Det hÀr arbetet syftar till att genom design av en telefonapplikation undersöka hur ljud kan förstÀrkas av den omgivande miljön. Arbetet visar pÄ hur miljöförstÀrkt ljud skiljer sig frÄn ljudförstÀrkt miljö samt vilka begrÀnsningar det innebÀr att anvÀnda en vanlig smartphone som plattform. Ett lÄngsiktigt mÄl Àr att genom en produkt som lÄter oetablerade ljudproducenter distribuera sina alster i den offentliga miljön frÀmja fri kultur och kreativitet.Arbetet har följt principen för RtD (research through design), dÀr designprocessen utgör det fall som studeras och dokumentationen av den utgör den bas av data som analyseras och leder till slutsatser kring Àmnet.Designprocessen i detta arbete innebÀr en mindre omfattande anvÀndarstudie i enkÀtform för att identifiera mÄlgrupp, krav och mÄl. Följd av en andra studie dÀr en prototyp framtagen med grund i resultaten frÄn anvÀndarstudien utvÀrderas av deltagare genom observation, intervju och reaktionskort. De största utmaningarna för designen grundar sig i att ta fram en applikation som inte stör upplevelsen, men samtidigt kan instruera anvÀndaren i hur man anvÀnder applikationen. UtifrÄn arbetet dras slutsatsen att anvÀndarinstruktioner, sÄvÀl visuella som auditiva, löper större risk att störa upplevelsen i miljöförstÀrkt ljud Àn i ljudförstÀrkt miljö. Vidare konstateras att den största bristen i en lösning som bygger pÄ standardutrustning i jÀmförelse med en lösning som nyttjar dedikerad utrustning utgörs av begrÀnsningar nÀr det kommer till att ange riktning med hjÀlp av ljudets rumslighet..

Under 2000-talet har tvÄ EU-rÀttsliga förordningar stiftats i syfte att reglera erkÀnnande och verkstÀllighet av domar pÄ privatrÀttens omrÄde inom EU. Först stiftades Bryssel I-förordningen. I enlighet med den förordningen kan en dom som meddelats av domstol i en medlemsstat verkstÀllas i en annan medlemsstat. Dessförinnan skall domen förklaras verkstÀllbar i den medlemsstat dÀr verkstÀllighet önskas.Den andra förordningen, EEO-förordningen, tillkom bara nÄgra Är senare. I denna förordning har förfarandet varigenom en dom förklaras verkstÀllbar i en annan medlemsstat avskaffats.

Bakgrund. Det var ett vĂ€lkĂ€nt problem att patienter, som genomgĂ„tt hjĂ€rtoperation med insĂ€ttande av nya kranskĂ€rl, coronary artery bypass grafting (CABG), allmĂ€nt samlade pĂ„ sig vĂ€tska, ödem. Principen för CABG ingreppet var att hjĂ€rtats blodförsörjning kopplades förbi förtrĂ€ngningar och skador i kranskĂ€rlen genom anvĂ€ndandet av kroppsegna blodkĂ€rl, sĂ„ kallade grafter. Grafterna togs frĂ„n underbenet (tagbenet), detta i sig kunde orsaka ödem i benet. Ödem i sin tur förorsakade utebliven sĂ„rlĂ€kning.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien Àr att se om och i sÄ fall hur straffet har en latent genusskapande funktion genom att se till hur personal och intagna upplever frÀmst behandlingsprogrammen, men Àven ?vardagslivet?, pÄ en anstalt. Vi har anvÀnt oss av följande frÄgestÀllningar:? Efter vems önskemÄl/behov Àr behandlingsprogrammen utformade?? Hur upplevs möjligheten att förÀndra/pÄverka behandlingsprogrammen?? Hur upplevs graden av frivilligt deltagande i behandlingsprogrammen? ? Hur upplevs skillnader/likheter mellan manliga och kvinnliga anstalter i form av behandlingsmöjligheter? Metod och material: Studien bygger pÄ en kvalitativ metod, dÀr intervjuer ligger till grund för resultatet. Dessa intervjuer har kompletterats med material rörande de aktuella behandlingsprogrammen för att se om det finns en koherens mellan teorier/policy och upplevelser/praxis.

