Denna uppsats presenterar intervjuer av sju skolledare och sju fritidspedagoger i Malmö stad 2008-2009 kring deras syn på fritidspedagogers arbete i skolan. Deras svar är kategoriserade efter syn på fritidspedagogens kompetenser, beskrivningar av fritidspedagogernas arbete idag på deras skolor, visioner kring framtiden för fritidspedagoger, deras syn på arbetsvillkoren för fritidspedagoger..

Syftet med studien är att undersöka effekterna av en läs- och språksatsning. Fokus ligger på att identifiera faktorer som påverkar skolor att delta, huruvida dessa har förbättrade elevresultat samt läs- och språkutveck-larnas upplevelser av förändringar i undervisning, lärarkompetens och elevernas måluppfyllelse. Undersök-ningen omfattar två extremgrupper; dels åtta skolor som deltagit, dels åtta skolor som ej deltagit. Data kommer från Skolverkets databaser samt från en enkät ställd till skolornas läs- och språkutvecklare. Den teoretiska ramen utgörs av en pedagogisk samspelsmodell.

Bakgrund: Sjuksköterskans arbete präglas av att kunna arbeta preventivt gällande de olika livsstilsfaktorerna. Det preventiva arbetet anses vara en viktig faktor när det gäller hälsoutvecklingen hos Sveriges befolkning. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans undervisande arbete då det gäller frågor kring livsstil i arbetet med patienter som vårdas för hjärt- och kärl sjukdomar. Metod: Empirisk observationsstudie utifrån en kvalitativ ansats och enkätstudie utifrån en kvantitativ ansats. Resultatet analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys.

Det här är en undersökning om varför allt fler skolor satsar på att arbeta med utomhuspedagogik, samt vilka mål ledning och lärare har med detta. Det är också en undersökning om vilka orsaker som ligger bakom att lärare undviker att bedriva undervisning utomhus. Vad ser lärare ute på skolor i Sverige som hinder för att undervisa utomhus? Undersökningen grundar sig på litteraturstudier, intervjuer och enkäter. Av resultaten framgår att skolor satsar på att arbeta med utomhuspedagogik för att det finns många pedagogiska skäl till att göra det.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur konkurrens faktiskt har påverkat skolan. För att konkretisera detta har vi valt att undersöka konkurrensen mellan kommunala skolor och fristående skolor, och hur detta har påverkat skolans betygsättning, kostnader samt lärarna..

Undersökningen bygger på intervjuer av fem lärare på tre olika skolor om hur de använder Internet i sin SO-undervisning. Studien är gjord i Borås på skolor med varierande grad av tillgång på datorer med uppkoppling. Studien beskriver hur lärare använder Internet och belyser vilka möjligheter och problem det innebär..

Bakgrund: Efter friskolereformen 1992 ökade antalet friskolor. Konkurrensen ökar mellan friskolor och kommunala skolor men också mellan kommunala skolor. Valfriheten att välja skola skapade konkurrens om eleverna.Syfte: Syftet med uppsatsen är att granska hur friskolor och kommunala skolor arbetar med att attrahera elever i den nya situation skolan befinner sig i. Uppsatsen skall även utröna om det finns några skillnader mellan de olika skolornas sätt att arbeta för att attrahera elever och vilken påverkan den nya konkurrenssituationen har haft.Avgränsningar: Undersökningen sker på grundskolor med allmän inriktning, årskurs F-9.Genomförande: Undersökningen genomfördes med hjälp av en internetenkät som skickades till 42 friskolor och 42 kommunala skolor. Intervjuer gjordes med skolansvarig på kommun och två rektorer.Resultat: Undersökningen tydliggör ett konkurrensförhållande och att konkurrensen kommer att öka ytterligare i framtiden vilket gör att skolorna mer aktivt måste arbeta med elevrekrytering.

Den 1 januari 2006 trädde en förändring i grundskoleförordningen i kraft, 7 kap 2 §. Denna säger att läraren tillsammans med elev och förälder skall upprätta en individuell utvecklingsplan för eleven. Denna har till syfte att hjälpa eleven till ökad måluppfyllelse, och se sitt eget lärande genom de mål eleven sätter upp tillsammans med föräldrar och lärare vid utvecklingssamtalen. Vårt syfte med detta arbete var att se hur den individuella utvecklingsplanen implementerades vid två skolor i Norrbotten, och ta reda på hur lärarna arbetar med denna. För att genomföra studien gjordes halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra lärare.

