Sökresultat:
448 Uppsatser om Principen om god förvaltning - Sida 5 av 30
Redovisning av goodwill - Hur svensk redovisning kan komma att pÄverkas av revideringen av IAS 22
Syfte: VÄrt syfte med uppsatsen Àr att analysera vad begreppet rÀttvisande bild av goodwill innebÀr, redogöra för utkastet till revidering av IAS 22 samt diskutera vilka möjliga konsekvenser det kan fÄ för goodwillredovisning i Sverige. Vi utreder Àven hur testen av nedskrivningsbehov skall utföras samt om det nya synsÀttet kommer att leda till en mer rÀttvisande bild av företags goodwillredovisning. Metod: För att uppnÄ syftet med uppsatsen har vi valt en kvalitativ metod. Vi har genomfört fyra muntliga intervjuer samt tre via e-mail med personer som innehar kvalificerade kunskaper inom redovisningsomrÄdet. Slutsatser: Anledningen till att IASB har arbetat fram ett utkast till revidering av IAS 22 Àr att det finns skilda principer för hur goodwill skall redovisas.
Missbruk beivras : En studie av sambandet mellan artikel 102 FEUF och principen om rÀddningsförvÀrv.
I uppsatsen presenteras en möjlighet för dominerande företag att missbruka sin marknadsstÀllning i syfte att kringgÄ existerande koncentrationsförbud. Konsekvenserna för det dominerande tillika missbrukande företaget behöver nödvÀndigtvis inte bli sÄ kÀnnbara som en lÀsare kanske inledningsvis antar. I arbetet presenteras Àven en lösning pÄ detta problem..
PÄ rÀtt sida om grÀnsen? : Om EU:s yttre grÀnskontroll, folkrÀttens rÀckvidd och skyddsbehövandes rÀtt till rÀttigheter
Idag befinner sig över 50 miljoner mÀnniskor pÄ flykt runt om i vÀrlden. De har behövt lÀmna sina hem till följd av vÀpnade konflikter, förföljelse eller andra grova mÀnniskorÀttskrÀnkningar. Flera av dem behöver fÄ skydd i andra lÀnder. Dock Àr det svÄrt för mÄnga att fÄ det. Inte minst gÀller det de skyddsbehövande som försöker finna en fristad inom EU.
RÀttvist?: rÀttvisan i trÀngselskatterna
Denna uppsats berör försöket med trÀngselskatter i Stockholms innerstad. Införandet av dessa har under en lÀngre tid varit pÄ tapeten inom politiska kretsar. Diskussionerna har pÄgÄtt under en femtonÄrs period och en mÀngd förslag har debatterats. Den lösning som innebar införandet av trÀngselskatter pÄ försök klubbades igenom under 2003 och försöket startade i januari 2006. Denna modell Àr inspirerad av liknande system i andra stÀder som exempelvis London och Oslo.
Dublinförordningens barn : En diskursteoretisk analys av ensamkommande flyktingbarn inom EU:s asyl- och flyktingpolitik
Dublinförordningen Àr en överstatlig EU-lag som reglerar asylansökningsprocessen inom unionen och grundar sig pÄ principen om första land. Under uppsatsperioden publicerade EU-domstolen generaladvokat Pedro Cruz Villalóns Förslag till avgörande, som föresprÄkar en mildare behandling av gruppen ensamkommande flyktingbarn som tar hÀnsyn till begreppet barnets bÀsta. Uppsatsens syfte Àr att problematiserar förhÄllandet mellan EU:s Dublinförordning och ensamkommande flyktingbarn. Genom en diskursteoretisk analys av Cruz Villalóns förslag har tvÄ övergripande diskurser identifierats, dessa kallas i analysen för förstalandsföresprÄkarna respektive sistalandsföresprÄkarna. Diskurserna som Äterfinns i förslaget speglar tvÄ alternativa sÀtt att se pÄ ensamkommande flyktingbarn inom EU:s asyl- och flyktingpolitik.
