftande organ att besluta om ÄtgÀrder för att sÀkerstÀlla förenlighet mellan tillÀmpliga bestÀmmelser i medlemsstaterna om lagkonflikter och om domstolars behörighet, sÀrskilt nÀr det Àr nödvÀndigt för att den inre marknaden ska fungera vÀl.

Syftet med denna kvalitativa uppsats har varit att utifrÄn ett genusvetenskapligt perspektiv studera socionomstudenters uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Studiens övergripande syfte samt frÄgestÀllningar har besvarats genom att sex socionomstudenter har intervjuats inom ramen för tvÄ fokusgruppsintervjuer. De data som genererades har studerats dels utifrÄn genusordningens tvÄ grundlÀggande principer (könens isÀrhÄllande samt manligthetsnormen), dels utifrÄn begreppen homosocialitet, heteronorm och intersektionalitet. Uppsatsens huvudsakliga resultat synliggör att socionomstudenterna som deltog i studien gav uttryck för ambivalenta uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Denna ambivalens synliggjordes dÄ studenterna vid flertalet tillfÀllen betonade att det var individen snarare Àn dennes könstillhörighet som var relevant inom socialt arbete för att andra gÄnger ge intryck av att kön ÀndÄ kan spela/spelar roll.

Bakgrund: Sjuksköterskans kunskaper, förhÄllningssÀtt, etiska principer och medkÀnsla betyder mycket, inte bara för patienten utan Àven för patientens anhöriga i livets slutskede. Dessa faktorer spelar Àven en stor roll för att sjuksköterskorna ska kunna ta stÀllning vid passiv dödshjÀlp. Passiv dödshjÀlp förekommer i Sverige och Àr tillÄten. Denna form av dödshjÀlp innebÀr att en behandling avbryts eller inte sÀtts in pÄ sjukvÄrdens initiativ, patientens eller anhörigas begÀran. Syfte: Syftet Àr att belysa faktorer som pÄverkar sjuksköterskors uppfattningar av passiv dödshjÀlp inom palliativ vÄrd.

Jag valde att i min uppsats behandla den svenska Koden för bolagsstyrning(Corporate Governance) och mitt syfte var att göra en jĂ€mförelse mellan Kodensoch Aktiebolagslagens regler för bolagsstyrning För att lyckas med detta har jaganvĂ€nt mig av den traditionella juridiska metoden och utgĂ„tt frĂ„n denrĂ€ttsdogmatiska ansatsen.Bolagen ska, enligt Koden, offentliggöra tid och plats för stĂ€mman i sambandmed att tredje kvartalsrapporten lĂ€mnas. I god tid ska bolaget pĂ„ sin hemsidainformera om aktieĂ€garnas rĂ€tt att fĂ„ Ă€rende behandlat av stĂ€mman och Kodenhar Ă€ven noterat ett ökat internationellt Ă€gande i svenskt nĂ€ringsliv och dĂ€rförska bolaget övervĂ€ga om stĂ€mman ska simultantolkas. Även regeln om att manska kunna delta i bolagsstĂ€mma frĂ„n annan ort underlĂ€ttar för utlĂ€ndska Ă€gare.En av de stora nyheterna i Koden Ă€r att bolagen ska ha en valberedning meduppgift att nominera kandidater till styrelsen, ge förslag till arvodering avstyrelsen, nominera revisor och föreslĂ„ arvode till revisorn. Bolagen ska Ă€ven haett revisionsutskott, med ansvar för kvalitetssĂ€kra den finansiellarapporteringen, och ett ersĂ€ttningsutskott med ansvar för att bereda förslag tillprinciper för ersĂ€ttningar och andra anstĂ€llningsvillkor för bolagsledningen.Utöver att stĂ€rka Ă€garnas position Ă€r informationsgivning Kodens nyckelord. PĂ„bolagets hemsida ska en speciell plats skapas dĂ€r all information som krĂ€vsenligt Koden ska vara lĂ€tt tillgĂ€nglig.

