ABSTRACTPurpose: The purpose of the study was threefold. Firstly, to investigate if a four week program in pain rehabilitation had any effect on how much individuals with persistent pain worked and their degree of kinesiophobia. Secondly, to study if there was a correlation between how much these individuals worked and their degree of kinesiophobia. Thirdly, to study if there was a correlation between the change in these variables.Method: 112 patients who had participated in a four week rehabilitation program took part in the study. The study had a retrospective design, which was based on a review on medical records and consisted of three minor parts.

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att göra en kvalitativ studie för att se om elevernas motivation till att tala, kunde öka genom övningar som var inriktade på att stärka elevernas självförtroende. Vi gjorde undersökningen i en klass där vi i samråd med handledaren valde ut sex elever att koncentrera oss på för att underlätta vårt arbete. Dessa sex elever intervjuades två gånger, i början och i slutet av vår undersökning. Eleverna jobbade under fem veckor med grupp- och personstärkande övningar och parallellt med dessa fick de även göra en talövning per vecka. Under hela vårt utvecklingsarbete observerade vi eleverna, och de fick även föra loggbok efter varje övningstillfälle.

Yrkesgruppen artister har tidigare rapporterat höga testpoäng vid mätning av neuroticism, vilket yttrar sig i upplevd sämre fysisk hälsa och låg självutvärdering av prestation. Den longitudinella populationsstudiens generella syfte var att undersöka neuroticism i relation till sångteknik och hälsa under 3.5 år hos operastudenter. Högre registret, lägre registret, sjunga piano, egalisering och uthållighet respektive röstlig-, fysisk- och mental hälsa undersöktes. Enkäter utformade för självrapportering användes (EPQ, KSP, STAI och 2 specialkonstruerade enkäter). Resultaten visade att rapportering av sångteknik och rösthälsa förbättrades signifikant, men att kroppshälsa och mental hälsa inte förbättrades signifikant över tid.

Den här uppsatsen bygger på vår hypotes som vi har utformat utifrån olika motivationsteoretiker som inriktar sig på mänskliga behov. Vår hypotes är att genom tillfredsställelse av trygghetsbehovet, gemenskapsbehovet, prestationsbehovet och behovet av balans mellan arbetstid och fritid upplevs motivation. Detta resulterar i vår egen behovsmodell om vilka behov, anpassat till dagens arbetsliv, som vi anser behöver bli uppfyllda för att uppleva motivation. Vårt syfte med denna uppsats är att genom en enkätundersökning ta reda på hur de mänskliga behoven tillfredsställs på ett specifikt bemanningsföretag. Resultaten från denna visar sig vara motsägelsefulla och är därför svåra att tyda.

Under 1990-talet implementerades i Sverige en metod för behandling av aggressivitethos barn och unga, som kallas Aggression Replacement Training (ART). Metoden ärutvecklad i USA av Arnold P. Goldstein och hans kollegor. Metoden har sin teoretiskagrund inom den sociala inlärningsteorin och bygger till stor del på behandlingsprinciperinspirerade av kognitiv beteendeterapi. ART som behandlingsmetod för aggressiva barnoch unga har fått stor spridning i Sverige och en av de kommuner som erbjuder ARTsom öppenvårdsinsats inom socialtjänsten är Västerås.

Trots att en stor del av befolkningen är arbetslösa saknas forskning på hur arbetslösheten påverkar individens kognitiva förmågor. Föreliggande studie undersöker effekten av arbetslöshet på episodiskt och semantiskt minne samt visuospatial förmåga. Även könsskillnader testas. Med resultat från tidigare forskning om de arbetslösas negativa psykosociala situation som grund hypotiserades att de arbetslösa skulle prestera sämre på test som mäter episodiskt minne, semantiskt minne och visuospatial förmåga. De arbetslösas psykosociala situation undersöktes med självskattning av variablerna stress, depression och sociala nätverk och kognitiv förmåga mättes med 16 olika kognitiva test.

Utifrån en historisk jämförelse av de tre äldsta svenska ETFerna undersöker vi huruvida svensknoterade ETFer är en bättre placeringsstrategi än aktivt förvaltade Sverigefonder. Studien genomförs med de fyra utvärderingsmåtten Sharpe Ratio, Treynor Ratio, Jensen?s alfa samt Information Ratio för att se om ETFer ger högre riskjusterad avkastning än jämförbara aktivt förvaltade Sverigefonder. De tre ETFerna, XACT OMXS30, XACT OMXSB och XACT OMXSBULL jämförs mot samtliga aktivt förvaltade Sverigefonder som har som strategi att investera i stora bolag listade på Stockholmsbörsen. Samtliga utvärderingsmått ger tvetydiga resultat men två av de undersökta ETFerna visar sig ha genererat högre riskjusterad överavkastning än de jämförda fonderna.

Detta examensarbete har behandlat en kvalitativ undersökning med fokus på högstadieelevers uppfattningar om skolans bildundervisning. Syftet har varit att, med hjälp av mina forskningsfrågor, ringa in vilka faktorer som påverkar högstadieelevers kreativ utveckling och självkänsla inom bildämnet. Uppsatsen bottnar i en litteraturgenomgång samt kvalitativa intervjuer med sex högstadieelever, tre från i åk. 8 och tre från åk. 9.

