Det mänskliga beteendet är en av de viktigaste komponenterna i utformandet av arkitektur. Vi gestaltar byggnader och platser på ett visst sätt för att frammana en känsla av trygghet och lugn och på ett annat sätt för att skapa spänning och dramatikLockelsen är kanske vår starkaste mänskliga drift. Den där osynliga kraften som träder in och gör att vi måste titta genom springan i den fördragna gardinen för att stilla vår nyfikenhet. I jakten på en upptäckt.Springan i gardinen, hålet i planket och presenternas omslagspapper gör alla att det som finns där innanför blir så mycket mer intressant och lockande. Jag ställer mig frågan om det samma kan tillämpas på en hel byggnad?Blir en byggnad mer spännande och intressant, mer öppen och extrovert, genom att vi klär den i en yttre "kappa" i vilken vi lämnar små nyfikna öppningar, små lockelser, som skvallrar om byggnaden och verksamheten innanför? I detta fall ett nytt konstmuseum i Uppsla..

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur invandrarföreningar arbetar med integration samtidigt som de vill motverka splittringar inom den egna folkgruppen. Genom kvalitativa intervjuer har jag varit i kontakt med tre föreningar vars ordföranden jag intervjuat. Därefter har intervjuerna analyserats genom metoden grundad teori. Vidare har jag med hjälp av studiens teoretiska utgångspunkter: Socialt kapital, etnicitet och kultur samt integration tolkat materialet och satt det i bredare sammanhang vilket har bidragit till en analys. Den övergripande slutsatsen är att föreningarna har en väldigt central och betydande roll i människors liv.

Våra städer och tätorter skiftar snabbt karaktär efter det att solen gått ned. Befolkningen i Sverige lever och verkar med ett fåtal timmar dagsljus per dygn under en betydande del av året. Utomhusmiljöer som dagtid är behagliga och fulla av liv kan kvällstid kännas hotfulla. Detta kan till stor del härledas till undermålig belysning. Förmågan att känna igen, se sin omgivning och möjligheten till att orientera sig försämras avsevärt när solens naturliga ljus ersätts av konstgjort ljus.

Att leva med astma innebär en rad begränsningar och förändringar i den enskilda människans dagliga liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av att leva med astma, med speciellt fokus på upplevelser av begränsningar som sjukdomen medför samt upplevelser av gott liv trots sjukdom. Studien baseras på åtta vetenskapliga artiklar vilka analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra huvudkategorier: att vara begränsad och i behov av hjälp: att hoppas på förbättring: att ha kontroll och självkänsla och att ha stöd och stimulans. Det framkom att människor med astma upplevde sig ha behov av hjälp och stöd samt att de kände trygghet när de hade kontroll över sin sjukdom.

Syftet med denna studie var att ge exempel på hur lärare arbetar med läs- och skrivinlärning i sin undervisning i årskurs 1. Syftet var även att ge exempel på hur lärarna motiverar sina val av metoder och hur de arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter. För att uppfylla syftet och få svar på våra frågeställningar har vi intervjuat 9 lärare. Vi gjorde en kvalitativ studie och använde oss av den semistrukturerade intervjumodellen. I vårt resultat framkom det att lärarna blandade metoder och plockade delar från fem olika metoder för att nå det bästa resultatet.

Denna uppsats syftar till att, utifrån en granskning av tre olikt gestaltade gator i Stockholm, belysa faktorer och förhållanden vilka gynnar eller missgynnar vistelse och därigenom påverkar möjlighet för möten och interaktion mellan människor. Vi ämnar visa hur Stockholms stad arbetar med sociala aspekter knutna till gator inom planering och gestaltning samt om det finns verktyg för utvärdering av sociala kvaliteter.Genom fallstudier av Sergelgatan, Götgatan och Hammarby allé erhölls resultat om respektive gatas förutsättningar för vistelse. Utifrån litteraturstudier av Jan Gehls och Jane Jacobs mest erkända böcker samt av Stockholms stads styrdokument vid planering och gestaltning av staden, analyserades observationerna av gatorna.Resultaten i studien bekräftar för det mesta Gehls och Jacobs teorier om hur offentliga rum bör gestaltas, med undantag från vissa upptäckter. Ett annat erhållet resultat är att Stockholms stads arbetsdokument inte är tillräckliga för att genomföra en detaljutformning av stadens gaturum. Dokumenten behandlar oftast en mer översiktlig planering och beskriver snarare ett synsätt än fungerar som konkreta hjälpmedel för planerare och arkitekter vid utformning av staden.En mångfald måste finnas i staden för att många kontakter, både ytliga och mer intensiva, ska uppstå och ge staden ett socialt liv.

