Studien syftar till att belysa behandlares erfarenheter av vilka hjÀlpbehov barn och förÀldrar i familjer med missbruk kan ha, samt undersöka behandlares uppfattning om hur missbruk kan pÄverka anknytning mellan barn och förÀlder. Studien Àr kvalitativ med hermeneutisk utgÄngspunkt och semistrukturerade intervjuer anvÀndes vid insamling av data. Dataanalysen gjordes enligt meningskoncentrering dÀr resultatet delades in i olika kategorier och kvaliteter.Resultatet antyder att barn och förÀldrar i familjer med missbruk har olika hjÀlpbehov och behöver struktur och stabilitet. Signaler pÄ en otrygg hemmiljö kan vara att barnen blir introverta, ansvarstagande, utÄtagerande eller övertar förÀldrarollen. Barnet kan kÀnna skuld och skam och behöver kunskap om missbruk för att förstÄ förÀlderns beteende.

Detta Àr en kvalitativ studie dÀr sex högstadielÀrare har intervjuats om deras kunskaper samt om hur lÀrarna arbetar preventivt nÀr det handlar om psykisk ohÀlsa med fokus pÄ Àtstörningar. Fokus ligger Àven pÄ att ta reda pÄ hur lÀrare kan arbeta preventivt och dÀrför har Àven en psykolog frÄn Stockholms Àtstörningscenter intervjuats. Psykologen rekommenderar olika preventiva arbetsÀtt som lÀrare kan anvÀnda i sin undervisning. Syftet med studien Àr att granska om dessa sex lÀrare arbetar med omrÄden som handlar om kost, sjÀlvkÀnsla, osunda mediala ideal samt kroppsuppfattning som bland annat psykologen rekommenderar som lÀmpliga omrÄden att arbeta med i det preventiva arbetet i skolan.Fokus lÀggs pÄ den vÀlkÀnda teorin kognitiv dissonans som Àr en mycket framgÄngsrik metod nÀr det handlar om att arbeta förebyggande mot Àtstörningar. Stor vikt lÀggs ocksÄ pÄ att informera om vilka omrÄden som anses lÀmpliga att arbeta med nÀr det handlar om att arbeta preventivt.Slutsatser frÄn denna studie Àr att samtliga lÀrare arbetar till viss del preventivt i sin undervisning.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka vad som ?r specialpedagogens roll i det f?rebyggande och fr?mjande arbetet g?llande skoln?rvaro i gymnasieskolan. D?rut?ver avser studien unders?ka hur specialpedagoger och l?rare ser p? sina egna respektive ?vriga elevh?lsans ansvar i detta arbete. Studien anv?nder sig av Gren-Landell et al.

Bakgrund:PartnervÄld, i synnerhet mÀns vÄld mot kvinnor, har genererat stor uppmÀrksamhet i Sverige och pÄ senare Är har Àven kvinnors vÄld mot mÀn uppmÀrksammats. Forskningen Àr oenig betrÀffande mÀn och kvinnors utövande samt utsatthet för partnervÄld. Syftet med den föreliggande studien var att undersöka huruvida könsskillnader förelÄg vid partnervÄld. Detta gjordes med fokus att undersöka förekomsten av vÄld, missbruk och psykisk ohÀlsa hos misstÀnkta mÀn och kvinnor samt förekomsten av missbruk och psykisk ohÀlsa hos mÄlsÀgande mÀn och kvinnor.Metod:SextioÄtta polisanmÀlda Àrenden av partnervÄld i VÀstra Götalands lÀn undersöktes för perioden 2008-12-01 ? 2011-12-31.

I uppsatsen undersöker vi om individers tandvÄrdsprevention pÄverkas av ekonomisk riskaversion, hÀlsoriskaversion samt av deras ekonomiska situation. Med enkÀtdata frÄn 1834 personer insamlad i Kalmar lÀn 2005 som underlag testas detta med en probit modell. De huvudsakliga slutsatserna Àr att vid de tandvÄrdsbeteenden dÀr signifikanta resultat pÄtrÀffas Àr det större sannolikhet att en individ med hög ekonomisk riskaversion eller hög hÀlsoriskaversion har ett preventivt beteende Àn en individ med lÀgre riskaversion. Sambandet Àr dock svagare vid hÀlsoriskaversion. En hög inkomst ökar ofta sannolikheten för ett preventivt beteende, vilket tyder pÄ att inkomsteffekten dominerar.

