Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Allt fler riksomfattande rapporter gör gällande att svenska skolelevers hälsa har försämrats de senaste åren både avseende psykiskt och fysiskt mående. Enligt en del forskare beror detta på en allt mer inaktiv livsstil med utökad tid för stillasittande arbete samt neddragen tid för skolgymnastik. Syftet med denna epidemiologiska tvärsnittsstudie var att få kunskap om gymnasieelevers mående på praktiska och teoretiska program och för att definiera en eventuell skillnad i arbetsmiljö samt självskattad psykisk och fysisk hälsa mellan de olika programmen. Sammanlagt 87 elever från 4 olika klasser undersöktes med svarsfrekvensen 69% (60 elever). Totalt gick 40 elever på praktiskt program (bygg- och fordonstekniskt program) och 47 elever gick på teoretiskt program (samhälls- och naturvetenskapligt program).

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka lärares kunskap om, samt praktiska utövande av, entreprenörskap i skolan. Därtill att undersöka huruvida undervisningsämne, eller andra faktorer påverkade graden av användning. Syftet föranledde följande frågeställningar: Vilken begreppsförståelse har gymnasielärare av entreprenörskap? I vilken omfattning använder gymnasielärare entreprenörskap i undervisningen? Finns det någon skillnad beträffande entreprenörskap mellan lärare i teoretiska ämnen, samt i praktiska ämnen? Metod: Förhållningssättet i denna undersökning var att ha en hermeneutisk ansats genom att deduktivt utgå från teorier och tidigare forskning som därefter härledes till frågeställningar. Dessa undersöktes därpå empiriskt genom dels kvantitativ metod bestående av enkäter, samt även genom en kvalitativ metod bestående av djupintervjuer (Patel & Davidson, 2011).

I denna studie undersöker jag olika lärares syn på kunskap, lärande och reflektion. Ett fokus ligger på hur lärare som nyttjar loggböcker lär sina elever att reflektera i sitt slöjdande. Studien är byggd på fem lärarintervjuer. Deweys teorier om tänkandets utveckling och Lyons teorier om reflektion ligger till stor grund för studien.I studien kommer jag fram till att samtliga lärare jag intervjuat arbetar och tänker mycket runtomkring reflektion och hur de ska lära ut reflektion till sina elever. Lärarna använder det praktiska arbetet i slöjden som en väg att lära eleverna att reflektera över olika situationer samtidigt som reflektionerna hjälper eleverna att på ett bra sätt komma vidare i sitt praktiska hantverkande.En intressant aspekt som visade sig under studiens gång är att en stor del av lärarnas tankar kring sin undervisning handlar om att lära ut personlighetsutvecklande förmågor såsom självförtroende och socialkompetens..

Tanken med arbetet väcktes då vi som föräldrar och studenter inte sett något samband mellan likabehandlingsplanen och det praktiska värdegrundsarbetet i förskolan. Syftet med detta arbete är att beskriva, analysera och vidga förståelsen för hur utvalda förskolor integrerar planen för likabehandling och mot kränkande behandling till det praktiska arbetet med värdegrunden. Det som i förskolan benämns som likabehandlingsplan består av två olika planer. Den ena heter likabehandlingsplan och regleras av Diskrimineringslagen (SFS 2008:567). Den andra heter plan mot kränkande behandling och regleras av Skollagen (SFS 2010:800).

En personlig reflektion om att komponera för jazzmusiker och praktiska tips för konstmusiktonsättare om jazzmusik och dess estetik..

I min studie undersöker jag vad det är som kan forma innehållet i gymnasieskolans turismutbildningar, -dels med hjälp av tidigare forskning och dels genom en egen intervju med turismlärare. I intervjuerna har jag undersökt lärarnas inställning till vilken möjlighet de har till att undervisa i hållbar turismutveckling och om de i så fall gör det. Jag har dessutom undersökt huruvida deras yrkes- och studiebakgrund kan förklara om de undervisar i hållbar turismutveckling eller inte. Min analys av lärarnas svar bygger på lärarnas praktiska teori alltså lärarnas värderingar om nödvändig kunskap samt lärarnas personliga erfarenhet från ämnet och elevernas kunskap. För att få fram hur turismutbildningen formas har jag dels sett hur Skolverket samt branschorganisationer och den turismpolitiska debatten formar kursplanerna. Dock visar mitt resultat att det är lärarna som formar utbildningen i slutändan för det är lärarna som tolkar och väljer sin undervisning utifrån den praktiska teori som de har..

Skolämnet Idrott och Hälsa är ett ämne som i dagens samhälle känns mer aktuellt än någonsin tidigare. Ämnet har genom en rådande hälsodebatt kommit att utgöra en vidare betydelse. Skolan har genom ämnet ett viktigt uppdrag i att utbilda elever, så att dessa ges möjlighet till förutsättningar för ett bestående intresse av fysisk aktivitet. Således utgör utbildningen för lärare i ämnet Idrott och Hälsa en grundpelare och det är av yttersta vikt att landets högskoleutbildningar, kanske inte minst för att höja ämnets status och kvalitetssäkra utbildningen, utexaminerar lärare med den kompetens yrket kräver. Syftet med uppsatsen är att inom lärarutbildningen för ämnet Idrott och Hälsa, undersöka förändringen av examinationskrav, med fokus på de praktiska, över tid. Genom en kvalitativ metod i form aven intervjuundersökning har vi erhållit ett resultat som bland annat visar, att det under tidigare utbildningsår rådde höga examinationskrav ur såväl praktiskt som teoretiskt avseende. Resultatet visar även att kraven på den enskilde studentens individuella praktiska färdigheter, betonades under denna tid. Slutsatserna är att en god kvalitet vid utbildningen skapar möjligheter för skolämnet Idrott och Hälsa att höja sin status. En annan slutsats är även den att det under vår utbildningstid vid Högskolan i Halmstad inte rådde några krav på den individuella praktiska färdigheten jämförelse med vad det gjorde vid tiden då intervjupersonerna genomförde sin utbildning. Vidare kan det fastställas att någon form av antagningsprov för lärarutbildningen i ämnet Idrott och Hälsa, skulle innebära en kvalitetshöjning för utbildningen och därigenom skapa förutsättningar för en högre nivå av lärarprofession..