Bakgrund: HörselnedsÀttningar Àr mycket vanligt idag, framför allt bland Àldre och mÄnga anvÀnder hörapparater. HörselnedsÀttningar bland Àldre tas pÄ mindre allvar Àn i andra Äldersgrupper, trots att kommunikation Àr mycket viktigt Àven inom denna grupp. Ofta lÀggs ansvaret för Àldres hörapparater pÄ omsorgspersonal. Tidigare undersökningar har visat att omsorgspersonal ofta saknar tillrÀckligt kunnande för att kunna hjÀlpa de Àldre med hörselnedsÀttning med hörselrelaterade angelÀgenheter.Syfte: Syftet med detta arbete var att utforma ett informationsmaterial i tvÄ delar, en skriftlig informationsbroschyr och en inspelad informationsvideo, som behandlar hörsel, hörselnedsÀttningar, kommunikation och hörhjÀlpmedel. MÄlgruppen var personal inom Àldreomsorg samt nÀrstÄende till Àldre med hörselnedsÀttning.Metod: UtifrÄn tidigare forskning, principer för informationsgrafik, modeller för patientundervisning och muntliga framstÀllningar har en informationsbroschyr och en informationsvideo om hörsel och hörselrelaterade angelÀgenheter utformats.Resultat: En informationsbroschyr och en informationsvideo har utformats i detta arbete.Slutsatser: Att utforma informationsmaterial har varit ett krÀvande arbete dÄ det fodrar kunskaper inom mÄnga omrÄden.

The aim of this master thesis is to study the relationship between general ethics and professional ethics, to attain an understanding of which values that are given priority in the profession of the librarian regarding personal encounter towards library users. The posed questions are: How can fundamental ethical principles be understood through the view of public librarians? How can policy documents regarding librarian ethics be understood through the view of public librarians? How can policy documents regarding librarian ethics be problematized in relation to fundamental ethical principles? We used four focus groups consisting of public librarians. Three theoretical frameworks create the base of the analysis; four fundamental ethical principles, ethical guidelines for Swedish librarians and recommendations for Swedish librarians in the reference service. Three main issues emerge in the study; equalistic personal encounter where the principle of justice is emphasized but also problematized, library users? integrity which mainly coincide with the principle of autonomy and finally the librarian?s professional role which are being defined by librarian specific competence to refrain violation of the principle of injury avoidance.

Denna studie tar med hja?lp av patientcentrerad va?rd upp hur man via en potentiell IT-tja?nst ska kunna hja?lpa och fo?rba?ttra den fortsatta va?rden fo?r patienter som genomga?r en samordnad va?rdplanering. Studien grundas pa? ett fo?rslag av en IT-tja?nst. Den sto?ds a?ven av teorin om medveten na?rvaro inom organisationer da? man kan se samspelet mellan sjukhus, kommun och patient/anho?rig som en organisation.

Detta examensarbete har skrivits inom Àmnet informationsdesign, som en del av kandidatprogrammet Informationsdesign med inriktning mot Rumslig gestaltning. Platsen som har studerats Àr Folkets park i Malmö, som i skrivande stund stÄr inför en större ombyggnation. Detta examensarbete har bÄde tagit utgÄngspunkt i parkens nuvarande, samt föreslagna utformning, vilket gjort att jag under processen behövt vÀxla mellan dessa tvÄ olika perspektiv. Syftet med examensarbetet har varit att ta fram ett koncept som kan förbÀttra mÄlgruppens möjligheter att orientera sig i parken efter den föreslagna ombyggnationen.  Genom teorier, platsanalyser och intervjuer har mÀnniskors beteendemönster vid informationssökning i rumsliga sammanhang undersökts, med sÀrskild fokus pÄ hur detta kan fungera i Folkets park.

Detta arbete Àr en reflektion över ett programvaruutvecklingsprojekt, WAIS, och den arbetsmetodik som anvÀndes för detta projekt. Arbetsmetodiken för utvecklings-projektet var Extreme Programming (XP) och vi ifrÄgasÀtter om detta val var lÀmpligt för ett projekt som WAIS. Projektet genomfördes vid Blekinge Tekniska Högskola under vÄren 2004. Utvecklingsprojektet WAIS var en del av ett större projekt, AIS 42, som stöds av VINNOVA. Huvudprojektets bakgrund och syfte beskrivs för att lÀsaren skall förstÄ den roll projektet hade. Studenternas uppgift har varit att utveckla en prototyp för ett system som skall sprida information relaterad till logistik och transporter.