SammanfattningForskning har visat pÄ att det Àr flera faktorer som Àr avgörande i uppbrottsprocessen nÀr enperson vill avbryta sitt missbruk av alkohol och droger. Vad som spelar roll Àr faktorer ipersonens omgivning men ocksÄ faktorer hos individen sjÀlv. Syftet med studien var att hittafaktorer som var av betydelse för att motivera personen till att lÀmna ett missbruk av alkoholoch droger samt visa pÄ hur uppbrottsprocessen ser ut. Undersökningen baseras pÄ sexintervjuer. Det insamlade materialet analyserades och jÀmfördes mot tidigare forskning inomomrÄdet.

Flera forskare lyfte att f?rskolan har stora m?jligheter att arbeta f?rebyggande och h?lsofr?mjande med barns psykiska h?lsa. Trots detta visade Folkh?lsomyndigheten i ?rsrapporter att den psykiska oh?lsan g?r l?gre ner i ?ldrarna och att k?tiderna till barn- och ungdomspsykiatrin v?xt. Det framkom att det fanns en kunskapslucka kring barns psykiska h?lsa och oh?lsa inom f?rskolans kontext och forskare ans?g att barn befinner sig i milj?er och grupper som inte alltid ?r sj?lvvalda.

Attention Deficit/Hyperactivity Disorder, ADHD, förekommer hos ca 3-5% av barn i skolÄldern och ca 2,5% hos vuxna. Forskning har visat pÄ att personer med ADHD löper en större risk att hamna i drogmissbruk och ungefÀr 20?35% av de som har nÄgot missbruksproblem har ADHD. Syftet i detta examensarbete Àr att genom en litteraturstudie undersöka om medicinsk behandling Àr en bra behandlingsmetod för individer med ADHD och missbruksproblematik. Resultaten visar att ADHD-symptomen minskar.

Det hÀr examensarbetet handlar om barn i familjer med missbruk och hur man som lÀrare ska hantera situationer som kan uppstÄ kring dessa barn. Syftet med arbetet har varit att fÄ insikt om och ökad förstÄelse för barn som lever i familjer dÀr det förekommer missbruk av berusningsmedel, dvs alkohol eller narkotika. Det har jag gjort genom att lÀsa litteratur inom omrÄdet och intervjuat tvÄ lÀrare och en skolsköterska med lÄng erfarenhet av barn och dÄ ocksÄ av barn som lever under sÄdana förhÄllanden. I undersökningen ligger tyngdpunkterna pÄ hur man kan upptÀcka dessa barn, hur man agerar mot barnen för att underlÀtta situationen för dem i skolan samt hur man agerar mot förÀldrarna. Sammanfattningsvis kan sÀgas att undersökningen visar hur viktigt det Àr att man som lÀrare ser dessa barn och att man orkar bry sig..

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur personer som har bott pÄ Hammarbakkens behandlingshem upplevde den CRA behandling som de har fÄtt för sitt missbruk och om de upplevde att behandlingen har haft inverkan pÄ deras narkotika- och/eller alkoholvanor. Genom en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer söktes svar pÄ frÄgorna: Upplever de att behandlingen bidragit till en förÀndring i deras liv och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt? Vad upplever de som negativt/positivt med behandlingen? Har de kunnat ta med sig nÄgra lÀrdomar frÄn behandlingen? Arbetets teoretiska bakgrund utgörs av inlÀrningspsykologiska teorier. För studien intervjuades sex personer, tvÄ kvinnor och fyra mÀn, mellan 29 och 61 Är. Resultaten visade att behandlingen, generellt, upplevdes ha bidragit till en förÀndring i intervjupersonernas liv i form av fÀrre dagar i missbruk.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr studien Àr att, genom att lyfta ut en definierad trÀningsgrupp, spinningtrÀnande, frÄn gymtrÀnande undersöka om skillnader föreligger kring risk- och missbruk av AAS, narkotika och alkohol. FrÄgestÀllningarna som ska svara pÄ syftet fokuseras kring hur gruppen spinningtrÀnande förhÄller sig till missbruk av AAS och narkotika jÀmfört med gruppen gymtrÀnande i STAD undersökningen. Alkohol parametern jÀmförs mellan spinningtrÀnande och befolkningen i övrigt efter en rapport av KÀllmén m.fl.MetodFör att nÄ fram till mina resultat har jag valt att arbeta med kvantitativ metod. Studiens avgrÀnsningar bestÄr i spinningtrÀnande pÄ gym, Älderskategori arton till sextio Är. De tre gym som Àr med i studien skiljer sig Ät geografiskt i Stockholms inner- och ytterstad samt har olika Àgandeformer.ResultatResultatet visar att spinningtrÀnande inte skiljer sig frÄn gymtrÀnande med avseende pÄ missbruk av AAS och narkotika.

