Examensarbetet Àr ett förnyelseprojekt i centrala Karlskrona. PlanomrÄdet utgörs av ett stycke utfylld landmassa vilken nyttjats som oljehamn sedan mitten av 1950-talet. OmrÄdet Àr aktuellt som förnyelseomrÄde dÄ den pÄgÄende verksamheten successivt skall avvecklas fram till Är 2010. PÄ samhÀllsbyggnadsförvaltningen i Karlskrona har en stigande efterfrÄgan pÄ centrala lÀgen för bostÀder och verksamheter uppmÀrksammats. I översiktsplanen har denna efterfrÄgan besvarats med en planberedskap dÀr en rad utvecklingsomrÄden pekats ut.

?African Solutions to African Problems? Àr en av Afrikanska Unionens nya ledord. Denna vilja om att ta mer ansvar för den afrikanska kontinenten och kunna agera som en sÀkerhetsaktör har resulterat i en ny sÀkerhetsdoktrin. För att kunna agera som aktör pÄ den internationella arenan krÀvs att vissa förutsÀttningar existerar enligt en modell framtagen av Gunnar Sjöstedt. Dessa strukturella och institutionella förutsÀttningar kommer i denna studie att undersökas för att analysera huruvida AU kan agera som sÀkerhetsaktör.

Bakgrund: SjukvÄrdens etik handlar i huvudsak om vÄrdpersonals förhÄllande till patienter. Inom rÀttspsykiatrisk vÄrd förvÀntas det att vÄrdarna kan hantera att vÄrda patienter under tvÄng. Detta innebÀr ett maktförhÄllande mellan vÄrdare och patient. Lagarna kring tvÄngsvÄrdsÄtgÀrder Àr ytterst restriktiva. TvÄngsvÄrd Àr speciell dÄ den bryter mot vissa grundlÀggande etiska principer men ÀndÄ kan förstÄs i förhÄllande till andra.

Syftet med studien var, att utifrÄn tanken att mÀnniskan Àr en social varelse som utvecklas i samspel med andra, undersöka hur förskollÀrare och grundskollÀrare talar om sin yrkesidentitet. Detta Àr relevant pÄ grund av att deras respektive verksamheter Àr viktiga, samverkande delar i det svenska utbildningssystemet. För att uppnÄ detta syfte har jag utgÄtt ifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar: ? Hur resonerar förskollÀrare respektive grundskollÀrare kring sin yrkesidentitet? ? Finns det nÄgot som skiljer dessa bÄda grupper Ät identitetsmÀssigt och i sÄ fall vad? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har Ätta lÀrare kontaktats och intervjuats med hjÀlp av metoden kvalitativ intervju. Uppsatsen Àr indelad i tre huvuddelar.

ForskningsfrÄgor: Vilken Àr den teoretiska potentialen för sinnesmarknadsföring? Vilken Àr den subjektivt varsebliva potentialen bland butikschefer? Vilka Àr skillnaderna mellan den praktiska och teoretiska potentialen?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva butikschefers subjektiva perception av potential för sinnesmarknadsföring och analysera det med hjÀlp utav teoretisk potential för sinnesmarknadsföring för att se skillnaderna emellan, samt tillhandahÄlla rekommendationer för hur företag kan skapa sinnesupplevelser.Metod: Studien Àr gjord utav kvalitativmetod. Författarna har utfört intervjuer med fyra olika butikschefer inom livsmedelssektorn. DÀrefter har författarna analyserat datamaterialet med hjÀlp utav de utvalda teorierna.Slutsatser: De verktyg som anvÀnds för att skapa upplevelse i den interiöra butiksmiljön Àr begrÀnsad. I vissa fall blir den begrÀnsad utav ekonomiska skÀl och i andra fall utav andra aspekter.

