Employer branding är ett begrepp som är aktuellt bland företagen just nu och allt fler väljer att satsa på employer branding som marknadsföringsstrategi.Den här studien handlar om employer branding på Sandvik och begreppet employer branding.Syftet med denna fallstudie av en global koncern är att förklara och beskriva begreppet employerbranding, samt hur man arbetar med detta och vilka framtidsvisioner man har på Sandvik.Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med ett antal nyckelpersoner på Sandvik som arbetar med employer branding. Resultatet presenteras utifrån de frågeställningar jag valt att besvara:Hur förklaras begreppet employer branding av ett antal nyckelpersoner på Sandvik? Hur ser dessa på arbetet med employer branding på Sandvik idag? Vilka satsningar inom employer branding anser nyckelpersonerna kommer att behöva prioriteras på Sandvik i framtiden? Studien visar att Sandvik har inlett ett omfattande employer branding arbete i samband med en ny strategi som gäller för företaget från och med första januari 2012. Studien visar också att informanterna har en tydlig bild av begreppet employer branding och vilka aktiviteter som kan sammankopplas med begreppet. Informanterna delger också vilka satsningar man ser att Sandvik behöver göra inom området employer branding..

Uppsatsen underso?ker fackfo?rbundet Kommunal som en opinionsbildande akto?r. Utga?ngspunkten a?r att det fra?mst a?r massmedier som a?ger dagordningsmakten i samha?llet. Mediestrategier a?r da?rfo?r en viktig del av det opinionsbildande arbetet.

Uppsatsens syfte är tvåfaldigt. Dels syftar uppsatsen till att undersöka hur kommunikationen under krisen fungerade mellan inblandade myndigheter (Kungsbacka kommun, Räddningstjänsten i Storgöteborg, Polisen i Hallands län och Landstinget Halland), massmedier och medborgare.Dels syftar uppsatsen till att undersöka vilken roll internet spelade i kriskommunikationen under de 17 dagarna i mars 2005.Studien har genomförts främst genom samtalsintervjuer. Utöver det har skrivna redogörelser, Pressmeddelanden, artiklar och andra dokument granskats.Studien visar att kommunikationen mellan myndigheter, massmedier och medborgare fungerade bra. Samordningen mellan myndigheter fungerade väl, mycket tack vare ett upparbetat nätverk. Likaså var kontakten med massmedia bra.

Sprututbytesprogrammet i Malmö/Lund har sedan 1986 varit ett väl debatterat ämne. Är det ett steg mot en mindre restriktiv narkotikapolitik eller är det att anses som en vårdande insats? Verksamheten bestod från början av utdelning av sprutor/kanyler. Sedan har verksamheten utökats med av läkare, kuratorer och sjuksköterskor som bistår med övrig vård och hjälp av psykologisk karaktär. Programmet var först en försöksverksamhet för att hindra att Hepatit och HIV okontrollerat spred sig.

Uppsatsen syftar till utifrån teorier om legitimitet, hyckleri och kända personers medverkan i marknadsföring titta på hur kända personer väljs ut till cause-related marketing (CRM) kampanjer i Sverige. Frågeställningen lyder; Vilka faktorer ligger till grund för valet av känd person i en CRM-kampanj enligt företagen, de ideella hjälporganisationerna och de kända personerna själva?Primärt emiriskt material samlades in via intervjuer med sju kända personer, fem företag samt fyra ideella hjälporganisationer och sekundärt material samlades in från bland annat tidningsartiklar, hemsidor och Pressmeddelanden för att komplettera det primära materialet.De slutsatser som kunnat dras är att när företagen och de ideella hjälporganisationerna väljer kända personer som ska medverka i en CRM-kampanj är processen överlag likartad den när företag väljer en känd person i andra marknadsföringssammanhang enligt teorin. Dock skiljer sig resultaten en aning från teorin är när det gäller matchning mellan känd person och målgrupp alternativt produkt. Dessutom har vi sett att vid CRM-samarbeten mellan företag och ideella hjälporganisationer är att de ofta inte gemensamt för ett resonemang om vilken känd person som skulle passa kampanjen på båda på bästa sätt, utan det är ofta en part som föreslår ett koncept som den andra accepterar.De kända personerna ställer upp i CRM-kampanjer av olika anledningar, den slutsats vi dragit är att det i princip finns lika många faktorer och anledningar att medverka i en CRM-kampanj för en känd person som det finns kända personer.

