Syftet med denna uppsats var att försöka förstå och tolka hur lärare i grundskolans tidiga årskurser tycker att mediepedagogik fungerar i praktiken. Jag ville föra fram lärarnas röster kring mediepedagogikens innebörd, olika arbetssätt och varför mediepedagogiken behövs i dagen samhälle och därmed i skolan. För att förmedla lärarnas tankar och erfarenheter valde jag att arbeta utifrån en kvalitativ metod och empirin har samlats in genom intervjuer. Resultaten analyserades utifrån tidigare forskning kring ämnet samt Zygmunt Baumans samhällsteori med fokus på flytande moderniteter, sociala gemenskaper och det tertiära lärandet. Resultatet visade att det är svårt att definiera vad mediepedagogik är och eftersom begreppet har olika betydelse för olika personer är det svårt att beskriva varför det är viktigt.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på vad lärare i grundskolan anser om utom¬husmatematik, varför och när de själva arbetar med det. Arbetet innehåller utomhusmatemati¬kens yttre ramar. Jag har valt att intervjua sex lärare som arbetar med utomhusmatematik eller som tycker att det verkar vara ett intressant arbets¬sätt. Alla lärare arbetar i grundskolan och representerar två olika skolor. Två av lärarna arbe¬tar med utomhusmatematik en gång i veckan.

Konsumenten är idag inte en rationell individ i lika stor utsträckning som tidigare. I dagens postmoderna kunskapssamhälle söker kunden en emotionell upplevelse kring en produkt och vill uppleva en spänning i sitt konsumerande.Idag fokuserar företag främst kring synliga intryck i sin kommunikation mot kunden, men att rikta sig till människans samtliga sinnesintryck - syn, ljud, känsel, smak och lukt - är idag av större betydelse. Genom att kunden på så sätt påverkas på ett djupare plan finns det möjligheter för företag att stärka dess varumärke i kundens medvetande.Strategisk marknadsföring kring kundens fem sinnesintryck benämns med Brand Sense. Detta begrepp är relativt nytt inom marknadsföringen - säväl teoretiskt som praktiskt. Syftet med vår uppsats är att undersöka om företag på den svenska marknaden beaktar tillämpandet av Brand Sense..

Syftet med denna uppsats är att utveckla sex- och samlevnadsundervisningen med hjälp av queerpedagogiska teoretiska synteser. Resultaten från teoriutvecklingen är följande: - Queerteoretikern Butlers begrepp subversivitet kopplas till Piagets begreppspar ackommodation/assimilation. - Det queerteoretiska begreppet performativitet kopplas till Vygotskijs teori om språket som redskap för förändring, samt till hans teori om det kollektiva minnet. - De av Kumashiro sedan tidigare skapade fyra strategierna för förändring, inspirerade av Freires frigörande pedagogik samt poststrukturella teorier. Några slutsatser dras om hur en ny sex- och samlevnadsundervisning bör se ut.

Minskad tillgång på fossila material och ökade energibehov i värden skapar ett behov av att utveckla alternativa och miljömässigt hållbara lösningar. Biobränsle har därför växt till en av de viktigaste förnyelsebara energikällorna i målet mot ett koldioxidneutralt samhälle. Dock skapar det obearbetade biobränslet problem, på grund av den höga fuktkvoten, mellan 50-150 %. Som en följd finns ett torkbehov som måste lösas på ett miljö- och energieffektivt sätt. Idag står torkningen av biomaterial innan pelletering för 25 % av den totala kostnaden vid pelletstillverkning.Kostnaden för att torka biomaterialet gör det viktigt att effektivisera torkningen, samtidigt bidrar torkningen till utsläpp av miljöfarliga ämnen såsom terpener.

Syftet var att undersöka hur (elever och lärare på ?mellanstadiet? kan resonera kring elevinflytande) åtta elever i två fyror och deras klasslärare resonerar kring elevinflytande. Vi avsåg att undersöka om eleverna efterfrågar ökat inflytande över undervisningen som bedrivs samt hur deras lärare rent praktiskt arbetar med elevinflytande. Vi avsåg också att undersöka om det fria skrivandet skulle kunna vara ett sätt för pedagogen att främja ett utökat elevinflytandet. I de två klasserna valdes fyra elever samt deras klasslärare ut och intervjuades.

This essay is about what considerations foster home secretary may face in their profession and how they use themselves as a tool. We were interested in the family home secretaries as a profession and we found that this area is relatively unexplored. The essay is based on semi-structured interviews with ten family home secretaries from seven different municipalities. To interpret our results, we used Mead's theory of "Mind, Self and Society". Our paper shows that family secretaries are faced with a variety of considerations in the selection of foster homes.