Examensarbetet Àr en jÀmförande studie om hur pedagogerna i en förskola med ett montessoriperspektiv respektive en kommunal förskola med inriktning pÄ Vygotskijs sociokulturella perspektiv arbetar kring barns kunskap och lÀrande av talbegrepp. Syftet Àr att undersöka pedagogernas arbetssÀtt för att se om det finns skillnader och i sÄ fall vad kan vara anledningarna till detta.  Jag har undersökt hur talbegrepp synliggörs i verksamheten och hur pedagogerna arbetar med barnens utveckling och lÀrande av detta. I litteraturstudien har jag vidgat och kompletterat min förstÄelse av Vygotskijs sociokulturella perspektiv för att bÀttre kunna jÀmföra och kontrastera denna mot Montessoris perspektiv pÄ barns lÀrande. Metoden utgörs av observationer av pedagogernas dagliga interaktion med barnen i den pÄgÄende verksamheten dÀr jag intog rollen som en icke deltagande observatör. I mina strukturerade observationer har jag utgÄtt frÄn examensarbetets tvÄ frÄgestÀllningar. Jag har Àven undersökt teorier och studier med fokus pÄ talbegrepp i förskolan.

I diskussionen kring hur stater bör förhÄlla sig till varandra nÀr frÀmmande mÀnniskor i andra stater utsÀtts för lidande av sin egen statsledning stÀlls ofta idéer om globala humanitÀra rÀttigheter, som utvecklats efter andra vÀrldskriget och förintelsen, emot normer om staters okrÀnkbarhet och principen om att inte intervenera i andra staters interna verksamhet.Syftet med detta arbete Àr att undersöka i vilken utstrÀckning begreppet Responsibility to Prevent tillÀmpats i FN:s sÀkerhetsrÄds agerande under en samtida konfliktsituation, detta med bakgrund i utvecklingen av det nya tankesÀttet med global humanitÀr rÀtt som ett gemensamt internationellt ansvar. Arbetet behandlar teorierna solidarism, pluralism och realism.För att söka svaret pÄ frÄgestÀllningarna anvÀnds kvalitativ textanalys av skriftliga öppna kÀllor. Insamlingen av empiriska data bestÄr av tryckt media, officiella dokument samt texter och artiklar tagna frÄn internet.Resultatet frÄn arbetet visar att Förenta Nationernas sÀkerhetsrÄd till viss del har agerat i enlighet med begreppet Responsibility to Prevent. Vidare redogör arbetet för att tvÄ inflytelserika, permanenta medlemmar i sÀkerhetsrÄdet har motiverat sitt stÀllningstagande utifrÄn olika synsÀtt pÄ hur konflikten bör hanteras och att deras motiveringar pÄverkats av deras skilda synsÀtt pÄ statssuverÀnitet och intervention.Undersökningen leder Àven fram till slutsatsen att vetorÀtten i sÀkerhetsrÄdet, under konflikten i Syrien 2011-2012, har begrÀnsat utvecklingen och implementeringen av tankesÀttet att sÀkerheten för vÀrldens befolkning ska betraktas som ett gemensamt ansvar..

