Internpriserna sÀtts utifrÄn organisatoriska mÄl, dÀribland vinstmaximerande mÄl, vilket innebÀr för den multinationella företagsgruppen att den globala vinsten ska bli sÄ stort som möjligt. Följaktligen leder detta incitament till att intÀkterna fördelas inom koncer-nen, dels för ett vinstutjÀmnande syfte och dels i beskattningssyfte, som kan Ästadkom-mas genom prissÀttning pÄ transaktioner mellan företagen i gruppen. VinstutjÀmnande syfte kan innebÀra att moderbolaget skjuter in kapital i ett dotterbolag som presenterar ett underskott genom en högre internprissÀttning av produkttransaktioner mellan de bÄda. Dessutom kan det genom en högre prissÀttning av interna transaktioner ske en dold vinstöverföring genom att företagen överför vinster frÄn företag i ett land med hög skat-tebas till ett land med lÄg skattebas och pÄ sÄ vis undkommer en högre beskattning. Det ligger sÄledes i skattemyndigheternas intresse att interna priser Àr korrekta och inte manipuleras.

Syftet med denna uppsats ?r att f? en ?kad f?rst?else f?r hur tillitsbaserad styrning och ledning ordnas av och ordnar akt?rer i en kunskapsintensiv h?gteknologisk del av den offentligt drivna h?lso- och sjukv?rden. Med teoretisk utg?ngspunkt i teknik och vetenskapsstudier ?r utg?ngspunkten att b?de forskning och till?mpningen av resultaten ?r sociala aktiviteter och kan d?rigenom studeras som s?dana. Med konceptuella resurser fr?n standardiseringssociologi och modes of ordering analyseras de uttryck tillitsbaserad styrning och ledning f?r i verksamheten. Detta ?r en empirisk fallstudie med intervjuer och genomg?ng av dokument. Genom kvalitativa intervjuer och dokument har jag f?tt beskrivningar om vad tillitsbaserad styrning och ledning uppfattas vara, antaganden om effekt och insyn i vilka konkreta uttryck en tillitsbaserad styrning och ledning kan ta sig. Utifr?n genererat material identifierar jag tv? olika s?tt som akt?rer ordnar och ordnas utifr?n id?n om tillitsbaserad styrning och ledning.

OmlĂ€ggningen av statlig fastighetsskatt till kommunal fastighetsavgift innebar att Riksdagen var tvungen att finansiera det skattebortfall detta innebar. Kapitalvinstskatten vid avyttring av fastigheter höjdes, uppskovsbeloppet begrĂ€nsades och pĂ„ uppskovsbeloppet pĂ„fördes en rĂ€nta om 0,5 procent. RĂ€ntan pĂ„ uppskovsbeloppet tas ut genom att den som har ett uppskovsbelopp ska ta upp en schablonintĂ€kt som berĂ€knas till 1,67 procent av uppskovsbeloppets storlek vid beskattningsĂ„rets ingĂ„ng enligt 47 kap. 11b § IL. Att rĂ€ntebelĂ€gga uppskovsbeloppen motiverades förutom av finansieringsskĂ€l av att uppskovsbeloppen ökat i och med att de blivit möjliga för bostadsbyten inom EES-omrĂ„det.Även de som fĂ„tt ett uppskovsbelopp beviljat innan uppskovsrĂ€ntan infördes den 1 januari 2008 mĂ„ste betala denna rĂ€nta.

I föreliggande uppsats undersöks bruket av allitteration med s- i islÀndska rímur före 1550 utifrÄn ett material som bestÄr av 42263 versrader frÄn 31 verk diktade under perioden 1350?1550. Syftet Àr att bidra till kartlÀggningen av ríma-sprÄket samt att diskutera hur resultaten förhÄller sig till tidigare forskning som visar att reglerna för hur man allittererar med s- förÀndras under 1300-talets mitt nÀr sn och sl bryter sig ut ur den större allitterationsklassen s-allitteration pÄ grund av konsonantinskottet [t] och anvÀnds som egna allitterationsklasser eller i allitteration med st (snyltljudsallitteration) genom att den inskjutna konsonanten ingÄr i allitterationen. Resultaten skiljer sig nÄgot frÄn tidigare forskningsresultat genom att uppvisa variation i allitterationsbruket dÀr s-allitteration fortsÀtter att anvÀndas av vissa diktare, sÀrskilt under perioden 1450?1550, vid sidan av de nya sÀtten att allitterera med sl och sn.Det Àr troligt att denna variation kan förklaras utifrÄn bÄde sprÄkinterna orsaker som funktionalitet, och sprÄkexterna orsaker som traditionskÀnsla och inlÀrningsform.

