Examensarbetet Àr en jÀmförande studie om hur pedagogerna i en förskola med ett montessoriperspektiv respektive en kommunal förskola med inriktning pÄ Vygotskijs sociokulturella perspektiv arbetar kring barns kunskap och lÀrande av talbegrepp. Syftet Àr att undersöka pedagogernas arbetssÀtt för att se om det finns skillnader och i sÄ fall vad kan vara anledningarna till detta.  Jag har undersökt hur talbegrepp synliggörs i verksamheten och hur pedagogerna arbetar med barnens utveckling och lÀrande av detta. I litteraturstudien har jag vidgat och kompletterat min förstÄelse av Vygotskijs sociokulturella perspektiv för att bÀttre kunna jÀmföra och kontrastera denna mot Montessoris perspektiv pÄ barns lÀrande. Metoden utgörs av observationer av pedagogernas dagliga interaktion med barnen i den pÄgÄende verksamheten dÀr jag intog rollen som en icke deltagande observatör. I mina strukturerade observationer har jag utgÄtt frÄn examensarbetets tvÄ frÄgestÀllningar. Jag har Àven undersökt teorier och studier med fokus pÄ talbegrepp i förskolan.

I diskussionen kring hur stater bör förhÄlla sig till varandra nÀr frÀmmande mÀnniskor i andra stater utsÀtts för lidande av sin egen statsledning stÀlls ofta idéer om globala humanitÀra rÀttigheter, som utvecklats efter andra vÀrldskriget och förintelsen, emot normer om staters okrÀnkbarhet och principen om att inte intervenera i andra staters interna verksamhet.Syftet med detta arbete Àr att undersöka i vilken utstrÀckning begreppet Responsibility to Prevent tillÀmpats i FN:s sÀkerhetsrÄds agerande under en samtida konfliktsituation, detta med bakgrund i utvecklingen av det nya tankesÀttet med global humanitÀr rÀtt som ett gemensamt internationellt ansvar. Arbetet behandlar teorierna solidarism, pluralism och realism.För att söka svaret pÄ frÄgestÀllningarna anvÀnds kvalitativ textanalys av skriftliga öppna kÀllor. Insamlingen av empiriska data bestÄr av tryckt media, officiella dokument samt texter och artiklar tagna frÄn internet.Resultatet frÄn arbetet visar att Förenta Nationernas sÀkerhetsrÄd till viss del har agerat i enlighet med begreppet Responsibility to Prevent. Vidare redogör arbetet för att tvÄ inflytelserika, permanenta medlemmar i sÀkerhetsrÄdet har motiverat sitt stÀllningstagande utifrÄn olika synsÀtt pÄ hur konflikten bör hanteras och att deras motiveringar pÄverkats av deras skilda synsÀtt pÄ statssuverÀnitet och intervention.Undersökningen leder Àven fram till slutsatsen att vetorÀtten i sÀkerhetsrÄdet, under konflikten i Syrien 2011-2012, har begrÀnsat utvecklingen och implementeringen av tankesÀttet att sÀkerheten för vÀrldens befolkning ska betraktas som ett gemensamt ansvar..

BAKGRUND:Förskolan skall lÀgga grunden för barns möjligheter till ett livslÄngt lÀrande. Den pedagogiskakontexten och personalens medvetenhet om de lÀrandemöjligheter som kan tillvaratas ivardagen Àr dÀrför en viktig förutsÀttning för den holistiska synen inom förskoleverksamheten.SYFTE:Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ hur tre förskollÀrare resonerar kring omsorgoch den fysiska beröringens betydelse för barns lÀrande och utveckling.Studien avser att besvara frÄgestÀllningarna: Hur beskriver förskollÀrarna relationen mellanomsorg och lÀrande? Hur uttrycker sig förskollÀrarna ifrÄga om hur de anvÀnder sig av fysiskberöring i barngruppen?METOD:Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och bygger pÄ intervjuer. Undersökningen omfattar tre förskollÀraresom Àr yrkesverksamma inom tvÄ kommunala förskolor i en kommun i HallandslÀn. Urvalet Àr gjort utifrÄn principen för tillgÀnglighet.RESULTAT:Det resultat som resovisas i denna studie tyder pÄ att förskollÀrarna anvÀnder beröring relaterattill sÄvÀl omsorg som lÀrande.