Personer som tränar styrketräning lyfter ofta för lätt och slutar lyfta för tidigt för att uppnå önskat träningsresultat. Syftet med studien var att testa hur prestationen vid styrketräning påverkas då målsättningen att uppnå maximal ansträngning används i jämförelse med att använda målsättningen att prestera maximalt antal repetitioner. Tolv män och 20 kvinnor randomiserades till två grupper. AMRAP-gruppen försökte prestera maximalt antal repetitioner och RPE-gruppen försökte uppnå maximal ansträngning. För att mäta hur prestation påverkas av målsättning beräknades relativ förändring mellan set 1, i vilket båda grupperna försökte prestera maximalt antal repetitioner, och set 2, i vilket grupperna använde respektive angiven målsättning.

Individens uppsatta livsmål och planering kring dessa kan ha inverkan på långsiktigt välmående. Olika samhällen har kulturella skillnader som kan vara en bidragande orsak till varför personer gör vissa val. Syftet med studien var att identifiera dessa skillnader för att se samband där olika livsmål kan bidra till olika upplevelser av ett meningsfullt liv. Intervjuer genomfördes med åtta respondenter från en storstad och åtta respondenter från en landsort, med lika många av vardera kön i åldrarna 20-27 år. Detta gjordes för att identifiera vilka livsmål de olika grupperna säger sig sträva efter och se om det fanns en skillnad i livsmål mellan grupperna.

Nio unga män djupintervjuades i syfte att studera på vilket sätt unga män som ännu inte vet om de är fertila talar om fertilitetens och reproduktionens betydelse för maskulinitetskonstruktioner, samt hur innehållet i deras maskulinitetskonstruktioner påverkas av diskurser kring fertilitet och reproduktion. Metoden var kritisk diskurspsykologisk analys som fokuserade på hur deltagarna använde språket för att konstruera maskulinitet. Intervjudeltagarna konstruerade maskulinitet på ett multidimensionellt och komplext sätt. De använde sig främst av ett distanserat språkbruk präglat av ett ideologiskt dilemma som handlade om pendlandet mellan att positionera sig som traditionellt kontra alternativt maskulin. Innehållet i konstruktionerna utgjordes av diskurser om betydelsen av impotens kontra infertilitet, reproduktion som prestation, att faderskap medför högre maskulinitetsstatus samt att reproduktion och maskulinitet står i relation till reproduktion och femininitet.

I västvärlden sprids stressjukdomar och antalet sjukskrivningar ökar med rasande fart och bara i Europa påverkar detta över 40 miljoner yrkesarbetare. Det är främst personal med kontaktyrken som drabbas. Tidigare studier visar kulturella skillnader vilket kan vara viktigt för mer förståelse och kunskap. Copingstrategier mot stress har studerats för att öka förståelse hur vi reagerar vid stress. Syftet med studien var att undersöka skillnader mellan italienska och svenska lärares utbrändhet och användande av copingstrategier.

Introduktion/bakgrund: Ridterapi har använts som behandlingsform sedan 1950- talet. Ridterapi är en medicinsk behandling med hjälp av hästar och dess rörelser som innefattar allt från att rida och umgås med hästen till att utföra stallsysslor. Det är även en träningsform som tränar patientens motoriska kontroll och balans. Förutom att vara en medicinsk behandling har ridterapi visat sig kunna vara effektivt för att öka patienters självkänsla, självförtroende och self- efficacy. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka diagnoser som skulle kunna ha effekt av ridterapi samt att undersöka vilken evidens som finns för användandet av ridterapi inom det sjukgymnastiska verksamhetsområdet.

Haemophilia is an inherited disease which causes increased bleeding due to defect clotting factors VIII and/or IX. There are two forms of haemophilia, A and B, which both are X-linked and due to mutations of the genes of factor VIII and factor IX respectively. This study focuses on Haemophilia A and thereby factor VIII.The drugs that are available on the Swedish market today for patients with haemophilia A include Factor VIII(FVIII), which has been purified from human plasma and recombinant factor VIII(rFVIII). The main goal of this study is to gain a better understanding of the effects of treatment of haemophilia A with either purified plasma factor VIII or recombinant factor VIII on reducing or preventing bleeding and on side effects.  The study was designed as a literature review and searches were carried out in PubMed at the Linnaeus University library.  The criteria for selection of articles were: patients with haemophilia, treatment with plasma derived and/or recombinant factor VIII as well as clinical studies.

Ledarskapsforskning utifrån ett inlärningsteoretiskt perspektivfokuserar på de observerbara beteenden som ledare uppvisar, i arbetetmed att vägleda medarbetare.  Att tillämpa beteendeanalys iorganisationer, kallas Organizational Behavior Management (OBM).Observationsstudier har visat att feedback och monitorering ärbeteenden som karakteriserar framgångsrika ledare. Experimentellastudier har visat samband mellan monitorering och ökad prestation,samt mellan feedback och ökat effektivitet i organisationer. Syftetmed studien var att undersöka hur en OBM-utbildning påverkadeledares feedback- och monitoreringsbeteenden, samt hur förtroendetför deras ledarskapsförmåga påverkades. Inga signifikantaförändringar av beteende uppmättes under utbildningens första tremånader. Förtroendet för ledarnas förmåga förändrades inte hellersignifikant, dock finns en förbättring vid jämförelser medreferensvärden.