BAKGRUND:Förskolan skall lÀgga grunden för barns möjligheter till ett livslÄngt lÀrande. Den pedagogiskakontexten och personalens medvetenhet om de lÀrandemöjligheter som kan tillvaratas ivardagen Àr dÀrför en viktig förutsÀttning för den holistiska synen inom förskoleverksamheten.SYFTE:Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ hur tre förskollÀrare resonerar kring omsorgoch den fysiska beröringens betydelse för barns lÀrande och utveckling.Studien avser att besvara frÄgestÀllningarna: Hur beskriver förskollÀrarna relationen mellanomsorg och lÀrande? Hur uttrycker sig förskollÀrarna ifrÄga om hur de anvÀnder sig av fysiskberöring i barngruppen?METOD:Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och bygger pÄ intervjuer. Undersökningen omfattar tre förskollÀraresom Àr yrkesverksamma inom tvÄ kommunala förskolor i en kommun i HallandslÀn. Urvalet Àr gjort utifrÄn principen för tillgÀnglighet.RESULTAT:Det resultat som resovisas i denna studie tyder pÄ att förskollÀrarna anvÀnder beröring relaterattill sÄvÀl omsorg som lÀrande.

Det övergripande syftet med studien Àr att pröva om teoribildningen "soptunnemodellen" kan skapa en förstÄelse för att nationellt Àgarskap presenteras som en lösning pÄ den svenska bistÄndsinsatsen till Afghanistan, trots att regeringens beskrivning av Afghanistan och bistÄndsmedlens fördelning kan uppfattas som motsÀgelsefullt.Med grund i soptunnemodellen dÀr lösningar söker efter problem beskrivs det diskursiva brottet i svensk bistÄndspolitik runt 2003 dÀr regeringen i en propositionen beskrev hur den svenska bistÄndspolitiken skulle lÀggas om till att utgÄ frÄn principen om nationellt Àgarskap, dÀr mottagarlÀnderna skulle gÄ frÄn att vara objekt till att vara subjekt. Denna princip, eller lösning som soptunnemodellen skulle beskriva den som, har sedan prÀglat de svenska bistÄndsinsatserna och beskrivs Àven i utvecklingsstrategin frÄn 2007. Nationellt Àgarskap kan dÀrför ses som en etablerad, och fÀrdig lösning nÀr det kommer till att genomföra bistÄndsinsatser. Den ska visserligen dÄ skifta mellan olika nationer, dÄ nationellt Àgarskap ska vara behovsstyrt, men sjÀlva grundantagandet om att en viss stabilitet ska finnas etablerad för att möjliggöra nationellt Àgarskap tycks ha förbisetts. Med anledning av att dessa typer av insatser, eller i alla fall den insats som Afghanistan har varit, egentligen har haft alla typer av insatser: humanitÀra, utvecklingssamarbete och militÀra Àr kontexten annorlunda.

För att erhÄlla en rÀttvisande redovisning mÄste utgÄngspunkten vara att ett företag skall fortleva. I en revisors uppgifter ingÄr att granska huruvida ett företag kan tillÀmpa principen om fortsatt drift enligt RS 570. Eftersom denna princip Àr vÀsentlig för redovisningens struktur medför detta vissa krav pÄ att revisorn gör en korrekt bedömning av företagets fortlevnad. Att yttra sig om den fortsatta driften kan emellertid fÄ svÄra konsekvenser för företaget eftersom intressenterna baserar sina beslut pÄ det som stÄr i Ärsredovisningen och revisionsberÀttelsen. Vissa författare menar till och med att ett negativt yttrande om den fortsatta driften kan leda till en sjÀlvuppfyllande profetia.

BÅEM Nordic Flanges AB Ă€r Nordens största producent och leverantör av flĂ€nsar. FlĂ€nsarna tillverkas av olika rostfria stĂ„l och företaget Ă€r specialiserade pĂ„ att tillverka utifrĂ„n specifika kundkrav, men har Ă€ven ett standardsortiment. PĂ„ senare tid har den globala konkurrensen pressat företag att bli alltmer flexibla och ha kortare leveranstider, detta gĂ€ller nu ocksĂ„ BÅEM Nordic Flanges AB. FörĂ€ndringen för att Ă„stadkomma detta kallas för Lean produktion vilket Ă€r en filosofi som slutligen ska ge ett smidigare och resurssnĂ„lare arbetssĂ€tt. Filosofin mĂ„ste genomsyra hela företaget.

