Fenomenet runt alkohol och droger Àr ett av Sveriges största samhÀlleliga problem. Det Àr arbetsgivare som har det övergripande ansvaret över arbetsmiljön pÄ sin arbetsplats och som ska förebygga och förhindra att arbetstagare drabbas av ohÀlsa och olycksfall pÄ sin arbetsplats. Det kan uppstÄ bÄde ekonomiska och psykosociala konsekvenser av ett missbruk. Syftet med denna uppsats Àr att kartlÀgga hur nÄgra arbetsorganisationer hanterar problematiken kring alkohol och andra droger bland arbetstagare. Mer specifikt vill jag undersöka hur gÀllande arbetsgivaransvar och policys efterföljs i praktiken utifrÄn ett arbetsgivarperspektiv, vilka möjligheter och hinder som kan identifieras.

AbstractFörfattare: Ellinor Albrektsson & Ann TrbovsekTitel: Kunskap och Engagemang - Reducering av missbruk mellan generationerUppsats: Sociologi C, 61-90pHandledare: Magnus RingSyftet med denna uppsats Àr att studera vilka faktorer som möjligtvis skulle kunna minska reproduktionen av missbruk mellan generationer. Vi har utgÄtt frÄn tvÄ verksamheter, det vill sÀga, VÀndpunkten och BIM (Barn i missbruk). Vi har utfört en enkÀtsammanstÀllning Ät BIM, för att ta reda pÄ vad verksamheten har gett de ungdomar som deltagit i BIMs grupptrÀffar. Metoderna vi har anvÀnt oss av för att behandla vÄrt insamlade material Àr bÄde kvantitativ- och kvalitativ metod. Vi har utgÄtt ifrÄn sociologiska teorier som vi anser Àr relevanta för vÄrt valda Àmne.

Denna kvalitativa studie handlar om nÄgra behandlares upplevelser och erfarenheter kring vilka personer som hamnar i missbruk av anabola androgena steroider(AAS). Den belyser Àven vilken behanding som finns för problematiken. För att erhÄlla empiri anvÀnds semistrukturerade intervjuer pÄ fyra personer som arbetar med behandling av AAS. Resultatet visar att man kan kategorisera AAS-anvÀndare i tre olika grupper. NÀr klienter kommer till behandling Àr det viktigt att man ser till helhetsbilden och att man ser varje individ för sig.

Trycksa?r a?r ett fo?rekommande problem inom den kirurgiska omva?rdnaden som leder till o?kade va?rd- och samha?llskostnader samt ett o?kat lidande fo?r patienten. Det a?r av stor vikt att va?rdpersonalen arbetar fo?rebyggande fo?r att motverka uppkomsten av trycksa?r samt att i god tid uppta?cka om ett trycksa?r har uppsta?tt.Syftet med denna studie var att underso?ka trycksa?rsincidens efter la?ngvarig neurokirurgisk kirurgi, identifiera vart trycksa?ren uppsta?r och om de kunde kopplas till riskfaktorer.Metoden som valdes var en kvantitativ prospektiv kohortstudiedesign fo?r att resultatet skulle kunna anva?ndas i den peroperativa och postoperativa omva?rdnaden. Hudkostymen inspekterades tva? ga?nger postoperativt pa? tjugoen patienter.Resultatet visade att 76 % av studiedeltagarna hade trycksa?r efter operation och det vanligaste fo?rekommande omra?det var ha?larna.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda pÄ vilket sÀtt tron kan vara ett redskap för att ta sig ur ett missbruk. Detta har skett genom intervjuer med personer som har genomgÄtt tolvstegsprogrammet och har personliga erfarenheter av pÄ vilket sÀtt tron har anvÀnds för att ta sig ur ett missbruk. De har beskrivit tron som en högre makt som alltid Àr med i vardagen, ger inre kraft och styrka att fortsÀtta kÀmpa, en kraft som vÀrmer inombords, vill vÀl och som inger lugn. Tron pÄ att det finns en mening med allt som sker har ingett hopp och tro pÄ en framtid utan alkohol. Denna tro har haft stor betydelse och utan detta redskap sÀger de sig inte ha klarat av att ta sig ur missbruket.