Bakgrund: Enligt etiska principer bör sjuksköterskan respektera patientens sjÀlvbestÀmmanderÀtt och alltid strÀva efter att göra nytta. Vid vÄrd i livets slutskede kan etiskt svÄra situationer uppstÄ nÀr livsuppehÄllande vÄrd ska begrÀnsas eller avstÄs ifrÄn. MÄnga parter Àr inblandade i beslutsprocessen, vilket kan försvÄra situationen ytterligare. Syfte: Att belysa IVA-sjuksköterskans upplevelser av etiska dilemman kring livsuppehÄllande vÄrd vid livets slutskede. Metod: Metoden som anvÀndes till denna studie var innehÄllsanalys av kvalitativa studier enligt Graneheim och Lundman (2004).

I Sverige bera?knas ca 24 % av befolkningen lida av so?mnbesva?r och vart tredje beso?k inom prima?rva?rden utgo?rs av personer som lider av na?gon form av psykisk oha?lsa. So?mnbesva?r a?r vanliga hos personer som har na?gon form av psykossjukdom och kan leda till att tillsta?ndet fo?rva?rras och tillfrisknandet fo?rsva?ras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka omva?rdnadsa?tga?rder som finns att tillga? fo?r att fra?mja nattso?mnen hos personer med en psykossjukdom.

Denna magisteruppsats utreder den mervÀrdesskatterÀttsliga behandlingen av monteringsleveranser. Syftet med uppsatsen Àr sÄledes att hitta den mervÀrdesskatterÀttsliga grÀnsdragningen mellan tillhandhÄllande av varor och tillhandahÄllande av tjÀnster. För att finna denna grÀnsdragning har jag tittat pÄ gÀllande lagstiftning, rÀttspraxis och de principer som gÀller för mervÀrdesskatt. Grunden för analysen Àr det sjÀtte direktivet 77/388/EEG och, vid behov, kommer hÀnvisningar till den svenska lagen att göras.Problemet med monteringsleveranser uppstÄr vid faststÀllandet av platsen för tillhandahÄllandet och beskattningskonsekvenserna som följer dÀrav. Platsen för tillhandhÄllandet beror i monteringsleveransfallet pÄ om detta sammankopplade tillhandahÄllande i sin helhet skall klassificeras som tillhandahÄllande av vara eller tillhandahÄllande av tjÀnst.

Denna uppsats redogör för betydelsen av och problematiken kring stödbrev i avtalsförhÄllanden. Framförallt sÀtts stödbrev in i kontexten moderbolag ? dotterbolag. Syftet Àr att kunna peka pÄ generella riktlinjer vid bedömningen av en sÄdan rÀttshandling. Denna uppsats behandlar dÀrför i vilka situationer och pÄ vilka sÀtt stödbrev blir att anse sÄsom bindande utfÀstelser.

I den dagliga vÄrden möter sjuksköterskan stÀndigt situationer som har ett etiskt perspektiv. En utvecklad personlig etisk förmÄga och en god kÀnnedom om egna och andras vÀrden Àr en betydelsefull del vid dessa möten. För att kunna möta etiska problem mÄste ocksÄ den egna och patientens sÄrbarhet uppmÀrksammas och reflekteras. SÄrbarheten kan ses som en tillgÄng, men kan ocksÄ upplevas som en pÄfrestning som leder till kÀnslomÀssig stress och ohÀlsa. PÄ grund av denna pÄfrestning Àr det betydelsefullt att identifiera de situationer som sjuksköterskan uppfattar som etiskt problematiska samt beskriva upplevelsen av dessa för att kunna ge patienten en bÀttre vÄrd.

Uppsatsen syfte Àr att undersöka vilka motiv ett kunskapsföretag kan ha för att behÄlla hela sin rekryteringsprocess internt istÀllet för att outsourca den. I uppsatsen har vi utgÄtt frÄn en tolkande ansats och har dÀrför anvÀnt oss av den kvalitativa och abduktiva metoden samt genomfört semistrukturerade intervjuer. UtifrÄn vÄr analys av empirisk data och valda teorier har vi resonerat om att Nimetöns rekryteringsprocess inte kan kategoriseras som kÀrnkompetens. Eftersom Nimetön Àr ett kunskapsföretag Àr det dock troligt att rekryteringen Àr nÀra kopplad till human kapitalet, som Àr företagets kÀrnkompetens. DÀrmed anser vi att det skulle kunna vara en av anledningarna till att företaget valt att behÄlla rekryteringen internt.