FjĂ€rrvĂ€rmen anses idag vara ett viktigt inslag för att öka samhĂ€llets energieffektivitet och minska vĂ„r miljöbelastning med sĂ€nkta CO2-emissioner. I Sverige Ă€r i dag omkring hĂ€lften av alla bostĂ€der och lokaler anslutna till fjĂ€rrvĂ€rme och anslutningsgraden ökar samtidigt som antalet kraftvĂ€rmeanlĂ€ggningar ocksĂ„ ökar. Med kraftvĂ€rme, avses en anlĂ€ggning som producerar bĂ„de fjĂ€rrvĂ€rme och el.För elproduktion i en kraftvĂ€rmeanlĂ€ggning fungerar det fjĂ€rrvĂ€rmeanslutna bostadsbestĂ„ndet som en kylanlĂ€ggning och en god avkylning Ă€r att föredra bĂ„de för el- och vĂ€rmeproduktionens effektivitet. MĂ„nga genomförda studier under 1990-talet har visat pĂ„ onödigt höga returtemperaturer i svenska fjĂ€rrvĂ€rmenĂ€t och vikten av en sĂ€nkt returtemperatur har betonats och vĂ€rderats men det praktiska arbetet med att öka avkylningen har hittills gĂ„tt trögt. Med detta som utgĂ„ngspunkt har fokus i detta arbete lagts pĂ„ möjligheten att sĂ€nka returtemperaturen och dĂ„ mer specifikt pĂ„ fjĂ€rrvĂ€rmecentralens funktion och utformning i de fall dĂ€r fjĂ€rrvĂ€rme anvĂ€nds för ventilationssystemet. Simuleringar och berĂ€kningar har gjorts för att jĂ€mföra olika kopplingsprinciper, den klassiska parallellkopplingen jĂ€mfört med en delvis seriell koppling som medför en lĂ€gre destruktion av exergi. Resultatet visar att principen för koppling av fjĂ€rrvĂ€rmecentralen och utformningen av vĂ€rmesystemet kan pĂ„verka returtemperaturkurvans karakteristik vilket ger en sĂ€nkt returtemperatur vid fallande utetemperatur i stĂ€llet för en höjd returtemperatur som i normalfallet. Simuleringsresultatet visade, med en fullstĂ€ndigt parallell koppling som referens, att kopplingen ?Ventilation med Ă„tervinning? gav en flödesviktad medelreturtemperatur som var 5,1ÂșC lĂ€gre.

För att medges skattebefrielse enligt sexmÄnaders- och ettÄrsregeln fÄr inte den skattskyldige pÄ grund av semester, tjÀnsteuppdrag, eller liknande vistats i Sverige mer Àn sex dagar för varje hel mÄnad som anstÀllningen varar, eller totalt 72 dagar under samma anstÀllningsÄr. Lagtexten uppstÀller sÄledes en begrÀnsning avseende antalet vistelsedagar i Sverige, men vistelser i tredje land Àr inte begrÀnsade i lagen.Skatteverket har dock lÀmnat ett stÀllningstagande enligt vilket den skattskyldige inte fÄr vistas mer Àn 96 dagar per anstÀllningsÄr eller Ätta dagar per mÄnad sammanlagt i Sverige och tredje land för att medges skattebefrielse enligt sexmÄnaders- och ettÄrsregeln. StÀllningstagandet har ifrÄgasatts dÄ det begrÀnsar individers möjlighet att medges skattebefrielse enligt reglerna. Mot den bakgrunden syftar uppsatsen till att analysera om Skatteverket har stöd enligt legalitetsprincipen för stÀllningstagandet. Enligt legalitetsprincipen fÄr ett stÀllningstagandes materiella innehÄll inte uppstÀlla nya rekvisit för tillÀmpning av lagregler, eller utan stöd av gÀllande rÀtt förorda en omotiverat snÀv tolkning av rÀttsregler. Uppsatsens analys visar att stÀllningstagandets materiella innehÄll inte Àr förenlig med gÀllande rÀtt vad gÀller sexmÄnadersregeln.