Forskning har visat att det Àr flera faktorer som har betydelse nÀr en person vill förÀndra sitt liv och avbryta ett missbruk av alkohol och droger, dels faktorer i personens omgivning dels hos individen sjÀlv. Syftet med denna studie var att finna de faktorer i privata livet eller behandling som fÄr en person att vilja lÀmnaett missbruk av alkohol och droger, samt belysa hur en sÄdan process ser ut.Undersökningen baseras pÄ tre intervjuer. Det insamlade materialet tolkades och jÀmfördes med tidigare forskning. Resultatet i studien visar att negativa konsekvenser tillsammans med att man som missbrukare har nÄtt en personlig botten Àr viktiga faktorer för att komma till beslut och vilja lÀmna ett missbruk.Relationer, dvs. stödet frÄn betydelsefulla personer i nÀtverket Àr en annan betydelsefull faktor för att kunna bryta upp frÄn missbruket, samt att flytta frÄn hemstaden och bryta med gamla vÀnner.

Introduktion och bakgrund: Methicillinresistenta staphylokockus aureus finns över hela vÀrlden och sprids pÄ bÄde sjukhus och i samhÀllet. Sjuksköterskor som arbetar inom hÀlso- och sjukvÄrd bör vara medvetna om att det förekommer multiresistenta bakterier och ska dÀrför arbeta preventivt mot smittspridning. Syfte: Syftet med denna litteratur studie var att belysa sjuksköterskors erfarenheter att arbeta preventivt mot MRSA-smittspridning i sjukhusmiljö. Metod: Litteraturöversikten hade sin utgÄngspunkt frÄn det valda ÀmnesomrÄdet. Artikelsökningarna genomfördes i vedertagna databaser som till exempel PubMed och Cinahl.

Enligt Socialstyrelsen pÄverkar missbruk förÀldrars förmÄga att tillgodose sina barns behov. Barn som vÀxer upp med förÀldrar med missbruksproblematik lever under en ökad risk att fara illa pÄ olika sÀtt. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur kvinnor och mÀn med missbruksproblematik upplevt sin uppvÀxt och om de tror att den pÄverkat deras liv och deras uppfostran till deras egna barn. Samtliga intervjupersoner befann sig pÄ ett LVM-hem. Studien inspireras av narrativ metod och fokuserar pÄ intervjupersonernas berÀttelser och resultaten presenteras i berÀttande form med citat.

Missbruket av narkotika har under de senaste Ären ökat enligt olika undersökningar, i och med det borde rimligtvis ocksÄ missbruket ha ökat bland kvinnor. Vi inriktade oss pÄ den yngre Älderskategorin av kvinnor, 15 ? 20 Är. Vi ansÄg att den gruppen var intressant dÄ vi vet att ungdomar i den Älderskategorin oftast testar narkotika för första gÄngen. Vi undersökte om problemet med unga kvinnors missbruk av narkotika hade ökat under en tio Ärs period, samt hur stort problemet var i dagens samhÀlle.

Studiens syfte har varit att försöka förstÄ, beskriva och analysera förestÀllningar kring missbruk hos fyra socialarbetare som arbetar med utredning och behandling av drogmissbruk, utifrÄn det sociala arbetets kontext. FörestÀllningarna innefattar de förklaringsmodeller som socialarbetarna anvÀnder nÀr de beskriver hur det kommer sig att vissa personer missbrukar droger och hur de tror problemet avhjÀlps pÄ bÀsta sÀtt. De kontextuella faktorer som valts för att studera vad som har pÄverkat förestÀllningarna Àr: utbildningens betydelse, den personliga erfarenheten av missbruk, arbetsplatsens betydelse (dÀr kollegor och klienter ingÄr) och forskningens inflytande pÄ förestÀllningarna. Studiens design Àr kvalitativ med fyra samtalsintervjuer som Àr fenomenologiskt tolkade och tematiskt redovisade. Resultatet Àr analyserat utifrÄn socialkonstruktivistiska, kognitiva och fenomenografiska teoretiska tankegÄngar och utifrÄn tidigare forskningsresultat.

I denna studie försöker jag ta reda pÄ vilka betydelser som finns i begreppen missbruk och kriminalitet inom ramen för FrivÄrdens personutredningar samt hur personer som kan anses ha en blandad missbruks- och kriminalitetsproblematik framstÀlls i dessa utredningar. Jag anvÀnder mig av diskursanalys som metod och analyserar personutredningarna med hjÀlp av teorier om socialkonstruktivism, stÀmpling och stigmatisering. Min tolkning av analysen Àr att begreppen kriminalitet och missbruk fÄr liten betydelse i sin ensamhet, men nÀr man sammanslÄr begreppen fÄr dem en annan innebörd. Om en kriminell person inte kan anses ha en missbruksproblematik lÀggs ingen större vikt vid att stÀmpla honom eller henne som kriminell. Skulle det dock visa sig att personen i frÄga har en missbruksproblematik sÄ lÀggs mer fokus pÄ kriminaliteten.