Det övergripande syftet med studien Àr att pröva om teoribildningen "soptunnemodellen" kan skapa en förstÄelse för att nationellt Àgarskap presenteras som en lösning pÄ den svenska bistÄndsinsatsen till Afghanistan, trots att regeringens beskrivning av Afghanistan och bistÄndsmedlens fördelning kan uppfattas som motsÀgelsefullt.Med grund i soptunnemodellen dÀr lösningar söker efter problem beskrivs det diskursiva brottet i svensk bistÄndspolitik runt 2003 dÀr regeringen i en propositionen beskrev hur den svenska bistÄndspolitiken skulle lÀggas om till att utgÄ frÄn principen om nationellt Àgarskap, dÀr mottagarlÀnderna skulle gÄ frÄn att vara objekt till att vara subjekt. Denna princip, eller lösning som soptunnemodellen skulle beskriva den som, har sedan prÀglat de svenska bistÄndsinsatserna och beskrivs Àven i utvecklingsstrategin frÄn 2007. Nationellt Àgarskap kan dÀrför ses som en etablerad, och fÀrdig lösning nÀr det kommer till att genomföra bistÄndsinsatser. Den ska visserligen dÄ skifta mellan olika nationer, dÄ nationellt Àgarskap ska vara behovsstyrt, men sjÀlva grundantagandet om att en viss stabilitet ska finnas etablerad för att möjliggöra nationellt Àgarskap tycks ha förbisetts. Med anledning av att dessa typer av insatser, eller i alla fall den insats som Afghanistan har varit, egentligen har haft alla typer av insatser: humanitÀra, utvecklingssamarbete och militÀra Àr kontexten annorlunda.

För att erhÄlla en rÀttvisande redovisning mÄste utgÄngspunkten vara att ett företag skall fortleva. I en revisors uppgifter ingÄr att granska huruvida ett företag kan tillÀmpa principen om fortsatt drift enligt RS 570. Eftersom denna princip Àr vÀsentlig för redovisningens struktur medför detta vissa krav pÄ att revisorn gör en korrekt bedömning av företagets fortlevnad. Att yttra sig om den fortsatta driften kan emellertid fÄ svÄra konsekvenser för företaget eftersom intressenterna baserar sina beslut pÄ det som stÄr i Ärsredovisningen och revisionsberÀttelsen. Vissa författare menar till och med att ett negativt yttrande om den fortsatta driften kan leda till en sjÀlvuppfyllande profetia.

BÅEM Nordic Flanges AB Ă€r Nordens största producent och leverantör av flĂ€nsar. FlĂ€nsarna tillverkas av olika rostfria stĂ„l och företaget Ă€r specialiserade pĂ„ att tillverka utifrĂ„n specifika kundkrav, men har Ă€ven ett standardsortiment. PĂ„ senare tid har den globala konkurrensen pressat företag att bli alltmer flexibla och ha kortare leveranstider, detta gĂ€ller nu ocksĂ„ BÅEM Nordic Flanges AB. FörĂ€ndringen för att Ă„stadkomma detta kallas för Lean produktion vilket Ă€r en filosofi som slutligen ska ge ett smidigare och resurssnĂ„lare arbetssĂ€tt. Filosofin mĂ„ste genomsyra hela företaget.

De primÀra rÀttskÀllorna pÄ rÀttsomrÄdet offentlig upphandling utgörs av gemenskapsrÀttsliga direktiv, vars huvudsakliga syfte Àr att frÀmja den fria rörligheten inom unionen. Möjligheten att överpröva felaktiga upphandlingar regleras i tvÄ rÀttsmedelsdirektiv, utifrÄn vilka den processrÀttsliga delen av svensk upphandlingsrÀttslig lagstiftning har utformats. Direktiven har resulterat i att det i Sverige Àr möjligt överpröva felaktiga offentliga upphandlingar. Domstolen har vid överprövning möjlighet att besluta antingen att upphandlingen skall rÀttas eller att den skall göras om. Oberoende av domstolens beslut har ett ingÄnget offentligt kontrakt dock inte kunnat ogiltigförklaras i domstol.RÀttsmedelsdirektiven har pÄ senare Är varit föremÄl för revideringar, vilket har resulterat i direktiv 2007/66/EG.

I vÄr studie har vi velat ta reda pÄ om mÀn och kvinnor har olika intresse av vilka aktiviteter man Àr intresserad av pÄ en trÀffpunkt. Vi ville pÄ sÄ sÀtt undersöka om det var nÄgot som man som personal pÄ en trÀffpunkt i sÄ fall behöver ta hÀnsyn till vid planering och utförande av trÀffpunktens aktivitetsutbud. Syftet var Àven att studera huruvida livsloppsperspektivet har nÄgon betydelse för vilka aktiviteter man söker sig till pÄ en trÀffpunkt. MÀnniskan idag lever lÀngre och Àr friskare högre upp i Äldrarna. Detta leder till att andelen Àldre personer i Sverige ökat.

