Rättvist?
rättvisan i trängselskatterna
Denna uppsats berör försöket med trängselskatter i Stockholms innerstad. Införandet av dessa har under en längre tid varit på tapeten inom politiska kretsar. Diskussionerna har pågått under en femtonårs period och en mängd förslag har debatterats. Den lösning som innebar införandet av trängselskatter på försök klubbades igenom under 2003 och försöket startade i januari 2006. Denna modell är inspirerad av liknande system i andra städer som exempelvis London och Oslo. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur pass rättvist detta system är. För att göra detta har jag använt mig av Mill?s, Nocik´s och Rawls tankar. Utifrån dem har jag byggt en referensram kring rättvisa vid fördelning. Denna ram har jag sedan tillämpat på trängselavgifterna i Stockholm. Den ram jag tagit fram innehåller tre huvudregler för fördelning. Den första prioriterar friheten för individer, den andra skyddar individer från inskränkningar som försämrar deras utgångsposition, den sista berör själv fördelningen. Huvudprincipen för den sista regeln är att fördelning skall ske solidariskt såvida de involverade är jämlikar. Är fallet inte detta, är principen att fördelning skall ske efter behov. Utifrån dessa principer har jag kommit fram till en modifierad version av trängselavgifterna som skulle vara kompatibel med rättviseprinciperna. Denna bygger på principen att bördan av att lösa problemet skall delas solidariskt av dem som bidrar till det, i detta fall de som använder bil som transportmedel i det aktuella området. Själva utvärderingen av det befintliga systemet resulterade i att det måste ses som relativt försvarbart utifrån min referensram.