Vi har utfört en kartläggning av Hageby familjecentral med fokus på hur samverkan fungerar mellan de olika verksamheterna; öppen förskola, barnavårdscentral och socialtjänsten. Vi har utgått från de teman som framkommit utifrån två enkätundersökningar respektive två gruppintervjuer. Dessa riktade sig dels till personalen på familjecentralen samt ledningsgruppen för verksamheten. Centrala teman som framkom var syfte/mål, samverkan, samverkansavtal, yrkesroller, prevention/förebyggande arbete, sekretess/etik och myndighetsutövning. I analysen har vi diskuterat dessa och exemplifierat med citat från våra informanter och sedan kopplat vårt resonemang till aktuell litteratur.

Syftet med arbetet är att göra en jämförande undersökning av orsaker till betygsskillnader i ämnet engelska mellan två skolor. Undersökningen genomförs med fokus på skolor i två områden vars invånare uppvisar divergerande socioekonomisk och utbildningsmässig bakgrund. Arbetet inleds med en statistisk jämförelse av de två områdena på kommunal- och övergripande skolnivå. Därefter kommer en enkätundersökning med hela skolår nio på de respektive skolorna. Slutligen genomförs en intervju en lärarrepresentant för engelskan på skolorna.

I vårt examensarbete har vi valt att studera närmare hur nivågrupperad matematikundervisning kan organiseras. Vi har i en litteraturstudie undersökt hur olika författare tolkar differentieringsfrågan utifrån Lpo94. Denna studies empiriska del har vi gjort i grundskolans senare år på två skolor i norra Sverige. Vår undersökning genomförde vi genom att intervjua verksamma matematiklärare på skolorna. Genom intervjuerna har vi tagit reda på hur lärarna har organiserat och ser på nivågrupperad matematikundervisning.

Arbetet ger en översikt av hur Reading Recoverymetoden fungerar i några svenska skolor. Med hjälp av kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer har vi fått fram de resultat som visar vilka likheter och skillnader det finns hos de pedagoger som arbetar med Reading Recoverymetoden..

Detta är en enkätstudie av skolors miljöarbete, det vill säga hur skolorna arbetar med och påverkar den yttre miljön. Syftet med arbetet är att undersöka ett antal skolors yttre miljöarbete, men även de miljömål skolan har för att värna om vår miljö. Resultatet av denna studie är att skolors miljöarbete är alltför knappt, vilket också tidigare forskning visat. På grundval av att resultatet i enkätstudien visade på ett nästintill obefintligt miljöarbete på skolorna samt att de inkomna svaren blev färre än beräknat, så har ett förslag arbetats fram tillsammans med en miljöutvecklare för hur skolor kan arbeta med miljön. Detta för att miljöarbetet skall bli en naturlig del såväl i undervisningen som i skolans övergripande arbete.

Vi har undersökt hur studie- och yrkesvägledningen organiseras på fristående grundskolor i en västsvensk storstad. Vi har tittat närmare på om skolorna har tillgång till studie- och yrkesvägledning samt hur studie- och yrkesvägledningen utformas och regleras. Våra huvudsakliga källor är hämtade från friskolornas riksförbund, Skolverket, skollag, läroplan och regeringens hemsida. I kunskapsbakgrunden berättar vi om hur fristående skolor och studie- och yrkesvägledningens utveckling har sett ut genom historien och fram till idag. Vi lyfter debatten om konkurrensen mellan fristående skolor och kommunala skolor.

Studiens syfte var att belysa individualiseringsbegreppets innebörd med fokus på det sociala samspelets betydelse i lärandet. Intentionen är att föra resonemang kring metodval, självständigt arbete och dess konsekvenser för att ge upphov till ett nyanserat tänkande om individanpassad undervisning. En kvalitativ forskningsmetod har nyttjats med ostrukturerade enkäter samt en blandning av ostrukturerade och deltagande observationer. Studien genomfördes med 4 lärare på två olika skolor som var verksamma i år 1-4. Resultatet visar att en individualisering är ett tillgodoseende av elevens behov och förutsättningar.

Syftet med detta arbete är att bidra till en fördjupad förståelse för vad estetiska lärprocesser är och hur de används i den pedagogiska verksamheten. Fokus ligger på varför man bör använda sig av estetiska lärprocesser i undervisningen och hur de kan användas och vad man gör ute i verksamheten. Med utgångspunkt i att estetiska lärprocesser är bra dels för att främja elevernas inlärningen och dels för den variation de ger, kan processerna ses som en hjälp för lärare att nå ut till fler elever med mera.    I rapporten intervjuas fyra verksamma grundskollärare från tre olika skolor. Två av intervjupersonerna kommer från en skola med estetisk profil och de andra två kommer från skolor utan estetisk profil. Litteraturundersökningar genomförs i områdena kring estetik, estetiska lärprocesser och lärande i allmänhet.

