Sökresultat:
2404 Uppsatser om Praktiska arbetssätt - Sida 3 av 161
?VI G?R DET F?R ATT VI M?STE? - En kvalitativ studie av anst?lldas attityder till s?kerhetsarbete
I takt med att digitaliseringen av offentlig sektor ?kar, har cyber- och informationss?kerhet blivit en allt viktigare fr?ga. Samtidigt visar tidigare forskning att s?kerhetsarbete inte enbart formas av tekniska system och regler, utan ?ven den organisatoriska kulturen. Denna uppsats unders?ker hur anst?llda vid den gemensamma f?rvaltningen vid G?teborgs universitet uppfattar och f?rh?ller sig till informations- och cybers?kerhetsarbete, med s?rskilt fokus p? hur organisationskultur p?verkar attityder och beteenden.
Uppsatsens teoretiska ramverk utg?r fr?n begreppen organisationskultur, s?kerhetsklimat och s?kerhetskultur, vilka anv?nds f?r att analysera hur informella normer och strukturer p?verkar s?kerhetsarbetet.
FrÄn tecken till dans- Benesh Movement Notation som pedagogiskt verktyg
Sammanfattning
Mitt syfte med uppsatsen Àr att utforska om eftergymnasiala danselever upplever att Benesh Movement Notation kan var ett hjÀlpmedel i den praktiska dansundervisningen. Studiens syfte Àr Àven att förtydliga vikten av att koppla teori till det praktiska ut-övandet av danskunskap. Min metod i denna undersökning har varit att intervjua 12 eftergymnasiala danselever om deras upplevelser, det vill sÀga, fördelar och nackdelar med Benesh Movement Notation i praktisk danstrÀning, möjligheten att skriva egna anteckningar och i repertoararbete. Resultatet visar att genom att kombinera praktik och studier i Benesh Movement Notation utvecklar eleverna sin analysförmÄga i rörelse och sjÀlvstÀndigt tÀnkande i den praktiska danstrÀningen. Eleverna utvecklar vidare sin förmÄga att uttrycka sig och formulera sig verbalt i danstrÀningen, och fÄr en djupare kunskap i förmÄgan att tolka interpretationen..
Praktisk eller formell matematikundervisning? : Ett undervisningsförsök i statistik
Syftet med detta examensarbete var att undersöka praktiskt kontra formellt arbetssÀtt i matematikundervisningen pÄ högstadiet. Den praktiska undervisningen Àr en undervisningsform som bottnar i det sociokulturella perspektivet, dÀr kunskap föds genom den kommunikativa processen. Den formella undervisningen med ursprung i Associationismen fokuserar dÀremot pÄ drill och övning. Meningen var att undersöka vilka effekter praktisk respektive formell undervisning fÄr resultatmÀssigt och hur de olika arbetsformerna uppfattades av eleverna. Undersökningen genomfördes i en Ärskurs sex och en Ärskurs sju med sammanlagt trettio elever. För att undersöka mina frÄgestÀllningar genomförde eleverna tre olika prov inom statistikomrÄdet och besvarade en enkÀt.
Dubbla speglingar
Begreppet mÀstarlÀra förekommer sÀllan i den pedagogiska debatten. Med den stundande gymnasiereformen har begreppet Äter aktualiserats. Danspedagogik Àr inte heller ett hett Àmne men sedan lpf94 infördes har det funnit som Àmne inom gymnasieskolan. Observation och imitation Àr begrepp som Äterkommer inom bÄde ÀmnesomrÄdena. Finns det fler kopplingar mellan mÀstarlÀra och dansundervisning? MÀstarlÀra Àr stark förknippat med utbildning inom hantverksyrkena.
Skatteverket : Praktiska problem i kontrollerna av företag
Uppsatsen avser att undersöka hur Skatteverkets kontroller av företagare gÄr till praktiskt. UtifrÄn detta ska uppsatsen utreda vilka problem som finns i det praktiska arbetet som Skatteverket gör i de olika kontrollformerna. Studien bygger pÄ en kvalitativ metod vilken valts för att fÄ en djupare förstÄelse för studieÀmnet. Det empiriska materialet till studien har samlats in med hjÀlp av intervjuer med sammanlagt fem handlÀggare pÄ Skatteverket. Material till den teoretiska referensramen har inhÀmtats frÄn relevant litteratur och sökningar i databaser.
