Syftet med denna uppsats är att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt.För att beskriva hur kommunikation och ledarskap formas i ett internationellt projekt har vi använt en kvalitativ undersökningsmetod. Vi har även använt oss den hermeneutiska tolkningen för att kunna belysa och jämföra våra respondenters syn på kommunikation och ledarskap. Vår studie har visat att nationell kultur har en stor påverkan på både kommunikation och ledarskap i ett internationellt projekt som kännetecknas av komplexitet och risker för missförståelse. Detta beror på att de personliga värderingarna skiljer sig åt mellan olika nationella kulturer. Språkbarriär, olika arbetssätt och arbetsmetoder, i det flesta fall är det kulturella skillnader som medför svårigheter i under projektets gång.

Under vår praktik hos ledningskansliet vid Karlstads universitet inkom en anonym begäran att få ut allmänna offentliga handlingar i elektronisk form. Vi uppmärksammade då problemet att myndigheter inte har någon skyldighet att lämna ut allmänna offentliga handlingar i elektronisk form. Detta trots att tekniken finns och ständigt utvecklas och att det därför kan tänkas bli mer och mer vanligt att myndigheter får in förfrågningar om att få ut en allmän offentlig handling elektroniskt. Uppsatsen har för avsikt att ge svar på om myndigheter bör ha en skyldighet att lämna ut handlingar i elektronisk form, samt om myndigheten under alla förutsättningar har rätt att ta ut en avgift i samband med detta. Uppsatsen har också som delsyfte att kort undersöka om utlämning av allmänna handlingar i elektronisk form faktiskt sker.Framställningen bygger på den traditionella rättsdogmatiska metoden, vilket innebär att med hjälp av allmänna rättskällor systematisera och fastställa gällande rätt.Det finns ett flertal regler som talar för att myndigheter ändå ska anses ha en skyldighet att lämnat ut allmänna handlingar i elektronisk form om den sökande begär det.

I denna litteraturstudie har jag tittat på hur den kristna kyrkans syn på kvinnans hår har utvecklats från Paulus dagar in i modern tid. Anledningen till mitt intresse för detta ämne var min förvåning då jag upptäckte att Nya Testamentet innehåller regler som säger att kvinnan ska bära huvudbonad. Jag trodde inte att täckandet av kvinnans hår hörde hemma inom den kristna kyrkan.Syftet med uppsatsen är belysa att Första Korintierbrevet varit grundläggande för den kristna kyrkans syn på kvinnans hår och att detta har kommit att påverka kvinnans ställning och rörelsefrihet i samhället, ända in på 1900-talet. Jag fann att även den kristna kyrkan utfärdade skriftliga förkunnelser som hade med kvinnans hår att göra under det första årtusendet. Därefter har tolkningar gjorda av denna text varit grundläggande då seder skapats som sagt att kvinnan ska täcka sitt huvud och hår då hon lämnade hemmet.

Uppsatsen behandlar EU:s utvidgningspolitik och dess underliggande krafter. Syftet är att förklara Turkiets långa väg mot EU-medlemskap med hjälp av en jämförelse med Polen. Vårt teoretiska ramverk är en tredelad modell som förklarar individers och organisationers handlande. Modellen består av konsekvenslogik som rör rationella kalkyler om nytta, regellogik som behandlar situationsspecifika regler och uppfattningar om gemenskap och identitet, samt morallogik som tar sin utgångspunkt i universella principer som demokrati och mänskliga rättigheter. Förutom de officiella dokumenten rörande utvidgningen undersöker vi den inofficiella diskussionen - en relativt oprövad avgränsning i den europeiska kontexten.

Studien undersöker hur fysisk gestaltning i pedagogiskt drama formas under ett lärotillfälle i skolmiljö. Studien använder sig av ett socialsemiotiskt synsätt och en multimodal ansats för att undersöka eleven som utövare av fysisk gestaltning. Fysisk gestaltning betraktas som ett medium och sammanhanget analyseras utifrån ett designteoretiskt perspektiv på lärande. Två grupper elever i 10 års-åldern har filmats och observerats. Resultaten visar att påverkan från regler i skolan, instruktioner och pedagogen beskriver elevernas formella design.

Denna uppsats behandlar frågeställningen ?Hur underlättar man en parallell utveckling av en- samt flerspelar-funktionalitet i ett spel??. Anledningen till frågeställningen är att en separation mellan de två lägena, tror vi, får en positiv inverkan på agilitet i mjukvaruutvecklingsprojekt inriktat mot spel, något som spelutvecklingsföretagen och utvecklare historiskt sett haft problem med. Samtidigt som en separation av funktionaliteten delar de olika kunskapsområden (spellogik och nätverk) så att rätt person kan arbeta med rätt sak. Målet med denna uppsats är att försöka bana väg för vidare forskning snarare än att helt lösa problemet.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Syftet med detta arbete är att studera pedagogens roll i den fritt valda aktiviteten på fritidshemmet. En kvalitativ studie har gjorts på två olika fritidshem vilken har bestått av observationer gjorda med anteckningar. Observationerna visar vad pedagogerna gjorde när barnen hade fritt valda aktiviteter samt hur de bemötte barnen i dessa. Litteraturgenomgången tar upp vad forskare och författare säger om fritidshemmet och fritidspedagogen. Den tar även upp vad lek respektive fri lek innebär samt pedagogens roll i dessa.