ProblemomrÄde: Sverige och Europa stÄr inför det faktum att befolkningen blir allt Àldre. Med detta menas att genomsnittsÄldern för individen ökar vilket ocksÄ ger utslag pÄ hela befolkningens genomsnittliga livslÀngd. Denna förÀndring medför att vÄrd och omsorgsinsatserna ökar samtidigt Àr det allt fÀrre som sysselsÀtter sig inom Àldreomsorgen vilket Àr en bidragande orsak till att antalet nÀrstÄende som vÄrdar Àldre i Sverige ökar (Lidskog. m.fl. 2003).

FDT AB Àr ett företag som utvecklar och sÀljer affÀrs- och butikssystem till smÄ och medelstora företag i Sverige. Syftet med rapporten var att kartlÀgga och utvÀrdera huruvida inköpshanteringen i FDTs affÀrssystem Avance och dess befintliga funktioner uppfyller kundernas krav. I fall att brister upptÀcktes skulle funktionella specifikationer tas fram som löser dessa. Vidare ingick Àven att vÀrdera förbÀttringsförslagens potentiella nytta via en sÄ kallad PENG-analys. KartlÀggningen av anvÀndarnas behov och önskemÄl har genomförts med hjÀlp av tvÄ olika metoder.

De primÀra rÀttskÀllorna pÄ rÀttsomrÄdet offentlig upphandling utgörs av gemenskapsrÀttsliga direktiv, vars huvudsakliga syfte Àr att frÀmja den fria rörligheten inom unionen. Möjligheten att överpröva felaktiga upphandlingar regleras i tvÄ rÀttsmedelsdirektiv, utifrÄn vilka den processrÀttsliga delen av svensk upphandlingsrÀttslig lagstiftning har utformats. Direktiven har resulterat i att det i Sverige Àr möjligt överpröva felaktiga offentliga upphandlingar. Domstolen har vid överprövning möjlighet att besluta antingen att upphandlingen skall rÀttas eller att den skall göras om. Oberoende av domstolens beslut har ett ingÄnget offentligt kontrakt dock inte kunnat ogiltigförklaras i domstol.RÀttsmedelsdirektiven har pÄ senare Är varit föremÄl för revideringar, vilket har resulterat i direktiv 2007/66/EG.

I vÄr studie har vi velat ta reda pÄ om mÀn och kvinnor har olika intresse av vilka aktiviteter man Àr intresserad av pÄ en trÀffpunkt. Vi ville pÄ sÄ sÀtt undersöka om det var nÄgot som man som personal pÄ en trÀffpunkt i sÄ fall behöver ta hÀnsyn till vid planering och utförande av trÀffpunktens aktivitetsutbud. Syftet var Àven att studera huruvida livsloppsperspektivet har nÄgon betydelse för vilka aktiviteter man söker sig till pÄ en trÀffpunkt. MÀnniskan idag lever lÀngre och Àr friskare högre upp i Äldrarna. Detta leder till att andelen Àldre personer i Sverige ökat.

Inledning De senaste Ärens företagsskandaler utmynnade i Svensk kod för bolagsstyrning,vilken Àr formulerad enligt den sjÀlvreglerande principen om attfölja eller förklara. Bolagskoden kom att Är 2005 omfatta alla större noteradebolag. Utöver dessa bolag finns emellertid en rad andra bolag som pÄfrivillig basis valt att tillÀmpa bolagskoden.Kommande fas vad gÀller implementeringen av bolagskoden handlar omatt den ska omfatta alla noterade bolag. En nyligen genomförd undersökningvisar att det rÄder stor osÀkerhet bland mindre noterade bolag angÄendetillÀmpningen av bolagskoden. NÀrmare hÀlften av bolagen befaradeatt anpassningen till bolagskoden kommer att bli kostsam.