Vad innebär en idrottsförskola? Detta är en av frågorna som vi ställer oss i vårt arbete som grundar sig på en idrottsförskolas mål och syfte. I vår undersökning använde vi oss av både observation och intervjuer som vi sedan kopplade ihop med litteratur och läroplanen för förskolor (Lpfö98). Litteraturdelen visar på att rörelse är viktigt för barns utveckling men även maten och miljön spelar en stor roll.Resultatet av vår undersökning visar att en idrottsförskola inte är ute efter att skapa några elitidrottare utan använder sig av rörelse som ett redskap för att nå de mål som finns för förskolan (Lpfö98). Resultatet visade även att idrottsförskolan lagt om sina mellanmål till nyttigare alternativ, har ett bra samarbete med olika typer av idrottsföreningar, har en väl fungerande föräldrakontakt, en bra kompetensutveckling för personal och arbetar utefter en rörelseinspirerande inne- och utemiljö.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka praktiskt kontra formellt arbetssätt i matematikundervisningen på högstadiet. Den praktiska undervisningen är en undervisningsform som bottnar i det sociokulturella perspektivet, där kunskap föds genom den kommunikativa processen. Den formella undervisningen med ursprung i Associationismen fokuserar däremot på drill och övning. Meningen var att undersöka vilka effekter praktisk respektive formell undervisning får resultatmässigt och hur de olika arbetsformerna uppfattades av eleverna. Undersökningen genomfördes i en årskurs sex och en årskurs sju med sammanlagt trettio elever. För att undersöka mina frågeställningar genomförde eleverna tre olika prov inom statistikområdet och besvarade en enkät.

Studien fokuseras på skolor som är med i timplanedelegationens försöksverksamhet utan timplaner. Den teoretiska utgångspunkten är ramfaktorteorin. Begreppet ?ram? betyder att man måste se vad som är pedagogiskt möjligt i undervisningsprocessen inom vissa faktiska ramar. Syftet med studien är att belysa pedagogers uppfattningar i arbetet utan timplaner.

Syftet med uppsatsen a?r att beskriva och diskutera ?Psychodynamic Movement in Analytical Music Therapy?, en metod inom analytiskt orienterad musikterapi da?r kropp och ro?relse anva?nds som terapeutiska redskap, fo?r att stimulera till o?kad kunskap om psykodynamiskt ro?relsearbete i musikterapi. Metoden ?Psychodynamic Movement in Analytical Music Therapy?, har kroppen som medium fo?r ro?relseimprovisation och kroppsuppfattning i musikterapi. Anva?ndandet av kroppen i ro?relse anses stimulera till o?kad kontakt med inre ro?relse sa?som sinnesfo?rnimmelser, ka?nslor och blockerad psykisk energi, som i sin tur anses underla?tta uttryck och erfarenhet av dessa inre processer.

Föreliggande studie undersöker elevers attityder till och användning av läroböcker i historia. Studien är en enkätundersökning som sätter läroboksanvändningen inom ämnet historia mot den hos eleverna upplevda nyttan av alternativa medier, främst internet. Den undersökta elevgruppen går på gymnasiet, antingen ett praktiskt eller ett teoretiskt program, på friskolor i Malmö. I ett försök att komma fram till vad som gör att elever i stor utsträckning är positivt inställda till internet medan de är mera negativt inställda till läroböcker delas respondenterna in i kategorier efter kön, typ av gymnasieutbildning samt konstant tillgång till dator. Resultaten för studien visar att det är främst män som avviker från den genomsnittliga uppfattningen med män på praktiska utbildningar som mest negativ till böcker och positiv till internet medan män på teoretiska utbildningar är mer positiva till böcker än de andra, men fortfarande positiva till användning av internet..

Vi är båda musikintresserade och vårt syfte med studien är att undersöka pedagogers förhållningssätt och syfte till musikaktiviteter samt hur de utövar musik i verksamheten.En kvalitativ enkätundersökning genomfördes med pedagoger i förskolan för att få svar på våra frågor. Resultatet visade att fjorton av tjugo pedagoger ansåg att deras eget förhållningssätt påverkade hur mycket musik som används i förskolan. De menar att det är lättare att ge barnen en positiv inställning till musik om man själv tycker det är roligt. Musik utövas nästan varje dag enligt pedagogerna. Oftast sjungs det i sångsamlingar, men även vid spontana tillfällen under dagen.

Syftet med vårt arbete var att se om vi med hjälp av våra undersökningar kunde få en ökad förståelse för barnens stress i skolan. De frågor vi ställde oss var hur stressen påverkar elevers inlärning samt på vilket sätt och hur ofta de upplever stress. Vi har tagit del av olika forskningsrapporter, artiklar samt litteratur. De elever som medverkade i vår studie är de klasser där vi gjort våra respektive VFU-praktiker. För att komma fram till ett resultat valde vi att använda oss av datainsamlingsmetoder i form av ostrukturerade observationer, tester och enkäter.

Jag ämnade att undersöka på vilket sätt lärare praktiskt bemöter främlingsfientlighet. Vilka metoder används? Varifrån kommer dessa metoder? Hur upplever lärare att dessa metoder fungerar? För att ta reda på detta har jag genomfört en kvalitativ studie med intervju som metod. Jag genomförde fem oberoende intervjuer med fem olika lärare från olika skolor. Det jag fick ut av dessa fem intervjuer har jag sedan jämfört, analyserat och kopplat till tidigare forskning samt litteratur som önskar att vägleda lärare i arbetet mot främlingsfientlighet.