Köpet är en av de vanligaste rättshandlingarna, varje dag ingår de flesta personer någon sorts köpavtal, oavsett om det gäller att handla i en mataffär eller att sluta stora avtal mellan företag. När två parter ingår ett köpavtal med varandra förbinder de sig att utföra vissa prestationer och att stå för sådana kostnader som kan uppkomma ifall de bryter mot avtalet. Köprätten regleras nationellt men med visst inslag av internationella bestämmelser i form av konventioner och fördrag. Det här examensarbetet är en komparativ studie mellan de bestämmelser som gäller i Sverige och i Tyskland avseende de skyldigheter och rättigheter som parterna i ett köpavtal har. Efter att ha jämfört lagstiftningen i de båda länderna kan slutsatsen dras att många regler liknar varandra i de båda rättsordningarna.

Begrepp som används i samband med polisens underrättelse i 23:18 kan missförstås. Begreppet delgivning används ofta men inte alltid i den rätta bemärkelsen. Rapportens syfte är att redogöra för den lagstiftning som finns om delgivning genom att förklara vad den innebär samt beskriva de förfaranden som ska efterlevas. Särskilt ska den beskriva polisens tillämpning av underrättelse och delgivning enligt rättegångsbalkens (RB) bestämmelser i 23:18 och Förundersökningskungörelsen (FUK) 12 § a. I det inledande kapitlet redogörs den lagstiftningen som finns i RB, FUK och Delgivningslagen (DelgL).

Undersökningen syftar till att undersöka hur åtta personer upplever sin arbetssituation som tidig bedömare av sjukpenningsärenden på Försäkringskassan. I och med att vi strävar efter en djupare förståelse för intervjupersonernas upplever av sitt arbete har vi naturligtvis använt oss av den kvalitativa metoden. Vi har belyst den tidiga bedömargruppen (TB-gruppen) ur olika sociologiska perspektiv. Å ena sidan har vi försökt att se drag av byråkrati i undersökningsgruppen med hjälp av Weber och Bauman. Å andra sidan har vi använt oss av Hage och Powers för att se eventuella drag av det post-industriella i form av flexibilitet och kreativitet hos TB-gruppen. Relationen mellan det byråkratiska och det flexibla är det genomgående temat i undersökningen. Balansen mellan dessa båda faktorer är något som TB-gruppen ställs inför varje dag.

Den 31 mars 2006 genomfördes en av de största rättsliga reformerna på flera decennier. I samband med att en ny utlänningslag trädde i kraft infördes en ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden. Den nya ordningen innebär att överprövning av Migrationsverkets beslut kan ske till migrationsdomstolar. En av de viktigare delarna i den nya ordningen var att inslaget av muntlig förhandling skulle bli större än vad som hade gällt tidigare. I utlänningslagen föreskrivs att muntlig förhandling ska hållas om en utlänning som för talan i målet begär det och förhandlingen inte är obehövlig.

Syftet med studien är att ta reda på vilka arbetsformer pedagogerna använder i arbetet med yngre barns inflytande och vilka begränsningar och möjligheter det finns till inflytande i förskolan. Den valda metoden i studien är kvalitativ intervju, där fem pedagoger har intervjuats. Pedagogerna har fått besvara frågeställningar om hur de arbetar med yngre barns inflytande.I resultatet framkom att inflytande är en viktig del i arbetet på förskolan. Det kom fram att pedagogerna använder sig av olika arbetsformer i arbetet med barns inflytande, det kan handla om att skapa handlingsutrymme för barnen. Det kom också fram att inflytande är begränsat exempelvis av regler och att det är pedagogerna som begränsar de yngre barnens inflytande.

Marknaden har globaliserats och företag vill allt snabbare nå ekonomisk vinning genom att öka i styrka och storlek på marknaden, vilket bidragit till förvärv och fusioner i allt större omfattning. Syftet med detta arbete var att öka förståelsen för hur individer i en anställning upplever företagskulturen efter att deras svenska arbetsgivare blivit förvärvade av en utländsk aktör. Resultatet baseras på sex halvstrukturerade intervjuer som tolkades enligt teoristyrd tematisk analys. Det som framkom tydligast var att det upplevdes mer toppstyrt än tidigare, en ökad känsla av byråkrati med nya mer formella regler, vilket ledde till minskad flexibilitet och autonomi. Även tydligare informationskanaler samt en ökad personalrörlighet med karriärmöjligheter upplevdes.