Bakgrund:För att ge patientsäker omvårdnad utifrån ett etiskt- och holistiskt förhållningssätt behövs välutbildade sjuksköterskor. Den verksamhetsförlagda utbildningen inom sjuksköterskeprogrammet ska medverka till att praktiska omvårdnadskunskaper införlivas och grundläggs hos den blivande sjuksköterskan. Det är viktigt att sjuksköterskestudenten får ut så mycket som möjligt av sin verksamhetsförlagda utbildning för att vara förberedd för det kommande yrkeslivet. För att förbättra kommande studenters lärandemöjligheter är därför en beskrivning av tidigare studenters erfarenheter och upplevelser av att lära sig omvårdnad på verksamhetsförlagd utbildning relevant att studera.Syfte:Att beskriva avgörande situationer som leder till att sjuksköterskestudenten lär sig omvårdnad under verksamhetsförlagd utbildning.Metod:Kvalitativ studie. Litteraturöversikt av nio vetenskapliga artiklar. Teoretisk referensram är Benners novis-expertmodell.

Bakgrund: Pa? en intensivva?rdsavdelning ra?der sa?rskilda fo?rha?llanden vilket go?r att patienterna a?r mer utsatta fo?r infektioner a?n pa? en vanlig va?rdavdelning. Att tilla?mpa basala hygienrutiner a?r den viktigaste a?tga?rden fo?r att fo?rebygga smittspridning inom ha?lso- och sjukva?rden. Syfte: Syftet var att beskriva intensivva?rdssjuksko?terskans erfarenhet och anva?ndning av basala hygienrutiner inom intensivva?rden.

Socialtjänsten är en verksamhet där förändringar under beteckningen NPM har varit aktuella under en lång tid. Tidigare studier av socialtjänstarbetares arbetsvillkor under de nya förutsättningarna har visat på en mörk situation. Dock saknas undersökningar där arbetsvillkoren kopplas till den överorganisatoriska styrningen. Studiens syfte var att kartlägga socialtjänstens nationella styrningslandskap och belysa hur styrningens ramar fäste i den praktiska verksamheten. Den överorganisatoriskastyrningen kartlades via styrdokument och analyserades med tematiskanalys.

I denna uppsats unders?ks hur r?tten till en r?ttvis r?tteg?ng enligt artikel 6 i Europakonventionen (EKMR) efterlevs inom Internationella brottm?lsdomstolens (ICC) r?ttsliga processer. Genom en r?ttsdogmatisk och komparativ analys belyses de utmaningar som uppst?r n?r ett regionalt r?ttighetsskydd m?ter en internationell jurisdiktion, d?r ICC:s processer inte alltid motsvarar de standarder som EKMR fastst?ller. S?rskilt fokus ligger p? domstolens oavh?ngighet och opartiskhet samt r?tten till r?tteg?ng inom sk?lig tid, d?r uppsatsen identifierar b?de strukturella och praktiska skillnader mellan EKMR och Romstadgan.

I detta examensarbete på kandidatnivå är huvudsyftet att undersöka psykologiska testers praktiska användning och vilken roll de har vid urvalet i chefsrekryteringsprocesser. Som delsyfte undersöks även de olika stegen i dessa processer. En kvalitativ undersökning med en abduktiv ansats har genomförts, där åtta rekryterare från olika rekryteringsföretag har intervjuats med fokus på dessa syften. Intervjuerna var semistrukturerade, och samtliga intervjuer spelades in och transkriberades, för att sedan analyseras med Constant Comparative Method. Resultatet visade att rekryterarna har en relativt samstämmig bild av den praktiska användningen av psykologiska tester, samt den roll dessa spelar i en chefsrekryteringsprocess.

I detta examensarbete på kandidatnivå är huvudsyftet att undersöka psykologiska testers praktiska användning och vilken roll de har vid urvalet i chefsrekryteringsprocesser. Som delsyfte undersöks även de olika stegen i dessa processer. En kvalitativ undersökning med en abduktiv ansats har genomförts, där åtta rekryterare från olika rekryteringsföretag har intervjuats med fokus på dessa syften. Intervjuerna var semistrukturerade, och samtliga intervjuer spelades in och transkriberades, för att sedan analyseras med Constant Comparative Method. Resultatet visade att rekryterarna har en relativt samstämmig bild av den praktiska användningen av psykologiska tester, samt den roll dessa spelar i en chefsrekryteringsprocess.

Denna uppsats är inriktad på att studera den praktiska redovisningen av biologiska tillgångar i företags redovisning. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur redovisningen av biologiska tillgångar är strukturerad samt att utröna hur olika karaktärsdrag hos företag påverkar mängden redovisningsinformation. Bolagen redovisade drygt hälften av redovisningsparametrarna och flera olikheter kunde urskönjas. Karaktärsdragen som utreds är:ägarkoncentrationkapitalstrukturbolagets komplexitetlönsamhetföretagsstorlekandelen biologiska tillgångarResultatet påvisade även ett samband mellan andelen biologiska tillgångar och mängden redovisningsinformation medan något samband ej erhölls för de andra karaktärsdragen. En presumtiv förklaring till andelen biologiska tillgångars påverkan på mängden redovisningsinformation är risken som är kopplad till att vara beroende av någon enskild tillgångstyp.