Anledningen till att detta arbete skrivs är för att vardagsbrottslighetens har en stor på-verkan på människors trygghets känsla i bostadsområdet. Vi har valt att studera två bostadsområden i Malmö, Bo01 samt Lindängen. Dessa två områden skiljer sig på så sätt att Bo01 är ett nybyggt område med bebyggelseplanering som brottspreventiv åt-gärd medan Lindängen är ett område byggt under miljonprogrammet och inget brotts-preventivt tänk har funnits i bilden vid byggandet av området. Uppsatsens huvudsyfte är att belysa den fysiska miljöns betydelse för brottsligheten i ett bostadsområde samt hur man kan hämma brott genom att bygga på ett brottsförebyggande sätt. Vi har gjort denna undersökning genom att studera gamla rapporter och utlåtanden från sakkunniga inom området och sammanställt våra slutsatser från dessa.

Den ökade övervikten i samhället leder till att allt fler insjuknar i hjärtsjukdomar. Vi vill att allmänsjuksköterskor ska få ökad kunskap inom detta område, för att hjälpa patienter i ett tidigt skede till livsstilsförändringar. Syftet med denna studie är att undersöka hur sjuksköterskor kan arbeta preventivt med överviktiga, hjärtsjuka patienter. Som metod används analys och tolkning av tio vetenskapliga artiklar, som granskats enligt Polit m fl (2001). Våra frågeställningar är: Vilka omvårdnadsåtgärder kan sjuksköterskan erbjuda en överviktig patient med hjärtsjukdom? Vilken är den optimala kosten för en överviktig patient med hjärtsjukdom? Har sociala förutsättningar någon inverkan på valet av kost? Resultatet visar att Medelhavsdieten har en positiv inverkan på patienter med kranskärlssjukdom och övervikt samt att sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder spelar stor roll..

Syftet med detta examensarbete var att ta reda på vad elever har för åsikter gällande skolmaten samt att undersöka hur pedagoger på fritidshem arbetar med hälsa. För att ta reda på detta använde vi oss av kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger från fyra olika skolor. På dessa skolor delades även enkäter ut till 148 elever i årskurs tre med frågor som rör deras matvanor. Resultatet vi fick fram var bland annat att pedagogens egen syn på hälsa spelar roll för hur de arbetar med hälsa på fritidshem. Genom enkätsvaren gick det att utläsa att de flesta elever äter skolmaten varje dag men få tycker det är gott, vilket kan tolkas som att elever ser värdet i att fylla på kroppen med energi för att orka med hela skoldagen.

Syfte: Syftet med tv?rsnittsstudien ?r att unders?ka hur skolor arbetar med att fr?mja h?lsosamma matvanor under skoldagen utifr?n registreringar i Pep Skola verktyget. Metod: Datan som anv?nds ?r baserad p? sekund?ra data inh?mtat via Pep Skola mellan ?ren 2020?2024. Totalt inrapporterats 2996 skattningar via verktyget och efter bearbetning av inrapporteringarna enligt exklusion- och inklusionskriterier bestod urvalet av 1277 registreringar/skattningar. Datan analyserades via kvantitativa och kvalitativa analysmetoder f?r att kunna besvara studiens fr?gest?llningar. Resultat: Resultaten visar att skolor med ett h?gre SEI, det vill s?ga l?gre socioekonomisk status, tenderar att skatta sig l?gre i arbetet med h?lsosamma matvanor i skolan, speciellt g?llande elevers delaktighet, inkluderandet av skolm?ltidspersonalen, uppf?ljandet av matsvinn och n?rvaron under skolm?ltiden.

Brist på fysisk aktivitet är en av de största orsakerna till sjukdom inom Europeiska Unionen [EU]. Fysisk aktivitet på recept [FaR] används i Sverige sedan början av 2000- talet som en metod för främjande av fysisk aktivitet. Starkt vetenskapligt stöd finns för att rådgivning kring fysisk aktivitet är effektivt. Inom skolvärlden kan skolsköterskorna påverka elevernas hälsoutveckling i sina hälsosamtal. Detta examensarbete är en del i utvärderingen av ett pågående samarbetsprojekt, vari bland annat skolhälsovården ingår, för att utveckla FaR för barn och ungdomar.

Timtilldelningen för idrottsämnet har sedan mitten på 1900-talet bara minskat. Detta kan tyckas vara märkligt i en tid då vi rör oss allt mindre än någonsin tidigare. Trots en ökad kunskap om rörelsens betydelse för hälsa och välbefinnande tycks allt fler bli fysiskt inaktiva. Som en del i lösningen på detta utfärdade regering 2003 en tillskrivning i läroplanen. Tillägget innebar att alla skolor ska erbjuda samtliga elever möjlighet till daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen.

Denna litteraturstudie behandlar användandet av sport som medel för att bekämpa ungdomsbrottsligheten. Fyra centrala frågeställningar eller teman diskuteras. Studien försöker (1) ta reda på om det verkligen är brottsförebyggande för ungdomar att sporta och (2) ge exempel på hur det i så fall kan verka preventivt att utöva idrotterna. Därutöver strävar studien efter att (3) identifiera sportens möjliga roll i brottspreventionen, i samhällets generella prevention men även rollen för enskilda ungdomsgrupper. Till sist undersöks (4) om det går att hitta några sporttyper som är särskilt intressanta ur brottspreventionens synvinkel eftersom begreppet sport innehåller många olikartade grenar.