Det lika, det olika och det unika : tankar om ledarskap inom Àldreomsorgen
EssÀn utgÄr frÄn den praktiska klokheten, ett av Aristoteles kunskapsbegrepp. Den praktiska klokheten finns i sÀttet att vara och i sÀttet att kommunicera. Det behövs lyhördhet, uppmÀrksamhet och kÀnslomÀssig begÄvning för att vara praktisk klok. Genom att söka och beskriva det lika, det olika och det unika jÀmför jag ledarskapet för en mÄngkulturell arbetsgrupp i en stockholmsnÀra kommun med ledarskapet i en landsortskommun. Jag beskriver och diskuterar ett medskapande ledarskap samt behovet av att ibland tillÀmpa ett mer auktoritÀrt ledarskap.
FrÄn objekt till tecken - en studie i rekvisita, naturalism och Tjechov
Genom en teoretisk studie kombinerad med praktikbaserad empiri ifrÄn mitt praktiska arbete redogör jag i denna text för rekvisita som aktör och dess roll inom teater. Med de litterÀra undersökningarna inom naturalism och Tjechov-tradition och de praktiska erfarenheterna av att arbeta med rekvisita försöker jag ta fasta pÄ vad rekvisita Àr och hur det anvÀnds och har anvÀnts tidigare i Tjechovs pjÀser..
Geometri: gÄr det att öka elevers begreppsuppfattning genom diskussion och praktiska övningar?
Detta examensarbete handlar om hur man kan försöka stÀrka elevers uppfattning om begreppens betydelse och praktiska anvÀndning inom matematik. För att genomföra denna undersökning valde vi att arbeta med geometri. Genom teoretiska diskussioner och praktiska övningar behandlades begreppen omkrets och area av olika geometriska figurer. Den tidigare forskningen visar att det Àr viktigt att lÀraren tar hÀnsyn till elevens förkunskaper och sedan utgÄr frÄn dessa. I vÄr undersökning har vi velat fÄ eleverna att sÀtta ord pÄ sina tankar och ventilera eventuella problem sÄ att vi tillsammans kan lösa dem, dÀrigenom ska en ökad förstÄelse i matematik uppstÄ.
KaraktÀrsÀmneslÀrares kompetensutveckling : En fenomenografiskt studie av karaktÀrsÀmneslÀrares förestÀllningar om den egna kompetensutvecklingen
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka förestÀllningar karaktÀrsÀmneslÀrare pÄ praktiska program har om den egna kompetensutvecklingen och hur dessa förestÀllninga kan variera. Undersökningen Àr inspirerad av den fenomenografiska ansatsen och bygger pÄ semi-strukturerade intervjuer med Ätta karaktÀrsÀmneslÀrare frÄn fyra olika gymnasieprogram pÄ samma gymnasieskola. UtifrÄn intervjuerna har en analys gjorts av intervjumaterialet vilket har resulterat i olika beskrivningskategorier dÀr tre huvudkategorier framstÄr som de mest centrala: utbildning, den strukturella upplÀggningen i program- och kursutbud samt praktiska meriteringar. Inom dessa tre huvudkategorier finns det ett flertal underkategorier dels utifrÄn de kompetensutvecklingsmöjligheter som Àr befintliga i dag och dels de som Àr önskvÀrda. Resultatet visar att intervjuade karaktÀrsÀmneslÀrarna vill se fler möjligheter till kompetensutveckling inom respektive huvudkategori t.ex.