AbstractFörfattare: Ellinor Albrektsson & Ann TrbovsekTitel: Kunskap och Engagemang - Reducering av missbruk mellan generationerUppsats: Sociologi C, 61-90pHandledare: Magnus RingSyftet med denna uppsats Àr att studera vilka faktorer som möjligtvis skulle kunna minska reproduktionen av missbruk mellan generationer. Vi har utgÄtt frÄn tvÄ verksamheter, det vill sÀga, VÀndpunkten och BIM (Barn i missbruk). Vi har utfört en enkÀtsammanstÀllning Ät BIM, för att ta reda pÄ vad verksamheten har gett de ungdomar som deltagit i BIMs grupptrÀffar. Metoderna vi har anvÀnt oss av för att behandla vÄrt insamlade material Àr bÄde kvantitativ- och kvalitativ metod. Vi har utgÄtt ifrÄn sociologiska teorier som vi anser Àr relevanta för vÄrt valda Àmne.

Studiens syfte Àr att kartlÀgga hur utbrett missbruk av alkohol, droger, och lÀkemedel m.fl. Àr bland funktionshindrade vuxna som Àr bistÄndstagare i Stockholms kommun. Delsyftet Àr att kartlÀgga vilka handlingsmöjligheter som finns nÀr personalen vill hjÀlpa eller fÄr hjÀlp till den som berörs av ett missbruk. I studien har ingÄtt 20 enhetschefer i Stockholmskommun av vilka 11 Àr enhetschefer för personlig assistans/individuellt stöd och 9 Àr enhetschefer för socialpsykiatri. Tillsammans representerar cheferna 12 av Stockholmskommunens 18 stadsdelar.

Studien syftar till att belysa behandlares erfarenheter av vilka hjÀlpbehov barn och förÀldrar i familjer med missbruk kan ha, samt undersöka behandlares uppfattning om hur missbruk kan pÄverka anknytning mellan barn och förÀlder. Studien Àr kvalitativ med hermeneutisk utgÄngspunkt och semistrukturerade intervjuer anvÀndes vid insamling av data. Dataanalysen gjordes enligt meningskoncentrering dÀr resultatet delades in i olika kategorier och kvaliteter.Resultatet antyder att barn och förÀldrar i familjer med missbruk har olika hjÀlpbehov och behöver struktur och stabilitet. Signaler pÄ en otrygg hemmiljö kan vara att barnen blir introverta, ansvarstagande, utÄtagerande eller övertar förÀldrarollen. Barnet kan kÀnna skuld och skam och behöver kunskap om missbruk för att förstÄ förÀlderns beteende.

Detta Àr en kvalitativ studie dÀr sex högstadielÀrare har intervjuats om deras kunskaper samt om hur lÀrarna arbetar preventivt nÀr det handlar om psykisk ohÀlsa med fokus pÄ Àtstörningar. Fokus ligger Àven pÄ att ta reda pÄ hur lÀrare kan arbeta preventivt och dÀrför har Àven en psykolog frÄn Stockholms Àtstörningscenter intervjuats. Psykologen rekommenderar olika preventiva arbetsÀtt som lÀrare kan anvÀnda i sin undervisning. Syftet med studien Àr att granska om dessa sex lÀrare arbetar med omrÄden som handlar om kost, sjÀlvkÀnsla, osunda mediala ideal samt kroppsuppfattning som bland annat psykologen rekommenderar som lÀmpliga omrÄden att arbeta med i det preventiva arbetet i skolan.Fokus lÀggs pÄ den vÀlkÀnda teorin kognitiv dissonans som Àr en mycket framgÄngsrik metod nÀr det handlar om att arbeta förebyggande mot Àtstörningar. Stor vikt lÀggs ocksÄ pÄ att informera om vilka omrÄden som anses lÀmpliga att arbeta med nÀr det handlar om att arbeta preventivt.Slutsatser frÄn denna studie Àr att samtliga lÀrare arbetar till viss del preventivt i sin undervisning.