Sveriges intrÀde i EU 1995 har lett till mÄnga förÀndringar i det svenska rÀttssystemet. Svenska domstolar har dÀrmed fÄtt en ny arbetssituation och nya skyldigheter. Flera förÀndringar har skett i svensk processrÀtt, och grundlÀggande EU-rÀttsliga principer som de om direkt effekt och EU-rÀttens företrÀde framför nationell rÀtt, har stÀllt de nationella domstolarna inför flera utmaningar.Den mest grundlÀggande skyldigheten de svenska domstolarna har gentemot EU Àr förpliktelsen att inhÀmta förhandsavgörande frÄn EU-domstolen. SistainstansrÀtterna Àr skyldiga att göra detta nÀrhelst de Àr osÀkra pÄ tolkningen och/eller tillÀmpningen av en EU-rÀttslig bestÀmmelse. Detta Àr en lÄngtgÄende förpliktelse som endast har tvÄ undantag: det första Àr i de fall EU-domstolen redan dömt i ett identiskt fall (acte éclairé); det andra Àr dÄ den nationella domstolen anser att den EU-rÀttsliga bestÀmmelsen Àr tillrÀckligt klar och tydligt för att den sjÀlvstÀndigt ska kunna tillÀmpa den (acte clair).Dessa skyldigheter har lett till ett flertal problem för de svenska domstolarna.

Syftet med denna kvalitativa uppsats har varit att utifrÄn ett genusvetenskapligt perspektiv studera socionomstudenters uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Studiens övergripande syfte samt frÄgestÀllningar har besvarats genom att sex socionomstudenter har intervjuats inom ramen för tvÄ fokusgruppsintervjuer. De data som genererades har studerats dels utifrÄn genusordningens tvÄ grundlÀggande principer (könens isÀrhÄllande samt manligthetsnormen), dels utifrÄn begreppen homosocialitet, heteronorm och intersektionalitet. Uppsatsens huvudsakliga resultat synliggör att socionomstudenterna som deltog i studien gav uttryck för ambivalenta uppfattningar kring kön i relation till socialt arbete. Denna ambivalens synliggjordes dÄ studenterna vid flertalet tillfÀllen betonade att det var individen snarare Àn dennes könstillhörighet som var relevant inom socialt arbete för att andra gÄnger ge intryck av att kön ÀndÄ kan spela/spelar roll.

En upprörd patient sitter i vÀntrummet pÄ en akutmottagning. Patienten har vÀntat pÄ vÄrd i flera timmar och Àntligen kommer en sjuksköterska in. Patienten reser sig upp och bereder sig pÄ att följa med. TyvÀrr utropar sjuksköterskan nÄgon annans namn och den vÀntande patienten frÄgar undrande: ?UrsÀkta, nÀr Àr det min tur?? Problem:Vi anser att det finns problem i arbetsprocessen pÄ akutmottagningen som orsakar att patienten fÄr vÀnta onödigt lÀnge.

Syftet med denna litteraturstudie var att studera sjuksköterskors interprofessionella relation och se vad vetenskapen funnit om hur samarbete mellan sjuksköterskor definieras och vilka faktorer som pĂ„verkar. BegrĂ€nsning gjordes till engelsksprĂ„kig litteratur dĂ€r databaserna Pub med, Samsök, Cinahl och ScienceDirect valdes och ur denna uppkom 15 vetenskapliga artiklar. Sökorden som anvĂ€ndes var collaboration, nurses, relationships. Resultatet visar att samarbete definieras som delad makt, tillit och interaktion. Även att finna en lösning som tillfredsstĂ€ller bĂ„da parterna Ă€r samarbete.