Fra?n vilja till genomfo?rande - Fo?ra?ndringar i arbetet med va?ld i na?ra relationer inom en stadsdelsfo?rvaltning
The aim of the study was to examine prerequisites for the changes that are taking place within working with Intimate Partner Violence in Va?stra Hisingen (a municipal district in Gothenburg, Sweden). My research questions concerned incentives for the new features, their practical consequences and prerequisites for implementation. The study has been performed by three focus group interviews with different parts of the organization represented. The work material has then been analyzed using Implementation Theory, Human Service Organization Theory and theories on breaking up.
Webbplats med Jeopardyspel med CodeIgniter
Detta examensarbete kommer att behandla hur man kan skapa en webbplats med tillhörande spel med hjÀlp av PHP-ramverket CodeIgniter. Rapporten tar upp hur detta ramverk fungerar och hur applikationer i ramverket kan göras sÀkra. LÀsaren kommer att fÄ veta mer om vilka HTML-standarder man kan anvÀnda för webbplatser och om den programmeringsmetod, MVC-principen, som CodeIgniter anvÀnder sig av. Kortfattat tar rapporten upp teknisk webbutveckling och programmeringen bakom densamma..
Integrering av Teamcenter för verkstadskonstruktion pÄ Gestamp Hardtech
Vid tillverkningsprocesser av nya komponenter omvandlas material till antingen en produkt eller restprodukt, varpÄ restprodukterna hanteras som antingen biprodukt eller avfall. Oavsett karaktÀrisering Àr den genererade bestÄndsdelen föremÄl för nÄgon form av fortsatt behandling. Vid frÄgan om restprodukt kan det handla om en ÄtgÀrd för avfallshantering, dÄ substanserna saknar funktionella egenskaper för fortsatt anvÀndning. Det kan ocksÄ vara sÄ att avfallet besitter ett kommersiellt vÀrde och kan ÄteranvÀndas som en rÄvara i andra anlÀggnings- och tillverkningsprocesser eller i form av brÀnsle. Oavsett tillÀmpad ÄtgÀrd krÀvs tydlig lagstiftning som frÀmjar en gynnsam utveckling och förhindrar uppkomsten av skadliga föroreningar.
KringgÄende av beskattning av förbjudna lÄn genom skatteplanering med utlÀndska holdingbolag
Uppsatsens syfte Àr att mot bakgrund av införandet av 53 kap. IL och den s.k. X och Y- domen, analysera nÀr ett lÄn frÄn ett utlÀndskt holdingbolag, kan omklassificeras till utdelning genom en tillÀmpning av principen om rÀttshandlingars verkliga innebörd. EU-domstolens dom i X och Y-mÄlet föranledde att reglerna i 53 kap. IL Àndrades och gjorde det möjligt för svenska privatpersoner att överlÄta aktier till underpris till egna bolag i utlandet utan nÄgra omedelbara beskattningskonsekvenser.
Den rÀttsliga regleringen av avfall: Klassificeringen av avfall och den nya avfallsregleringen i enlighet med EU:s ramdirektiv
Vid tillverkningsprocesser av nya komponenter omvandlas material till antingen en produkt eller restprodukt, varpÄ restprodukterna hanteras som antingen biprodukt eller avfall. Oavsett karaktÀrisering Àr den genererade bestÄndsdelen föremÄl för nÄgon form av fortsatt behandling. Vid frÄgan om restprodukt kan det handla om en ÄtgÀrd för avfallshantering, dÄ substanserna saknar funktionella egenskaper för fortsatt anvÀndning. Det kan ocksÄ vara sÄ att avfallet besitter ett kommersiellt vÀrde och kan ÄteranvÀndas som en rÄvara i andra anlÀggnings- och tillverkningsprocesser eller i form av brÀnsle. Oavsett tillÀmpad ÄtgÀrd krÀvs tydlig lagstiftning som frÀmjar en gynnsam utveckling och förhindrar uppkomsten av skadliga föroreningar.