Titel: Mediebilden av Länsstyrelsen i Västra Götalands län ? Ett offentligt varumärke ioffentlighetenFörfattare: Isabell Janzon, Carolina Josefsson och Maria SteenUppdragsgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands länKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2011Handledare: Gabriella SandstigSidantal: 46 sidor exklusive bilagorAntal ord: 18 188 ordSyfte: Att undersöka hur mediebilden av Länsstyrelsen i Västra Götalands län har settut mellan mars och oktober 2011 i tryckt press i de dominerande tidningarna i länet.Ett delsyfte har också varit att undersöka i vilken utsträckning som deverksamhetsområden organisationen skrivit om i sina Pressmeddelanden stämmeröverens med hur stort utrymme olika verksamhetsområden har getts i de tidningarsom undersöks.Metod och material: Kvantitativ innehållsanalys av 848 artiklar i tidningarnaBohusläningen, Skaraborgs Allehanda, Göteborgs-Posten, Mariestads-Tidningen,TTELA, Alingsås Tidning, Borås Tidning, Strömstads Tidning, GT och HallandsNyheterHuvudresultat: Huvudresultatet visar att det i liten utsträckning skrivs omLänsstyrelsen som organisation, utan att det främst är Länsstyrelsensverksamhetsområden det skrivs om, att publiciteten oftast är neutral och att detfrämst är de sakkunniga inom verksamhetsområdena som citeras i artiklarna.Resultatet visar också att de vanligaste storlekarna på artiklarna Länsstyrelsenförekommer i är notiser, små artiklar och mellanartiklar, samt att Länsstyrelsen oftastnämns endast i inlaga. Det mest omskrivna verksamhetsområdet både i tidningarnaoch i Pressmeddelandena är djur och natur..

Today most people are in agreement that the media industry is in crisis. Many newsrooms cut down on staff. At the same time the PR industry is growing. We wanted to research if this could affect the unbiased and independent news in our news media today. Today's newsrooms receive a lot of press releases every day.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta reda på om det var rätt eller fel av Adidas att genomföra sina M&A:s med hjälp av Tobins q och de bakomliggande strategiska motiven.Metod: Metodansatsen för den studien är en fallstudie. Data har samlats in via både kvantitativa och kvalitativa metoder. Vi har valt att undersöka fyra av Adidas nio olika M&A:s sedan mitten av 1990-talet. Datan har samlats in genom ett deduktivt angreppssätt. Den kvantitativa datan har samlats in via årsredovisningar och affärsdatabaser.

Titeln på förevarande uppsats refererar till svårigheterna att uppskatta och värdera tilltänkta företagsförvärv i konsultintensiva branscher. Svårigheterna ligger att värdet på bolaget reellt finns i personalen. Resultatet av vår studie påvisar att förvärv av bolag, av den storlek vi analyserat, genomförs i syfte till kundförvärv snarare än kunskapsförvärv. Detta torde bero på just storleken av det köpta bolaget, varpå förvärv av mindre aktörer sålunda är mer inriktade på dess medarbetares kompetens. Signifikant är tillika köparbolagens åsikter om att deras köp var lyckade ur ett värdeskapande perspektiv.

Frågeställningar: Vilka konsekvenser medför ett byte av avskrivningsmetod förbostadsrättsföreningar?Hur kan ett informations- och kunskapsgap förstås och hanteras?Syfte: Den här studien har en ambition att kartlägga och förstå effekterna av enförändrad tillämpning i fråga om matchnings- och avskrivningsmetod för olikaintressenter på bostadsrättsmarknaden, och slutligen ge förslag på hur ett informationsochkunskapsgap mellan berörda intressenter ska kunna förstås.Metod: En kvalitativ forskningsmetod med en induktiv ansats för att spegla berördaintressenters bild av ett speciellt fenomen. Kvalitativa intervjuer har genomförts medsärskilt utvalda intressenter. Även information från årsredovisningar, debattartiklar,Pressmeddelanden, och liknande har använts.Slutsatser: Konsekvenserna av ett byte från progressiv avskrivningsmetod kan redan nuurskiljas. I en del nyare bostadsrättsföreningar kommer det att synas i resultat ochbalansräkningen.