Denna undersökning Àr en kandidatuppsats skriven för institutionen socialt arbete pÄ Södertörns högskola. Undersökningen inriktar sig pÄ Àmnet sexberoende som idag Àr ett fenomen som inte anvÀnds i samma kontext som andra beroenden tillexempel alkoholism.Syftet med denna undersökning var att sÀtta fenomenet sexberoende i samma kontext som andra missbruk för att tydliggöra att detta beroende bör ingÄ i samma diskurs.För att kunna sÀtta detta fenomen i kontext med andra beroenden utförde vi narrativa intervjuer med fyra informanter som idag Àr i sitt tillfrisknande. Informanternas livsberÀttelser har varit grunden för att förstÄ fenomenet sexberoende. Goffmans Stigma, Nakkens Jaget och missbrukaren samt Beckers Utanför- Avvikandets sociologi har anvÀnts för att förstÄ hur fenomenet sexberoende liknar andra beroenden och missbruk.Resultatet visar att fenomenet sexberoende liknar andra beroenden och missbruk dÄ det tvÄngsmÀssiga beteendet Àr av liknande karaktÀr. Genom att anvÀnda fenomenet sexberoende i samma diskurs som andra beroenden minskar stigmatiseringen..

Missbruk Àr ett tvÀrvetenskapligt kunskapsomrÄde och ett mÄngfaktoriellt problem. Det som framkommit i tidigare studier Àr att det finns biologiska, sociala och psykologiska faktorer som pÄverkar en mÀnniskas vÀg in i ett missbruk. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur personer med pÄgÄende eller tidigare drogproblematik utifrÄn sina livsberÀttelser beskriver sin vÀg in i missbruket. Med droger syftar vi i denna uppsats till narkotikaklassade droger. Kvalitativ metod har anvÀnts i studien och detta genom ostrukturerade intervjuer med en narrativ utgÄngspunkt.

Bakgrund: Bakgrunden beskriver hur sjuksköterskor bemöter patienter med missbruk och beroende. Den beskriver Àven vikten av en frÀmjande vÄrdrelation samt hur patienter med missbruk och beroende önskar bli bemötta av sjuksköterskor inom beroendevÄrd.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av att vÄrda patienter med missbruk eller beroende med fokus pÄ bemötandet i vÄrdrelationen.Metod: Fem sjuksköterskor, yrkesverksamma inom beroendevÄrd, intervjuades. Materialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Resultatet lÀggs fram genom tvÄ kategorier, Sjuksköterskors beskrivningar av hur de förhÄller sig till patienter med missbruk eller beroende.  Denna kategori har fem subkategorier. Den andra kategorin Àr Sjuksköterskors önskan att göra gott för patienter med missbruk eller beroende.

Denna C-uppsats a?r inspirerad av en kvantitativ ansats om a?la?ndska ungdomars attityd till narkotika och missbruk samt lite om deras illegala drogvanor, alltsa? inte tobaks- och alkoholvanor. Syftet a?r att belysa hur ho?gstadieungdomar pa? A?land resonerar kring olika fra?gor om narkotika och missbruk samt lite om hur deras illegala drogvanor ser ut idag. Underso?kningen a?r gjord pa? a?ttondeklassister, det vill sa?ga 14- 15 a?riga ungdomar.Studien a?r utfo?rd pa? na?stan alla ho?gstadieskolor pa? A?land, totalt fem stycken.