BakgrundA?r 2011 fick 599 personer i a?ldern 20-30 a?r diagnosen cancer i Sverige. Flest insjuknade i testikelcancer, malignt melanom, bro?stcancer, hja?rntumo?rer och cancer i o?vriga nervsystemet. Unga vuxna, 20-30 a?r, beskriver att sjukdomen blir som ett avbrott i livet eftersom de missar viktiga ha?ndelser som att flytta hemifra?n och studera.

Employer Branding, EB, är ett koncept inom marknadsföring som syftar till ett företags marknadsföring gentemot anställda. Konceptet grundar sig i att organisationer genom EB kan skapa ett attraktivt varumärke gentemot anställda för att sedan få dem att identifiera sig med det. EB syftar även till att skapa en trivsam organisationskultur. Detta ska resultera i att de anställda känner lojalitet gentemot företaget och därmed tenderar att stanna längre inom företaget. Tillämpning av detta koncept har i tidigare forskning visat sig gynnsamt då resultaten visar att anställda får en tillhörighet till och fortsätter att arbeta inom företaget.

Hyresrätten som bostad är en av de vanligaste boende formerna i Sverige. Bostaden är en central punkt för individen och utgör för honom trygghet, såväl ekonomisk som social. Hyresgästen har därför ett i lag stadgat starkt skydd för att inte behöva lämna sin bostad mot sin vilja, ett s.k. besittningsskydd. Hyresgästen kan dock genom kontraktsbrott förverka sin hyresrätt och bli tvungen att flytta i förtid.

Nålstick är för barn ofta en upplevelse förenad med obehag. Det finns ett stort antal studier kring barns smärtupplevelser i samband med nålstick, men de är uteslutande utförda i sjukhusmiljö eller liknande miljöer. Syftet med denna studie var att jämföra tolvåriga pojkars och flickors upplevelse av smärta i samband med venös blodprovstagning i skolmiljö och se om det föreligger någon skillnad mellan könen. Materialet är hämtat ur en enkät från en pågående studie om dold celiaki, ETICS, och metoden som användes var kvantitativ. Frågorna som valdes ur enkäten berör upplevelsen av blodprovstagningen.

BakgrundA?r 2011 fick 599 personer i a?ldern 20-30 a?r diagnosen cancer i Sverige. Flest insjuknade i testikelcancer, malignt melanom, bro?stcancer, hja?rntumo?rer och cancer i o?vriga nervsystemet. Unga vuxna, 20-30 a?r, beskriver att sjukdomen blir som ett avbrott i livet eftersom de missar viktiga ha?ndelser som att flytta hemifra?n och studera.

Det senaste decenniet har konkurrensen företag emellan ökat. Omvärldsfaktorer så som informationsteknologi och en globaliserad ekonomi har inverkat på företagens villkor och förutsättningar. Personalen har därmed blivit en stark konkurrensfaktor. Syftet med denna studie var att få en större förståelse för vad som kännetecknar en god arbetsplats utifrån ett chefsperspektiv. Detta har undersökts induktivt och kvalitativt i form av sex intervjuer vilka sedan analyserats tematiskt.

Bakgrund: I dagens kunskapssamhälle är företag som förlitar sig på individers kompetens för framgång oftast mycket sårbara. Allt fler företag i kunskapsintensiva brancher har också problem med en allt för hög personalomsättning. Konsultföretag beskrivs oftast som exempel på ett kunskaposföretag. I dessa företag arbetar ofta de anställda en större del av arbetstiden hos kund. Företagen har då svårt att kontrollera de anställdas insatser samtidigt som det fysiska anståndet till det egna företaget kan påverka individens känsla av delaktighet och vilja att stanna kvar som anställd i företaget.

Studien är gjord efter samtal med och efterfrågan från Lunds polis. Denna studie syftar till att undersöka vilken syn ungdomarna i Lund har på polisen och dess arbete. Undersökningens syfte är att få kunskap om ungdomars syn på polisen, mäta ungdomarnas förtroende för polisen samt se om könet har någon betydelse för respondenternas åsikter. Studien syfte är också att ta reda på om ungdomars möte med polisen ger en annan syn. Resultatet på undersökningen är att respondenterna är positiva eller inte har någon åsikt om polisen i Lund.

Endast en kilometer från Växjö Centrum ligger ett bostadsområde, Araby/Dalbo, tillkommet under 1960- och 70-talets s.k. Miljonprogram. Miljonprogrammet var ett politiskt försök till att bygga bort bostadsbristen, men ledde till många av de bostadsområden som idag kritiseras för att vara segregerade med monotona och otrivsamma miljöer. Innemiljöerna var vanligtvis välplanerade och funktionella lägenheter med anpassning till solljus och luftighet, men utemiljön blev ofta eftersatt pga. rationella byggmetoder.