I denna studie har jag undersökt hur musiklärare och läromedel i musik ser på musikteorin i undervisningen för elever i år 1-5. Jag har granskat läromedel och intervjuat lärare för att ta reda på vilka kunskaper de anser att vi bör ge eleverna i musikteori, men även i vilket syfte och med vilka metoder det ska ske. I samband med intervjuerna har musiklärarna gett mig synpunkter på de läromedel jag granskat.Jag har förstått att de intervjuade musiklärarna anser att det är väsentligt att ge eleverna kunskaper i musikteori, men att den inte får ta överhanden och dominera undervisningen. Musik, tycker musiklärarna, är ett ämne där eleverna framförallt ska ges tillfällen att skapa och musicera. Gällande läromedlen har jag upptäckt att de skriver om en långt mer avancerad musikteori än vad lärarna lär ut.Under intervjuerna betonade samtliga lärare vikten av att omsätta teoretiska kunskaper i praktiskt musicerande.

I föreliggande systematiska litteraturstudie undersöktes strategier för att lära ut förbättringskunskap som förekom inom hälso- och sjukvården och därtill hörande utbildningar. Via Landstinget Dalarnas och Högskolan Dalarnas databaser söktes artiklar som innehöll uppgifter om utlärningsstrategier för detta. Av 66 lästa artiklar togs både kvalitativa (3 st) och kvantitativa (12 st) med i studien. Artiklarna granskades utifrån modifierade granskningsmallar och deras kvalitet bedömdes. Granskningen visade att den oftast förekommande strategin även var den effektivaste.

Försäkringskassan har på sista tiden varit ett föremål för diskussioner i media. En stark negativ bild av myndighetens handläggare tenderar att framkomma ur mediala sammanhang. Samtidigt finns det en medvetenhet hos handläggarna kring vikten av att arbeta med hänsyn till individen. Studiens syfte är att studera de redskap och arbetssätt som används av Försäkringskassans handläggare i arbetslivsinriktad rehabilitering utifrån ett empowermentperspektiv. Vi gjorde en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med nio handläggare på Försäkringskassan som arbetar med sjukpenningsärende på enheten fördjupad utredning.

Syftet med denna studie är att diskutera datorn som redskap på fritidshemmet i samband med barns lärande. Studien är baserad på kvalitativa och kvantitativa metoder. Fritidspedagogerna intervjuades och en enkät utformades för elever i årskurs 2 och 3. Intervjuer och enkäter har tolkats och analyserats utifrån tidigare forskning och ur ett sociokulturellt perspektiv. Intervjufrågorna till pedagogerna formulerades utifrån våra egna frågeställningar, som handlar om förhållningssätt till datoranvändandet och även om samspel och lärande.

Arbetet presenterar ett förslag till en hästby i Trönninge, en tätort fem kilometer norr om Varbergs centrum. Förslaget visar hur en hästby kan se ut, vad som behöver ingå och hur man ordnar det praktiskt. Varberg ligger längs kusten i Hallands län ca 7 mil från Göteborg. I Varberg finns det idag inga hästbyar, men hästintresset i kommunen är mycket stort vilket ger ett bra underlag för en hästby. Varbergs kommun håller idag på att göra en fördjupad översiktsplan över Trönninge och har som förslag att ett av utbyggnadsområdena skall bli ett hästboende. Hästbyar är ett ganska nytt fenomen som dyker upp på många olika ställen i Sverige.

Tidsperspektiv, som utgörs av individens inställning till sin dåtid, nutid ochframtid, har en påverkan på praktiskt taget allt mänskligt beteende ochmående. Ett balanserat tidsperspektiv har positiva samband med olikaaspekter av välmående. Denna studie syftade till att undersöka om 17individer, som har gått i terapi, har fått ett mer balanserat tidsperspektivjämfört med en kontrollgrupp (n=16) från det första till det andra mättillfället.Resultaten visar inte på några signifikanta förändringar vad gällermedelvärdesskillnader inom någon av grupperna. Vid en deskriptivbeskrivning av data kan noteras att fler individer i terapigruppen i jämförelsemed kontrollgruppen har haft en positiv utveckling vad gäller det nyligtintroducerade begreppet nivå av BTP (Sircova et al., 2010), men resultatenkan inte understödjas statistiskt. Diskussioner förs kring problematiken attberäkna förändringar i nivå av BTP.

Från och med våren 2006, ska alla elever i grundskolan ha en individuell utvecklingsplan som hjälper dem framåt i strävan att uppnå målen. Syftet med det här arbetet, är att ta reda på hur lärarna själva tror att deras funktion och roll i klassrummet kommer att förändras genom införandet av den individuella utvecklingsplanen, IUP, i grundskolan. För att ta reda på det genomför jag intervjuer med sex lärare i grundskolan, från förskoleklass till årskurs fem. Resultatet visar att det i stort finns en positiv attityd kring införandet av IUP, och att lärarna på sikt hoppas att det ska bli ett redskap och hjälpmedel för dem i deras yrkesutövande. Men lärarna är också medvetna om, och lite oroliga för, att införandet av IUP kommer att kräva mycket arbete och tid för att bli en naturlig del av skolans verksamhet.