som ny chef samt att belysa vilken form av stöd och kompetensutveckling distriktschefernainom Svenska kyrkan i Göteborg efterfrÄgar.VÄr studie genomfördes med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer med nio distriktscheferinom Svenska kyrkan i Göteborg. DÄ tjÀnsten som distriktschef Àr relativt nybildad gav detoss en möjlighet att undersöka distriktschefernas upplevelse av de svÄrigheter och motstÄndsom kan upplevas i rollen som ny chef. För att bearbeta resultaten har vi analyserat vÄrtintervjumaterial efter principen att skapa mening ad hoc. UtgÄngspunkt har tagits i teorier ochtidigare forskning av relevans med hÀnsyn till uppsatsens syfte. Teorierna berör omrÄden sÄsom ledarskap, svÄrigheter i ledarskapet samt stöd och kompetensutveckling.

Bakgrund. Det var ett vĂ€lkĂ€nt problem att patienter, som genomgĂ„tt hjĂ€rtoperation med insĂ€ttande av nya kranskĂ€rl, coronary artery bypass grafting (CABG), allmĂ€nt samlade pĂ„ sig vĂ€tska, ödem. Principen för CABG ingreppet var att hjĂ€rtats blodförsörjning kopplades förbi förtrĂ€ngningar och skador i kranskĂ€rlen genom anvĂ€ndandet av kroppsegna blodkĂ€rl, sĂ„ kallade grafter. Grafterna togs frĂ„n underbenet (tagbenet), detta i sig kunde orsaka ödem i benet. Ödem i sin tur förorsakade utebliven sĂ„rlĂ€kning.

Uppsatsen behandlar konkursrÀtten och vilken mÄn konkursboet bÀr ansvaret för gÀldenÀrens miljöfarliga avfall. Syftet med uppsatsen Àr att utreda rÀttslÀget om hurvida konkursboet kan bli ansvarigt för gÀldenÀrens miljöfarliga avfall. Metoden som anvÀnts i uppsatsen Àr en traditionell juridisk metod med fokus pÄ rÀttspraxis. RÀttslÀget i denna frÄga har varit vÀldigt omdiskuterat de senaste 10 Ären och ocksÄ framstÄtt som vÀldigt oklart. Varför Àmnet varit oklart Àr för att det Àr tvÄ starka rÀttsomrÄden, konkursrÀtten och miljörÀtten som kolliderar.Viktiga principer inom de bÄda omrÄdena kolliderar.

Examensarbetet Àr utfört pÄ Lifco Dental, som Àr ett distributionsföretag i Enköping undervÄrterminen 2013 och omfattar 30 högskolepoÀng. Lifco Dentals huvudsakliga verksamhet Àrlagerhantering av tandlÀkarartiklar och det rör sig om cirka 40 000 artiklar i varierandestorlek.Examensarbetet avser i första hand styrning av lagerhÄllning och artikelplacering. AndraomrÄden som har bearbetas Àr ergonomi och personalfrÄgor. Arbetet kretsar kring följandeforskningsfrÄgor;1. Enligt vilka principer kan man placera artiklar?2.

SammanfattningFör att underlÀtta grÀnsöverskridande transaktioner ingÄr stater idag internationella överenskommelser av olika slag. Traktat som de Àven kallas utgör en del av folkrÀtten och Àr reglerade i Wienkonventionen om traktatrÀtten frÄn 1969. En av de vanligaste formerna av traktat Àr idag dubbelbeskattningsavtal vilka huvudsakligen syftar till att fördela beskattningsrÀtt mellan stater för att undvika en dubbelbeskattningssituation. Sveriges dubbelbeskattningsavtal inkorporeras i intern rÀtt vilket ger uttryck för det dualistiska synsÀttet. Inom folkrÀtten Àr principen att avtal ska hÄllas en viktig grundsats som kommer till uttryck i artikel 26 Wienkonventionen. Wienkonventionens artikel 27 stadgar vidare att en part inte kan Äberopa sin interna rÀtt som grund för sin underlÄtenhet att fullgöra ett avtal.