Fallskador orsakar 3,5 miljoner dödsfall i världen. Forskning visar att det finns över 400 identifierade riskfaktorer vid fallolyckor. I Europa förolyckades även fler äldre människor på grund av fall än vad som förolyckades i trafiken. I Sverige har de äldres andel i befolkningen ökat. Idag är 1,6 miljoner människor 65 år eller äldre, vilket beräknas fortsätta att öka till följd av att medellivslängden stiger.

Syftet med studien var att belysa begreppet inkludering utifrån några lärares perspektiv samt vilken uppfattning de har kring möjligheterna att arbeta inkluderande i sina verksamheter. Detta i ett led att på så vis komma åt den kunskap som behövs för att kunna arbeta för ett skolutvecklande arbete med en inkluderande verksamhet som mål. Som en del i det undersöktes även lärarnas attityd gällande ett inkluderande arbete.Som metod har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer använts. Sex lärare som alla har erfarenhet av inkluderande arbete har intervjuats. Lärarna arbetar i samma kommun på tre olika skolor.

Statistik visar att ungefär en äldre individ begår suicid varje dag. Sjuksköterskans möjligheter för att arbeta preventivt med äldre suicidala individer är goda så länge sjuksköterskan har kunskap om riskfaktorer, får gedigen utbildning och nyttjar bedömningsinstrument. Syftet med arbetet var att beskriva suicidprevention för äldre individer utifrån riskfaktorer för suicid bland äldre, sjuksköterskans kunskaper i det preventiva arbetet och hinder i sjuksköterskans preventiva arbete. Arbetet utfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar valdes ut, granskades, analyserades samt kodades för att finna bakomliggande faktorer. De teman som uppkom vid granskning var riskfaktorer för suicid, sjuksköterskans hinder vid suicidprevention och utbildning för suicidprevention.

?Livsfrågor är något man måste äga in i märgen?- en kvalitativ studie av två olika skolor om pedagogers syn på sitt bemötande och arbete med barns livsfrågorStudiens syfte var att undersöka pedagogers syn på sitt bemötande och arbete med barns livsfrågor. Även att undersöka vilken roll pedagogerna anser sig ha i arbetet med barns livsfrågor och vilket förhållningssätt pedagogerna anser sig ha då barns bakgrunder ser olika ut. Den kvalitativa intervjumetoden har använts, då målet var att få en nyanserad bild av pedagogers olika arbeten med barns livsfrågor. Intervjuerna har skett på två olika skolor där den ena skolan har en majoritet med elever med svensk bakgrund medan den andra skolan har en majoritet med elever från skilda kulturer.

Studien syftar till att sätta den svenska skolan i ett marknadsperspektiv och ställer frågan om en eventuell marknadsanpassning av skolväsendet lett till ett närmande mellan offentligt ägda och privat ägda skolor. Tio gymnasieskolorsInternetbaserade marknadsföring från fem kommuner, i syfte att vara representativt för hela Sverige, undersöks. Resultatet visar att politiska omstruktureringar ökat marknadsinslaget i den svenska skolan, särskilt tydligt genom den ?peng? som följer till de gymnasieskolor som aktivt väljs av elever, en summa som går förlorad för de skolor som väljs av färre elever. Resultaten visar ytterligare att det är via reklam denna tävlan sker ? något som inte skiljer offentligt ägda eller privat ägda skolor åt.

Bakgrund: Stressrelaterade symtomen har ökat i samhället och framförallt bland yngre kvinnor. Grundstenarna i distriktssköterskans arbete är att främja hälsa och förebygga sjukdom. Ett preventivt arbetssätt har visats ha god effekt på stress. Syftet: Syftet med studien var att undersöka hur distriktssköterskan skattar förekomsten av unga kvinnor som söker med stressrelaterade symtom, samt synliggöra distriktssköterskans preventiva arbete. Metod: Studien utfördes som en kvantitativ enkätundersökning.

Syftet med undersökningen är att få en bild av hur ett antal skolkuratorer arbetar med eventuellt förekommande mobbningsproblematik vid sina respektive skolor. I samband med detta hoppas vi få en inblick i hur arbetet mot mobbning ser ut rent organisatoriskt, det vill säga på vilken nivå beslut tas och vilka skyldigheter som ligger på kuratorn. Vår frågeställning är; Finns det någon handlingsplan mot mobbning i skolan, och i så fall, hur ser den ut? Vad är skolkuratorns roll i arbetsprocessen kring mobbning? Hur upplever skolkuratorerna att skolans organiserade arbete gällande mobbning fungerar i realiteten?Vi har använt oss av kvalitativ metod där vi har intervjuat åtta skolkuratorer inom och utanför Göteborg. Undersökningen utgår från ett fenomenologiskt perspektiv.