Inledning De senaste Ärens företagsskandaler utmynnade i Svensk kod för bolagsstyrning,vilken Àr formulerad enligt den sjÀlvreglerande principen om attfölja eller förklara. Bolagskoden kom att Är 2005 omfatta alla större noteradebolag. Utöver dessa bolag finns emellertid en rad andra bolag som pÄfrivillig basis valt att tillÀmpa bolagskoden.Kommande fas vad gÀller implementeringen av bolagskoden handlar omatt den ska omfatta alla noterade bolag. En nyligen genomförd undersökningvisar att det rÄder stor osÀkerhet bland mindre noterade bolag angÄendetillÀmpningen av bolagskoden. NÀrmare hÀlften av bolagen befaradeatt anpassningen till bolagskoden kommer att bli kostsam.

Syftet med min studie Àr att problematisera förskollÀrares arbete med och uppfattning om barns emotionella intelligens samt vilka egenskaper som kan frÀmja utvecklingen av denna förmÄga hos förskolebarn. Studiens bakgrund belyser bland annat emotionell intelligens som begrepp, emotionell intelligens i förhÄllande och relevans till förskolans verksamhet samt kÀnslors uppkomst och utveckling ur bÄde ett relationellt och biologiskt perspektiv. Den teoretiska referensramen belyser Bordieu (1977) och Vygotskijs (1978) betydelsen av uppvÀxtvillkoren och den sociala praxis individen ingÄr i vid utveckling av den emotionella kapaciteten. Focaults (2003) maktperspektiv illustrerar hur vÀrden och normer i samhÀllet fungerar som en beteendedisciplinerande maktutövning dÄ individen rÀttar sig i ledet för normaliteten för att undvika utanförskap. Empirin bestÄr av en fokusgruppsintervju med tre förskollÀrare.

MervÀrdesskatten Àr en konsumtionsskatt som utgÄr vid all yrkesmÀssig omsÀttning av varor och tjÀnster i Sverige. MervÀrdesskatten styrs av den sÄ kallade neutralitetsprincipen. Principen innebÀr i stort att mervÀrdeskatten inte ska pÄverka vare sig en enskild individs val till konsumtion eller ett företags utformning. Mot bakgrund av neutralitetsprincipen Àr det av stor vikt att ett företag förblir oförÀndrat rent mervÀrdesskatterÀttsligt Àven i det fall företaget vÀljer att Àndra sin struktur.Ett företag kan överlÄtas pÄ tvÄ sÀtt, genom en verksamhetsöverlÄtelse eller genom en andelsöverlÄtelse. I enlighet med 3 kap.

Finck, Louise (2005). Elevers ansvar och inflytande. En undersökning om elever och lÀrares uppfattning om elevers ansvar och inflytande i utbildningen. Pupils? responsibility and influence.

MÄnga stora svenska företag har nÄtt sina positioner genom att bearbeta innovatörers uppfinningar pÄ ett sÀtt sÄ att företaget vÀxer i sitt kunskapsförsprÄng. Detta uppnÄs genom att investera i forskning och utveckling (FoU). FöresprÄkare för aktivering av immateriella resurser sÄsom utvecklingsutgifter pÄstÄr att aktiveringen av utvecklingsutgifter Àr svÄrbedömd, eftersom det i de immateriella investeringarna alltid finns en osÀkerhet, dÄ utgifterna inte alltid kan leda till en slutprodukt och ge framtida nytta för företagen.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur svenska börsnoterade företag gÄr tillvÀga för att uppfylla kriterierna i IAS 38 (International Accounting Standard) och aktivera utvecklingsutgifter samt förstÄ företagens resonemang för bedömning och beslut vid en aktivering. Vilka redovisningsprinciper som Àr relevanta vid detta beslut ska Àven undersökas.De utvalda företagen som ingick i undersökningen Àr Atlas Copco, Scania och AstraZeneca. För att kunna studera en avgrÀnsad aspekt av ett problem pÄ djupet under en begrÀnsad tidsrymd anvÀnder sig forskarna av en fallstudie.

Finck, Louise (2005). Elevers ansvar och inflytande. En undersökning om elever och lÀrares uppfattning om elevers ansvar och inflytande i utbildningen. Pupils? responsibility and influence.

I denna rapport redogörs för en implementering av fusion mellan kortdistanssensorer. Syftet med denna implementering Àr att erhÄlla Stop & Go-funktionalitet till den adaptiva farthÄllaren som idag finns som tillval i Scanias lastbilar. Adaptiv farthÄllning, ACC, Àr en funktion som automatiskt anpassar fordonets hastighet ifall detta kommer ikapp ett annat fordon som fÀrdas lÄngsammare Àn den instÀllda hastigheten. Scanias system anvÀnder sig idag av en lÄngdistanssensor som ser lÄngt men har smalt synfÀlt. Genom att komplettera denna med kortdistanssensorer, som ser kort men brett, kan önskvÀrt synfÀlt i nÀromrÄdet för att sÀkert kunna implementera Stop & Go-funktionen uppnÄs.