Titel: Livräddning i kommunikationFörfattare: Maja Davidsson Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborg universitet Uppdragsgivare: Safe at SeaHandledare: Marie GrusellSidantal: 35 sidor exklusive bilagor Antal ord: 12 533 ordSyfte: Syftet är att analysera Safe at Seas externa kommunikation.Metod: Kvantitativ innehållsanalys och retorisk analysMaterial: Safe at Seas hemsida, Rescuerunnerns hemsida, informationsbroschyrer och Pressmeddelanden.Huvudresultat: Resultatet visar att Safe at Sea har en tydlig informativ stil i innehållet i sina kommunikationskanaler. Ur en retorisk synvinkel använder företaget främst det retoriska perspektivet logos vilket innebär att författaren använder sakliga argument och konkret fakta i sina texter om produkten Rescuerunner för att nå läsaren. Innehållet i kommunikationskanalerna förmedlar en stark bild av vad Rescuerunnern är och vilka användningsområden den kan användas inom medan företaget som står bakom produkten Rescuerunner hamnar lite i skym undan då Rescuerunnern har ett starkt och mer etablerat varumärke än företaget Safe at Sea som producerar varan. Ordet trovärdighet är också återkommande för Safe at Seas då de arbetar mycket med expertutlåtande för att skapa en tilltro hos mottagaren. Detta enligt retorikens ethos som representerar just trovärdighet som författaren tillskriver sig själv.

Syfte: Syftet med denna fallstudie av Aptilo Networks är att identifiera kritiska faktorer för företagets framtida tillväxt i branschen för trådlösa nätverk, här benämnd WLAN-branschen. Metod: Metoden i denna uppsats är den kvalitativa fallstudien. Primärdatan består av intervjuer med representanter från fallföretaget. Vidare har ett antal kompletterande intervjuer genomförts med representanter för olika ägare, samarbetspartners, kunder och oberoende analytiker. Sekundärdata består av information från affärstidskrifter, facktidskrifter, Pressmeddelanden, nyhetsbrev, informationsmaterial från fallföretaget och dess samarbetspartners samt rapporter från diverse analytiker.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta reda på om det var rätt eller fel av Adidas att genomföra sina M&A:s med hjälp av Tobins q och de bakomliggande strategiska motiven.Metod: Metodansatsen för den studien är en fallstudie. Data har samlats in via både kvantitativa och kvalitativa metoder. Vi har valt att undersöka fyra av Adidas nio olika M&A:s sedan mitten av 1990-talet. Datan har samlats in genom ett deduktivt angreppssätt. Den kvantitativa datan har samlats in via årsredovisningar och affärsdatabaser.

Introduktion: Såväl samhälle som stat ställer krav på att företag ska ta ansvar för vilken påverkan verksamheten har på människor och miljö. Företag upprättar hållbarhetsredovisningar för att kommunicera graden av ansvarstagande till omvärlden. Även fast utformningen av hållbarhetsredovisningar är frivillig finns det olika riktlinjer för att se till att det som redovisas är relevant. En metod är att föra dialog med företagets intressenter. Åsikter om företag och verksamhetsaktiviteter kan skilja sig beroende på vem man frågar.

Syfte Vårt syfte är att undersöka hur de utvalda bankerna har kommunicerat externt via sin webbsida under pågående finanskris. Detta för att när det gäller ens privata och landets ekonomi är osäkerheten stor - och bankerna är människors naturliga val att vända sig till för att få svar i en sådan kris. Vi ämnar undersöka de utvalda bankernas webbsidor för att se hur bankerna beskrivit finanskrisen, vilka krishanteringsstrategier man kan urskilja samt hur de har skapat interaktivitet med allmänheten. Detta för att ta reda på de skillnader och likheter som bankerna kommunicerar under krisen. De utvalda bankerna är Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank.