Sök:

Sökresultat:

1844 Uppsatser om Praktiskt skogsbruk - Sida 14 av 123

Hur kan mångfalden gynnas på SCA:s naturvårdsareal? : natur- och kulturvärden i Peltovaara mångfaldspark

Områden med skyddad skog i norra Fennoskandia, som tidigare beskrivits som orörd urskog, har på senare tid visat sig vara påverkade av långvarigt mänskligt resursutnyttjande. Historiska analyser av ekosystem, där även antropogena störningar beaktas, har därför börjat lyftas fram som en viktig del i naturvårdsarbete (Foster m.fl. 2003). De hjälper oss att förstå hur strukturer och störningsdynamik har förändrats över tiden, vilket kan vara till stor hjälp vid skötselplanering och restaurering. Det övergripande syftet med den här studien var att kvantifiera kulturspår och analysera förekomsterna av kulturvärden i relation till framförallt naturvärden, men även sociala värden, i ett skyddsvärt borealt barrskogsområde. Min avsikt var att försöka exemplifiera hur skogshistoria kan användas för att skapa underlag för skötselplanering i områden med naturvårdsanpassad skogsskötsel.

Ensembleintonation i teori och praktik

AbstractNiclas Blixt: Ensembleintonation i teori och praktik. En studie i hur teorierna används praktiskt grundat på en intervju med musiker anställda vid Musik i Uppland. ? Uppsala: Musikvetenskap 1997. 10 p.I ämnet praktisk intonation finns nästan inget skrivet.

ÄR DET DAGS ATT DELA UPP ÄMNET IDROTT OCH HÄLSA I TVÅ SEPARATA ÄMNEN?

Hälsa är ett begrepp som under de senare åren blivit ett allt vanligare samtalsämne. Tidningarna överöser oss med hälsotips så gott som varje dag samtidigt som TV belyser begreppet genom program om viktminskning, nyttig matlagning och träning. Med utgångspunkt i hälsobegreppet började vi titta på hur det ser ut i den svenska gymnasieskolan när det gäller hälsa inom ämnet Idrott och hälsa, samt hur det ser ut i andra länder. Vi fastnade för Finlands modell där Gymnastik och Hälsokunskap är två skilda ämnen. Gymnastik är ett praktiskt ämne där undervisningen fokuserar på fysisk aktivitet och idrottsutövning och Hälsokunskap är ett teoretiskt ämne där allt från familjeliv till vad man bör äta behandlas. Syftet med vårt arbete har varit att undersöka vad svenska gymnasieungdomar tycker om att dela upp ämnet Idrott och hälsa på det sätt man gjort i Finland. Vår undersökning bestod aven kvantitativ enkätundersökning.

Strategier hos renen för att hantera brist på föda under vintern

Renar (Rangifer tarandus) lever i ett extremt klimat och vintertid dessutom under födobrist. De är intermediära idisslare och kompenserar sin begränsade förmåga att bryta ned fibrer genom att vara selektiva i sitt betande. Under en kort sommarsäsong med gott om bete tillväxer renarna och återhämtar sig efter den långa perioden av dåligt bete då de tappat vikt. Renarna anpassar sin diet efter säsong. Sommartid äter de till stor del kärlväxter, vilka vintertid främst ersätts av lavar.

Generationsskiften inom skogsbruk och deras konsekvenser för naturvården

The attitudes towards nature conservation in forestry are based on the individual forest owner. The theme of the interviews is the opinion on nature conservation in forestry. The purpose of this study is to identify if there is any difference in attitude to nature conservation in forestry according to the age of the forest owner. The study discusses different factors that affect the private forest owners consideration of nature conservation and give an insight in different generations attitude to nature conservation. Other topics that are discussed is if future change of generation will change the consideration of nature conservation in Swedish forestry and what is needed to enhance the interest in nature conservation among forest owners.This study is the result of interviews with a number of forest owners in the county of Uppsala, Sweden.

En genväg i skoglig planering? : en pilotstudie om nyttofunktioner och flermålsanalys

I dagens vidare syn på skogen som resurs är allt fler mål, och ibland även fler intressenter involverade i skogsbruksplaneringen. För att ta fram det bästa planalternativet används ofta flermålsanalys, där intressenten viktar delmål mot varandra. Detta kombineras med en bedömning av hur väl planalternativen uppfyller målen. Den mänskliga kapaciteten är tyvärr begränsande vilket leder till att för få planalternativ utvärderas för att göra planeringen tillförlitlig. Genom att automatisera viktningen av planalternativ skulle kapaciteten kunna ökas.

Ett skogsbruk anpassat för tjäder : med fokus på häckningsframgången

I detta kandidatarbete har de viktigaste faktorerna för tjäderns habitatkrav ringats in via litteraturstudier. Därefter har ett skötselprogram utformats i planeringsprogrammet Heureka ? PlanVis, där dessa inkorporerats. Litteraturstudien mynnade ut i att flaskhalsen för en tjäderpopulations existens till stor del ligger hos tjäderhönan och hennes häckningsframgång. Framförallt två kritiska faktorer träder fram, nämligen skydd mot predation och föda. Genom att identifiera hur dessa faktorer ter sig i skogen kunde de befordras i utformningen av skötselprogrammet. Skötselprogrammet är framtaget med området Strömsjöliden som underliggande data.

Studiesocial verksamhet, hälsa och delaktighet : En webbenkätundersökning på Mälardalens högskola

Delaktighet och socialt kapital är två viktiga beståndsdelar för en god hälsa. Inom dessa begrepp inryms sociala nätverk, socialt stöd och tillit som återkommer när föreningsdelaktighet diskuteras. I Sverige är föreningstraditionen väl förankrad vilket bevisas då ungefär hälften av Sveriges befolkning arbetar i en förening.Syftet med studien var att kartlägga studenters delaktighet i studiesocial verksamhet samt studera relationer mellan studenters delaktighet och hälsa. För att besvara syftet skickades en webbenkätundersökning till samtliga andraårsstudenter på akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling på Mälardalens högskola, Västerås.Resultatet, med en svarsfrekvens på 20 procent, visar att två tredjedelar av studenterna har deltagit i aktiviteter inom studiesocial verksamhet medan ungefär 40 procent var delaktiga i arbetet i någon förening. Anledningen till att studenter valde att vara delaktiga i arbetet var främst för att träffa andra människor och skapa kontaktnät.Statistiska signifikanstest av samband var inte möjliga att genomföra mellan deltagande i aktiviteter och hälsa, praktiskt stöd eller emotionellt stöd på grund av att datamaterialet var för litet och även snedfördelat.

Konstruktivistisk fysik i gymnasieskolan

Arbetet syftar till att ge exempel på hur konstruktivismen kan användas praktiskt genom olika arbetssätt inom fysikundervisningen i den svenska gymnasieskolan. Arbetssätten som tas upp är demonstrationsexperimentet, den induktiva och den deduktiva klassrumslaborationen, hemlaborationen samt problemlösningen. För vart och ett av dessa arbetssätt ges ett exempel i konstruktivistisk anda, som så vitt upphovsmännen vet, inte tidigare har använts i detta sammanhang. Några av arbetssätten har testats i undervisning av upphovsmännen och därefter utvärderats..

Kan hårdare gallring kring huvudstammarna gynna dimensionsutvecklingen och därmed minska omloppstiden för den svenska eken?

Ett problem med ekproduktion i Sverige är att trädslaget har en förhållandevis lång omloppstid i jämförelse med övriga trädslag. Spekulationer har funnits om man genom en hårdare gallring kan påskynda ekarnas tillväxt och skapa en effektivare ekskogsskötsel. Dessa aspekter, tillsammans med behovet av ett gallringsförsök inom landets gränser, medförde att forskare vid institutionen för sydsvenskt skogsbruk i Alnarp anlade försöket. I det här arbetet analyserar vi hur och om en alternativ skötsel av ek påskyndar diametertillväxten och därmed förkortar omloppstiden, samt vilka effekter det får för volymproduktionen. Genom regressionsanalys skapades tillväxtfunktioner för diametertillväxten av huvudstammarna för de olika skötselmetoderna som använts.

Belöningssystem - mer än bara pengar? : En etnografisk studie om kulturella styrmedel

Det finns starka skäl att tro att pengar spelar mer än enbart en materiell roll för våra organisationers styrning, utveckling och beteende. Utgångspunkten för uppsatsen är att det finns en annan sida av myntet som åberopar pengars symboliska värden.  Med en djupdykning i det teoretiska perspektivet om kulturen som ett styrmedel kan vi förstå pengar som det symboliskt indirekta som utgör ett väsentligt verktyg i skapandet av det system som leder till en mer lönsam organisation. Med hjälp av ett kulturellt perspektiv på organisation och ledning kan vi alltså förstå hur vi kan skapa ett system som ökar de anställdas prestation och organisationens effektivitet.  Den återstående frågan är hur vi praktiskt går tillväga.Syftet för uppsatsen är att undersöka hur ledningen kan gå tillväga för att skapa att belöningssystem baserat på kulturella mekanismer som leder till effektivare prestationer och en mer lönsam organisation.För att undersöka hur vi praktiskt kan gå tillväga för att skapa det system som leder oss fram till effektivare prestationer utförs en etnografisk fältstudie av företag Y mot bakgrund av de erfarenheter författaren har med sig från deltagande vid företag X.

Lövskogsmålen i FSC-certifierat skogsbruk : tolkning, uppföljning och skötseldirektiv

Den mest eftertraktade råvaran i svenska skogar är barrvirke och detta har sedan länge varit vägledande för skogsbrukets planering och skötsel. Brandskydd, ökat betestryck och skötsel för barrträd har missgynnat lövträden. Eftersom lövskogar i den boreala zonen tillhör ett av de artrikaste ekosystem är kontinuerlig förekomst av lövträd och lövdominerade bestånd viktigt för den biologiska mångfalden. Den standard skogsägare certifierade enligt FSC (Forest Stewardship Council) har att följa innehåller två lövindikatorer, 6.3.8. och 6.3.9..

Konstruktion av pressfixtur : För sidoplåtar till gripare G40HD

Det här examensarbetet gjordes för Cranab i Vindeln. Cranab tillverkar gripare för det mekaniserade skogsbruket, som används för att samla upp och förflytta avverkat timmer. En gripare består av två huvuddelar, gripklorna samt en vagga. Vaggan är uppbyggd av flertalet olika delar, varav två sidoplåtar, en höger samt en vänsterplåt. Sidoplåtarna skärs ut i en laserskärprocess och bockas i en pressmaskin, för att sedan svetsas samman.

Skötsel för tallskog i Tjäderbergets mångfaldspark

Tallskogarna i Norrland har genomgått en strukturförändring det senaste århundradet. Minskningen av skogsbränder tillsammans med ett intensivare skogsbruk har gjort dagens tallskogar homogena, enskiktade och död ved har blivit en bristvara. Strukturförändringarna har lett till minskad biologisk mångfald i skogarna. En del i SCA:s naturvårdsarbete för att gynna den biologiska mångfalden är öppnandet av mångfaldsparker. En mångfaldspark är ett område på minst 500 ha där halva arealen avsatts för naturvård.

Wienklassicismens recitativ : uppförandepraxis och praktiskt utförande utifrån en dirigents perspektiv

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar på dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med två barn med hjärnskada och deras utveckling med FMT som stöd. Frågan jag ställde mig var om FMT stämmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats är att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stämmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

<- Föregående sida 14 Nästa sida ->