Syftet med denna uppsats Àr att utreda konsekvensen av att det finns distinktioner i de rÀttfÀrdigade inskrÀnkningarna inom etableringsfriheten mellan bolagsrÀtt och skatterÀtt samt att undersöka hur de svenska CFC-reglerna kan anses utgöra en rÀttfÀrdigad inskrÀnkning i den grundlÀggande principen om rÀtten till fri etablering. Etableringsfriheten stadgar medborgare och bolags rÀtt att fritt etablera sig och bilda bolag inom Europeiska unionen. För att en medlemsstats nationella regler ska kunna inskrÀnka den grundlÀggande etableringsfriheten krÀvs att inskrÀnkningen kan rÀttfÀrdigas.De rÀttfÀrdigade inskrÀnkningarna ser olika ut beroende pÄ inom vilket rÀttsomrÄde de tilllÀmpas. Etableringsfriheten Àr mer lÄngtgÄende pÄ bolagsrÀttens omrÄde som enbart innefattar en rÀttfÀrdigad inskrÀnkning. InskrÀnkningen kan motiveras av bristen pÄ en unionsrÀttslig reglering pÄ omrÄdet.

Syftet med studien har varit att undersöka hur arbetsterapeuter gÄr till vÀga för att genomföra en informationsöverföring till alla personliga assistenter hos en brukare samt hur arbetsterapeuter anser att informationsöverföringen till personliga assistenter fungerar. En kvalitativ ansats valdes och informationen inhÀmtades via intervjuer med 9 arbetsterapeuter i öppenvÄrden i VÀstmanlands och GÀvleborgs lÀn. Resultatet visar att: det Àr fÄ av arbetsterapeuterna som tycker att informationsöverföringen fungerar riktigt bra. Flertalet anser att det Àr lÀttare att nÄ fram och fÄ en bra kommunikation med de personliga assistenterna om de Àr intresserade och insatta i sitt arbete. Arbetsterapeuterna beskriver att informationsöverföringen sker utifrÄn varje enskilt fall och hur mÄnga som Àr nÀrvarande beror pÄ vad som arbetsterapeuten vill informera om.

Psykisk ohÀlsa kan vara orsaken till avtalsbrott eller annan skada som den anstÀllde Äsamkar annan pÄ grund av sitt hÀlsotillstÄnd. Syftet med detta arbete Àr att utreda nÀr en arbetsgivare fÄr sÀga upp en arbetstagare pÄ grund av dennas psykiska ohÀlsa. MÄlet Àr Àven att utreda begreppet psykisk ohÀlsa samt undersöka vem som bÀr rehabiliteringsansvaret nÀr en anstÀlld utsÀtts för psykisk ohÀlsa. Arbetet behandlar uppsÀgning pÄ grund av sjukdom för att knyta an till psykisk ohÀlsa. För att ge lÀsaren en överblick rörande de allmÀnna bestÀmmelserna kring uppsÀgningar berör författaren Àven uppsÀgningar med anledning av arbetsbrist och personliga skÀl.

Varje Är anmÀls det uppskattningsvis 80 000 vattenskador i fastigheter till en kostnad pÄ nÀra fem miljarder kronor för de svenska försÀkringbolagen. Folksam som Àr ett av de största försÀkringsbolagen i Sverige stÄr för cirka 26 % av de svenska villaförsÀkringarna och bestÀller byggreparationer för uppskattningsvis 800 miljoner kronor Ärligen till dessa fastigheter. Som bestÀllare av arbeten pÄ 800 miljoner kronor finns det möjligheter att stÀlla krav pÄ byggbranschen, vilket Àven görs.Det Àr inte bara Folksam som stÀller krav, försÀkringsbolagen sammarbetar ofta för att hjÀlpa till att effektivisera byggbranschen. I nulÀget fokuserar försÀkringsbolagen pÄ hÄllbarhet, de sammarbetar med olika branschorganisationer för att möjliggöra delreparationer i vÄtutrymmen. Detta Àr nÄgot som tidigare inte varit möjligt dÄ det inte funnits anvisningar till hur detta ska genomgöras och materialtillverkare har inte haft monteringsanvisningar för detta, delreparationer kan dÀrför inte utföras pÄ ett fack-mannamÀssigt sÀtt.