Integrering av Teamcenter för verkstadskonstruktion på Gestamp Hardtech
Vid tillverkningsprocesser av nya komponenter omvandlas material till antingen en produkt eller restprodukt, varpå restprodukterna hanteras som antingen biprodukt eller avfall. Oavsett karaktärisering är den genererade beståndsdelen föremål för någon form av fortsatt behandling. Vid frågan om restprodukt kan det handla om en åtgärd för avfallshantering, då substanserna saknar funktionella egenskaper för fortsatt användning. Det kan också vara så att avfallet besitter ett kommersiellt värde och kan återanvändas som en råvara i andra anläggnings- och tillverkningsprocesser eller i form av bränsle. Oavsett tillämpad åtgärd krävs tydlig lagstiftning som främjar en gynnsam utveckling och förhindrar uppkomsten av skadliga föroreningar. I dagsläget sker en årlig ökning av mängden avfall som produceras, därför infördes år 2008 ett nytt ramdirektiv inom avfallsområdet som ett verkligt krafttag för att få bukt på problemet. Målsättningen med detta arbete är att beskriva hur dagens avfallspolitik är utformad för att tackla rådande miljöproblem i jämförelse med tidigare, genom att se hur regleringarna skiljer sig åt. Metoden för att utreda och analysera gällande rätt kommer att utgå i från den teologiska metoden där främst direktiv från EU kommer granskas. Särskild fokus i arbetet riktas mot principen End of Waste för att se vilka effekter som kan uppnås genom tillämpning av principen samt hur den påverkar dagens och framtidens miljöarbete.Nyheten med direktivet är att aktörerna i ett tidigare stadium skall uppmärksammas på komponenternas innehåll och öka återanvändningen av brukbart material. I relation till tidigare lagstiftningar är tanken att denna nya lagstiftning skall i en större omfattning se över hela produktionsprocessen för att förhindra föroreningar och fånga upp mer brukbartmaterial.