Unga vuxna lever i en tid med många utmaningar och en cancerdiagnos påverkar personen fysiskt, psykiskt och socialt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva psykosociala behov hos unga vuxna med cancer. Elva vetenskapligt publicerade artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i fem kategorier; känslor av osäkerhet inför framtiden, vikten av att få information, att återgå till sitt normala liv, vännernas och familjens roll och stöd inom sjukvården. Personer upplevde en förlorad ungdom och de beskrev den osäkra framtiden som frustrerande och smärtsam. För att hjälpa personen att hantera en osäker framtid kan sjuksköterskan ge redskap till självhjälp genom information och olika strategier.

Syftet är att undersöka om lärare i skolan har kunskap om samt redskap att bemöta elever med föräldrar som har alkoholproblem. Våra frågeställningar är:- Hur kan lärare upptäcka barn till föräldrar med alkoholproblem i skolan?- Hur kan lärare stödja barn till föräldrar med alkoholproblem?För att få svar på dessa frågor har vi intervjuat sex lärare med olika inriktningar på tre grundskolor och två förskolor.Vi fann att lärarna hade kunskaper om hur dessa barn kan upptäckas i skolan. Däremot var det ingen av lärarna som upptäckt något barn med alkoholproblem i hemmet. De ansåg att man bör uppmärksamma beteendet hos barnen.

The purpose of this Masters thesis is to investigate how students at an upper secondary school for adults use school and public library when searching for information for school assignments. The focus in this investigation is on the feelings and experiences of the process of the information seeking and use. The focus is also on the students experiences of school and public libraries and the help they receive from them in learning. The method used is focus groups interviews. Two groups were interviewed.

I kursplanen för bild anges att undervisningen ska genomföras så att elever ska samtala om bilder. Lärare är fri i sin tolkning av skolans styrdokument. Det finns olika sätt att samtala om bilder och olika sätt att förhålla sig till bedömningen av dem. Syftet med studien är att få insikt i och kunskap om hur bildlärare resonerar kring och arbetar med bedömning av muntliga framföranden och framställningar i bildundervisningen. Från den traditionella muntliga redovisningen uppe vid tavlan till ett förhållningssätt med samtal och dialog där det formativa lyfts fram.

Syftet meddet här examensarbetet är att bidra med kunskap om vilket särskilt stödskolorna beskriver i åtgärdsprogram för matematik riktade till elever igrundskolans år 9. Jag har också undersökt hur ansvarsfördelningen ser ut fördet särskilda stöd som beskrivs i åtgärdsprogrammen samt hur elevers stöd imatematik har utvecklats över tid. För att besvara mina frågeställningar harjag samlat in och analyserat åtgärdsprogram i matematik tillhörande elever i år9. Som analysinstrument har jag använt mig av textanalys, en så kalladinnehållsanalys och utgåttfrån ett sociokulturellt perspektiv på kunskapsutveckling där jag seråtgärdsprogrammet som ett medierande redskap. Resultatet visar en storvariation av det särskilda stöd som skrivs in i åtgärdsprogrammen förmatematik.

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i gymnasieelevers attityder till A-kursen idrott och hälsa. Vi vill även se om och hur kursplanen följs och vilket innehåll A-kursen har på en gymnasieskola.Vi har valt att använda oss av en enkätundersökning för att genomföra denna undersökning. Undersökningen genomfördes på en gymnasieskola i nordöstra Skåne. Eleverna som deltog i enkätundersökningen läste andra året i A-kursen i ämnet idrott och hälsa. Totalt besvarade 98 elever ur årskurs 2 på enkäten.

Detta examensarbete är en undersökning på en gymnasieskola om användande och erfarenheter av infärgning i matematikundervisningen. På skolan bedrivs ej någon styrning från ledningen eller av andra lärare för användning av infärgning. Var och en av lärarna väljer helt självständigt om det vill arbeta med det eller ej. Syftet med denna undersökning är att utröna lärares och elevers erfarenheter och uppfattning i att utveckla matematikundervisningen med infärgning inom de yrkesinriktade programmen. Metoden infärgning kan beskrivas som att, man låter yrkesämnet färga undervisningen i kärnämnena.

Musik är ett viktigt redskap för att främja och bevara hälsa. Musiken främjar avslappning och kan förändra sinnesstämning genom att skapa känslomässiga upplevelser hos lyssnaren. Musik kan också användas som avslappning i sjukhusmiljöer exempelvis med lugnande musik som patienten kan välja att lyssna eller inte lyssna på. Det kan också skapa ett samband mellan vårdgivare och vårdtagare att dela en estetisk upplevelse som musik. Det är enligt Erikssons teori i förhållandet mellan vårdgivaren och patiente som vårdandet formas där vårdtagaren ses som en unik människa med kropp, själ och ande.