Studie av impregnerbarhet hos trÀ
Att skapa en grafisk profil kanske lÄter enkelt, men det Àr mycket svÄrare Àn vad man kan tro. Vad innehÄller en grafisk profil? Hur börjar man? Vad ska man tÀnka pÄ? Det finns mÄnga frÄgetecken nÀr man ska skapa en grafisk profil, det Àr mycket man ska tÀnka pÄ som man lÀtt kan glömma bort eller kanske inte ens vet om.Projektet Àr upplagt i tvÄ delar, en teoretisk del samt en praktisk del. Den teoretiska delen har vi samlat pÄ en massa information som har utvÀrderats och sedan anvÀnts som grund för den praktiska delen. Den praktiska delen har lett till ett ramverk som kan anvÀndas för skapande av grafiska profiler oavsett tidigare erfarenheter..
Yrkeskunnande inom vÄrden : SprÄkets betydelse och berÀttelsens kraft för att förmedla det praktiska yrkeskunnandet
Materialet för uppsatsen Àr berÀttelser i essÀform, som grundar sig pÄ erfarenheter ochiakttagelser frÄn författarens yrkes-och livserfarenheter. Uppsatsens röda trÄd Àrutforskandet av vÄrdens praktiska kunskap dess underordnade roll inomkunskapsvetenskap och dess förhÄllande till teoretisk kunskap. Det Àr fyra berÀttelsersom Àr bÀrande i uppsatsen. Samtliga berÀttelser Àr bearbetade i dialogseminarium inomyrkeskunnande och teknik för fördjupad och utvecklad frÄgestÀllning.Hur kan berÀttelser och analogier förmedla och synliggöra vÄrdens praktiska kunnandeoch dess betydelese för vÄrdens kvalitet? Kanske kan berÀttelsen som metod Àven stÀrkaden praktiska kunskapens sÀrart och ge den den uppmÀrksamhet och position som denförtjÀnar?Den praktiska kunskapen tillhör görandet och det Àr dÀr som det oÄterkalleliga hÀnder,men teoretisk kunskap Àr högre vÀrderat inom vetenskap.
FrÄn lÀroplanens direktiv till praktisk handling - en studie kring lÀrares syn pÄ genus och jÀmstÀlldhet i skolverksamheten
Syfte: Syftet med studien Àr att utifrÄn ett genusperspektiv synliggöra de vÀrderingar som ligger till grund för skolans styrdokument och analysera dess relation till den praktiska verksamheten i skolan.Metod: Studien bestÄr av tvÄ olika metoder. Dels en kvalitativ metod med djupintervjuer som var av formen riktade/öppna. Samt en idéanalys av deduktiv form. Slutsatser: Relationen mellan styrdokumentens avsikter och det praktiska utförandet i skolan Àr svag. Att omsÀtta jÀmstÀlldhet har visats sig vara svÄrt i praktiken för lÀrarna i studien..
L?rarnas arbete med konflikthantering p? fritidshemmet.
Syftet med denna studie var att granska l?rarnas skildringar kring det praktiska arbetet med konflikthantering i fritidshemmet, samt urskilja betydelsen som de olika niv?erna i Cohens konfliktpyramid specifikt har i fritidshemmet. D? vi har upplevt att det saknas f?rebyggande arbete kring konflikthantering s? blev detta v?rt problemomr?de. Vi besvarade v?ra fr?gest?llningar med st?d av v?r metod, kvalitativa intervjuer.
N?R REGELF?LJARNA BRYTER MOT REGLERNA En processp?rande studie om orsakerna till Sveriges bristande praktiska efterlevnad av EU:s avloppsdirektiv
Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.
Sökmotoroptimering pÄ Google
Rapporten handlar om sökmotoroptimering för en ny webbplats. Rapporten tÀcker teorier och praktiska utförda experiment pÄ webbplatsen. Syftet med rapporten var att vi skulle fÄ mer kunskap kring sökmotoroptimering speciellt inriktad pÄ Googles sökmotortjÀnst. Vi ville ta reda pÄ hur man kan rankas sÄ högt upp som möjligt pÄ sökresultatssidan för specifika sökord. DÄ vi har lÀst webbprogrammering i nÀstan tre Är utan att utbildningen gett oss nÄgra direkta kunskaper kring sökmotoroptimering föll detta som ett lÀmpligt val att fördjupa oss i.