Direktiv 2001/18/EG om avsiktlig utsÀttning av GMO och dess inverkan pÄ svensk rÀtt : en europarÀttslig studie om svensk institutionell och processuell autonomi samt principen om god förvaltning
This master's thesis on the subject of public law will deal with the implications ?Directive 2001/18/EC on the deliberate release into the environment of genetically modified organisms? might have on the Swedish legal system. The purpose of the directive is to harmonize the European Union States legislation regarding licensing of the deliberate release of GMO?s into the environÂment, this to maintain a high level of environmental protection and at the same time preserve the internal market of the European Union. The thesis will primarily examine how the provisions of the directive relating to the general principle of good administration have impacted the proceÂdural autonomy of Sweden.
Den successiva vinstavrÀkningen : Ger den successiva vinstavrÀkningen en rÀttvisade bild av företagets resultat och stÀllning?
Senaste Ärens ökade internationalisering har gjort att antalet stora multinationella företag och koncerner ökat. Följden har blivit ett ökat behov av att kunna göra jÀmförbara tolkningar av finansiella rapporter för bolag i olika lÀnder. Detta har lett till införandet av internationella redovisningsstandarder (IFRS/IAS), som gÀller Àven för svenska koncerner frÄn och med 2005. DÄ lÀnderna historiskt haft olika vÀrderingsprinciper finns risk för konflikt mellan det som varit traditionellt i Sverige, d.v.s. en mer försiktighetsinriktad syn pÄ redovisningen, och matchnings-principen som Àr aktuell för dagens fokus pÄ redovisning till verkligt vÀrde.
Om journalisters m?te med offentlig verksamhet ? Inte s? offentligt l?ngre
Syfte: Syftet med f?religgande studie ?r att ?ka kunskapen om journalisters upplevelser av m?tet med den offentliga sektorns organisationer, och vad som ?r de bakomliggande orsakerna till deras upplevelser. Teori: Teorier av Lundquist (2001) om tj?nstem?nnens lojalitetsdilemman samt agerande vid oegentligheter p? arbetsplatsen. ?ven tidigare forskning inom intraorganisatorisk tystnadskultur i offentliga organisationer anv?nds.
Principen mot rÀttsmissbruk inom det svenska mervÀrdesskatteomrÄdet: Àr det hÄllbart?
The VAT Directive (2006/112/EC) does not regulate Member States? opportunities to intervene against tax evasion. The European Court of Justice has clarified the situation in case C-255/02 Halifax. This case establish that the universal principle against the abuse of rights applies to VAT, which means that Member States have the opportunity to redefine transactions not involving a breach of law but nevertheless goes past what the legislature envisaged at the introduction of the provision.A debate has risen as to whether the principle against the abuse of rights is equally ap-plicable in Swedish domestic law on VAT. The administrative court of appeal in Go-thenburg, Case No.
Kollektivavtalets verkan för utomstÄende arbetstagare En skandinaviskt komparativ studie
Det huvudsakliga syftet med denna framstÀllning Àr att försöka belysa eventuella skillnader och likheter gÀllande kollektivavtalets verkan för utomstÄende arbetstagare i de skandinaviska lÀnderna Det torde vara en allmÀnt vedertagen sanning att det sett ur ett arbetsrÀttsligt perspektiv existerar en sÄ kallad skandinavisk modell. Detta beror pÄ att de arbetsrÀttsliga systemen i Norge, Sverige och Danmark Àr sÄ pass lika, bÄde vad gÀller den kollektiva och den individuella arbetsrÀtten. Skandinaviska kollektivavtal Àger i normalfallet endast tillÀmplighet pÄ avtalsparterna och deras medlemmar. Det Àr emellertid i dagslÀget att betrakta som en allmÀnt vedertagen rÀttsprincip att kollektivavtal, i dessa lÀnder, har en viss fjÀrrverkan Àven för utomstÄende arbetstagare. Detta innebÀr att de anstÀllningsvillkor som fastslÄs i kollektivavtal i viss utstrÀckning Àven gÀller för utomstÄende arbetstagare.